Utsläpp inom utsläppshandeln och icke-handlande sektorn
Under 2022 minskade utsläppen både inom utsläppshandeln och den icke-handlande sektorn. Utsläppsnivån inom den handlande sektorn varierar, medan den icke-handlande sektorn har haft en mer stabil minskningstrend.
Sveriges territoriella utsläpp och upptag kan delas in utifrån vilken lagstiftning de faller under inom EU, i den handlande och icke-handlande sektorn. Måluppföljning och styrning skiljer sig åt mellan de olika sektorerna.
Utsläpp från större industrier och energibolag omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter och brukar kallas för den handlande sektorn. Den icke-handlande sektorn omfattar växthusgasutsläpp från verksamheter som inte ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Utsläpp och upptag av växthusgaser inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, LULUCF-sektorn följs upp separat och ingår varken i den handlande eller icke-handlande sektorn.
Minskade utsläpp inom den handlande sektorn från både industri och el- och fjärrvärmeproduktion
Utsläppen från svenska anläggningar inom EU:s utsläppshandel var 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2022 och har minskat med 4,4 procent jämfört med 2021. Minskningen syns både inom industrin och el- och fjärrvärme. Utsläppen från el- och fjärrvärme varierar ofta med vädret. Minskningen inom energisektorn beror främst på att 2022 var ett varmt år, vilket gav minskad förbränning av fossila bränslen.
Utsläppen från industrisektorn beror till stor del på produktionsnivåer, vilket gör att utsläppen kan variera från år till år. Under 2022 beror de minskade utsläppen främst på minskade utsläpp från raffinaderierna, kemiindustrin, järn- och stålindustrin samt mineralindustrin. För raffinaderiindustrin och kemiindustrin beror de minskade utsläppen på underhållsstopp. Inom mineralindustrin har man ökat inblandningen av slagg och aska i cement, vilket ger utsläppsminskningar.
Sedan utsläppshandelns start 2005 har utsläppen för de stationära anläggningarna i Sverige som ingår i systemet (det vill säga inte flygverksamhet) minskat med 22 procent, motsvarande 5 miljoner ton. Drygt 3,3 miljoner ton av dessa utsläppsminskningar har skett inom industrin, som minskat med 19 procent. Från el- och fjärrvärmeanläggningarna har utsläppen minskat med 32 procent, vilket motsvarar ca 1,7 miljoner ton. Utsläppsminskningen inom el- och fjärrvärmeanläggningarna beror i huvudsak på ökad förbränning av biobränslen och avfall och en minskad användning av fossila bränslen.
Utsläppen från icke-handlande sektorn inom de indikativa utsläppsbanorna
Utsläppen i den icke-handlande sektorn uppgick under 2022 till 27,3 miljoner ton. Utsläppen var därmed cirka 41 procent lägre jämfört med 1990 års nivå och har mellan 2021 och 2022 minskat med 6,1 procent.
Enligt det klimatpolitiska ramverket bör utsläppen inom den icke-handlande sektorn följas upp med en indikativ utsläppsbana, även kallad målbana, där utsläppen utvecklas linjärt från och med 2015 till etappmålen för 2030 och 2040. Om utsläppen ligger över målbanan föranleder det en analys och kan innebära behov av förslag till ytterligare skärpning av klimatpolitiken.
Utsläppen från den icke-handlande sektorn har sedan 2015 legat över eller på den indikativa målbana som nyttjar kompletterande åtgärder, med undantag för pandemiåret 2020. Under 2022 minskar utsläppen från den icke-handlande sektorn kraftigt och utsläppen var 0,2 miljoner ton lägre än den indikativa bana som nyttjar kompletterande åtgärder fullt ut. Gapet mot den utsläppsbana som inte nyttjar några kompletterande åtgärder alls är drygt 1,5 miljoner ton.
Som kompletterande åtgärder räknas
- upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder (som är additionella, alltså utöver de åtgärder som redan genomförs)
- utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser
- avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.
