Utrikes sjöfart och flyg, utsläpp av växthusgaser

Granskad: ‎den ‎25‎ ‎november‎ ‎2024

Växthusgasutsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg, även kallad internationell bunkring, har mer än fördubblats sedan 1990. Sjöfarten står för den största delen av dessa utsläpp.

      Logotyp för Sveriges officiella statistik
      Officiell statistik

      Utsläpp från utrikes flyg minskade kraftigt under pandemin, men har sedan ökat igen.

      Under 2022 ökade de sammantagna utsläppen från utrikes transporter med fyra procent jämfört med föregående år. Utsläppen från utrikes flyg minskade kraftigt under det första pandemiåret 2020 samtidigt som utsläppen från utrikes sjöfart ökade kraftigt under samma år.

      Den sammanlagda minskningen av utsläppen under pandemins första år blev därför inte så stor. Minskningen fortsatte under 2021 men nu har utsläppen börjat öka igen. Anledningen till det är att utsläppen från utrikes flyg ökade med 83 procent mellan 2021 och 2022 men ligger fortfarande på en lägre nivå än innan pandemin. Det finns därför anledning att tro att utsläppen från utrikes flyg kommer att fortsätta att öka.

      Alla sektorer i samhället måste minska sina utsläpp av växthusgaser för att vi ska nå det långsiktiga klimatmålet. Växthusgasutsläppen från den internationella sjöfarten och flyget omfattas inte av några nationella mål om utsläppsminskningar.

      Det finns mål, antagna av FN-organen IMO och ICAO, för flyget respektive sjöfarten. Målen innebär bland annat att nettonollutsläpp ska nås för det internationella flyget till år 2050 och till omkring 2050 för den internationella sjöfarten.

      Koldioxidutsläppen (men inte de så kallade höghöjdseffekterna) från internationellt flyg för resor inom EU ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) sedan 2014. 

      Den fria tilldelningen av utsläppsrätter till flygoperatörer inom EU ETS ska fasas ut och upphöra helt 2026. Internationella flygningar till och från EU undantas fortsatt, åtminstone till och med 2027. Flygets höghöjdseffekter ska övervakas och rapporteras från 2025 och kommissionen ska därefter utvärdera om flygbolagen behöver betala utsläppsrätter för dem från 2028.

      Utsläppen från flertalet större fartyg, på rutter inom EES-området och för halva resan till och från hamn utanför EES, kommer fasas in i EU:s handelssystem (EU ETS) från och med år 2024, Vid starten 2024 erhålls delvis fria utsläppsrätter, den fria tilldelningen upphör 2026.

      Därutöver kommer, enligt EU:s regelverk, en stor del av flyget och sjöfarten omfattas av en kvotplikt för att minska växthusgasutsläppen och öka användningen av förnybara bränslen. Kvotplikten startar med 2 procent år 2025. Därefter ökar kvoten efter 2030 fram till år 2050.

      Sedan några år tillbaka har Sverige både flygskatt och reduktionsplikt för att minska utsläppen från internationellt flyg.

      Ökade utsläpp från bränsle till sjöfart

      Huvuddelen, ungefär 80 procent, av utsläppen transporter kommer från bränsle till sjöfart, vilka uppgår till ungefär sju miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2022. Det är nästan tre gånger så mycket som utsläppsnivån 1990.

      Det är vanligt att utsläppen från sektorn varierar mellan åren. Det finns flera förklaringar till varför den internationella bunkringen för sjöfart varierar med tiden. Några av dessa är att:

      • Svenska aktörer har vunnit marknadsandelar på bunkringsmarknaden. Dels genom att de var tidigt ute med att kunna erbjuda låg-svavelhaltigt bränsle, dels för att ett stort konkurrerande danskt företag gick i konkurs 2014.
      • Produktionen av restolja (eldningsolja 2–5) har ökat på grund av större efterfrågan på låg-svavelhaltigt bränsle, där restolja sedan sålts som billigare hög-svavelhaltigt bränsle.
      • Hur mycket rederierna väljer att bunkra i Sverige beror också på hur bränslepriset i Sverige förhåller sig jämfört med andra länder och fartygets rutter i övrigt.

      Minskat internationellt flyg påverkar utsläppen kraftigt

      Växthusgasutsläppen från utrikes flyg var knappt två miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2022. Jämfört med 2019, året före pandemin, var utsläppen under 2022 cirka 32 procent lägre. Jämfört med 1990 har utsläppen ökat med 35 procent.

      Bränsle som tankas för utrikes flyg återspeglar endast utsläppen från just tankningen i Sverige och tar inte hänsyn till flygresans slutgiltiga mål och fullständiga längd, eller flygresor vars tankningar skett utanför Sverige. För att uppskatta svenskarnas klimatpåverkan från flygresor behöver även resvanor och antalet flygresor beaktas.

      Vid utsläppsberäkningarna för internationellt flyg är hänsyn inte tagen till den ökade klimatpåverkan som uppstår vid förbränning på hög höjd. Höghöjdseffekten är nästan lika stor som klimatpåverkan från flygplanens utsläpp av koldioxid.

      Preliminär statistik för 2023 publiceras före sommaren 2024

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Preliminära utsläpp för 2023 kommer att publiceras innan sommaren 2024. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024.

      Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Statistik per sektor