Sveriges klimatlag och klimatpolitiska ramverk
Inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg som ingår i EU ETS) stod för ungefär hälften av utsläppen inom icke-handlande sektorn och har därför stor betydelse för hur den övergripande trenden utvecklas. Utsläppen inom transportsektorn minskade med 10 procent jämfört med 2021 och har minskat med 34 procent jämfört med 2010, vilket kan jämföras med målnivån för transportsektorn om 70 procents minskning år 2030. Utsläppen från inrikes transporter 2022 var ungefär 1,5 miljoner ton lägre än utsläppsnivån 2021 och årets minskning är lika stor som minskningen under pandemiåret 2020. Ungefär hälften av minskningen mellan 2021 och 2022 bedöms bero på att reduktionsplikten ökade mellan dessa år. Framgent behöver utsläppen inom transportsektorn minska med knappt en miljon ton per år i snitt för att 2030-målet ska kunna nås.
Sedan 2005 har utsläppen inom den icke-handlande sektorn minskat med 35 procent. Utsläppsminskningar ses inom samtliga sektorer, men sett i antal ton är det inrikes transporter, uppvärmning av bostäder och lokaler, avfallsbehandling samt industri- och energianläggningar utanför EU:s handelssystem som har bidragit till större delen av utsläppsminskningen under perioden. Förutom utmaningar att fortsatt minska utsläppen inom inrikes transporter kvarstår även utmaningar i att minska utsläppen från arbetsmaskiner som stod för 10 procent av icke-handlande sektorns utsläpp år 2022 samt jordbruket som stod för 24 procent.
Preliminära utsläpp för 2023
Enligt preliminär statistik var utsläppen i icke-handlande sektorn 26,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med 2022. Även utsläppen från de stationära anläggningarna i handlande sektorn minskade år 2023 med drygt 2 procent till 17,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Slutlig statistik för 2023 publiceras i december 2024
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2023 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024.
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)
Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. År 2024 är deadline för rapportering till FN uppskjuten till 31 december 2024 på grund av att nya rapporteringstabeller håller på att utvecklas av UNFCCC sekretariatet. Naturvårdsverket rapporterade NIR-rapporten till EU den 15 mars som går att ladda ner på länken nedan.
Sweden 2024 National Inventory Report (NIR) (cdr.eionet.europa.eu)
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
| Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
|---|---|
| Koldioxid, CO2 | 1 |
| Metan, CH4 | 28 |
| Lustgas, N2O | 265 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Handlande sektorn
I den så kallade handlande sektorn omfattas utsläpp från svenska anläggningar som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), vilket är större industrier och energibolag. Dessutom omfattas koldioxidutsläpp från flygoperatörer som flyger inom EU.
Handelssystemet har funnits sedan 2005 och har sedan dess haft flera handelsperioder. Systemets omfattning har reviderats mellan handelsperioderna, och fler utsläpp omfattas av systemet idag än 2005. De historiska utsläppen som presenteras i statistiken har därför justerats med ett tillägg bakåt, för att tidsperioden ska motsvara nuvarande omfattning. Detta innebär att värden skiljer sig mot de historiska inrapporterade värden inom EU ETS.
Koldioxidutsläpp från flyg inkluderas i handelssystemet i respektive medlemsland som flygbolaget är registrerat inom. Utsläppen beräknas baserat på flygoperatörernas bränsleanvändning. I den officiella statistiken som presenteras är dock utsläppen uppdelade på Sveriges inrikesflyg och utrikes flyg baserat på mängden bränsle som sålts i Sverige. Det innebär att utsläppen från flyget i officiella statistiken inte motsvarar de utsläpp från flygverksamhet som registrerats inom EU ETS i Sverige. Enligt EU:s regelverk ingår alla utsläpp från inrikes flyg i EU ETS.
Icke-handlande sektorn
Den så kallade icke-handlande sektorn omfattar de växthusgasutsläpp som inte ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Utsläpp och upptag av växthusgaser inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, LULUCF-sektorn, ingår inte i den icke-handlande sektorn.
Utsläppen i den icke-handlande sektorn beräknas genom att dra bort de utsläpp som ingår i den handlande sektorn från de totala utsläppen som rapporteras in gällande territoriella utsläpp.
Utsläpp från sektorerna el- och fjärrvärme samt industri består med andra ord av en handlande och en icke-handlande del. Inrikes transporter består också av en handlande och en icke-handlande del, där CO2-utsläppen från flyg inom inrikes transporter är den handlande delen. För övriga sektorer är samtliga utsläpp inom den icke-handlande sektorn.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket