Utrikes sjöfart och flyg, utsläpp av växthusgaser
Växthusgasutsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg, även kallad internationell bunkring, har fördubblats sedan 1990. Sjöfarten står för den största delen av dessa utsläpp.
Under 2023 minskade de sammantagna utsläppen från utrikes transporter med 15 procent jämfört med föregående år. Utsläppen från utrikes sjöfart minskade kraftigt samtidigt som utsläppen från utrikes flyg ökade något.
Under pandemins första år 2020 minskade utsläppen från utrikes flyg kraftigt samtidigt som de ökade kraftigt från utrikes sjöfart. Den sammanlagda minskningen av utsläppen under pandemins första år blev därför inte så stor. Minskningen fortsatte under 2021, men utsläppen ökade under 2022. Under 2023 ökade utsläppen från utrikes flyg med 9 procent, men utsläppen är fortfarande ungefär 25 procent lägre än utsläppen före pandemin. Det finns anledning att tro att utsläppen från utrikes flyg kommer att fortsätta att öka.
Växthusgasutsläppen från den internationella sjöfarten och flyget omfattas inte av några nationella mål om utsläppsminskningar.
Det finns mål, antagna av FN-organen IMO och ICAO, för flyget respektive sjöfarten. Målen innebär bland annat att nettonollutsläpp ska nås för det internationella flyget till år 2050 och till omkring 2050 för den internationella sjöfarten.
Koldioxidutsläppen, men inte de så kallade höghöjdseffekterna, från internationellt flyg för resor inom EU ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) sedan 2012.
Den fria tilldelningen av utsläppsrätter till flygoperatörer inom EU ETS ska fasas ut och upphöra helt 2026. Internationella flygningar till och från EU undantas fortsatt, åtminstone till och med 2027. Flygets höghöjdseffekter ska övervakas och rapporteras från 2025 och kommissionen ska därefter utvärdera om flygbolagen behöver betala utsläppsrätter för dem från 2028.
Sjöfarten inkluderas i EU ETS gradvis från 2024 och ska 2026 vara helt infasad i systemet. För fartyg som lämnar eller ankommer till EU från tredje land gäller att de ska köpa utsläppsrätter för 50 procent av utsläppen som resan medfört. Inom EU gäller 100 procent av utsläppen. Till en början omfattas koldioxidutsläpp och från 2026 inkluderas även metan och dikväveoxid. Därutöver kommer, enligt EU:s regelverk, en stor del av flyget och sjöfarten omfattas av en kvotplikt för att minska växthusgasutsläppen och öka användningen av förnybara bränslen. Kvotplikten startar med 2 procent år 2025 och ökar till 70 procent för flyget och 80 procent för sjöfarten till år 2050.
Ökade utsläpp från bränsle till sjöfart
Huvuddelen, ungefär 70 procent, av utsläppen från utrikes transporter kommer från sjöfart, vilka uppgick till ungefär 5,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023. Det är ungefär dubbelt så mycket som 1990.
Det är vanligt att utsläppen från sektorn varierar mellan åren. Det finns flera förklaringar till varför den internationella bunkringen för sjöfart varierar med tiden. Några av dessa är:
- Svenska aktörer har vunnit marknadsandelar på bunkringsmarknaden. Dels genom att de var tidigt ute med att kunna erbjuda låg-svavelhaltigt bränsle, dels för att ett stort konkurrerande danskt företag gick i konkurs 2014.
- Produktionen av restolja (eldningsolja 2–5) har ökat på grund av större efterfrågan på låg-svavelhaltigt bränsle, där restolja sedan sålts som billigare hög-svavelhaltigt bränsle.
- Hur mycket rederierna väljer att bunkra i Sverige beror också på hur bränslepriset i Sverige förhåller sig jämfört med andra länder och fartygets rutter i övrigt.
Utsläpp från internationellt flyg fortfarande lägre än före pandemin
Växthusgasutsläppen från utrikes flyg var drygt två miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023. Jämfört med 2019, året före pandemin, var utsläppen under 2023 cirka 25 procent lägre. Jämfört med 1990 var utsläppen 28 procent högre.
Bränsle som tankas för utrikes flyg återspeglar endast utsläppen från just tankningen i Sverige och tar inte hänsyn till flygresans slutgiltiga mål och fullständiga längd, eller flygresor vars tankningar skett utanför Sverige. För att uppskatta svenskarnas klimatpåverkan från flygresor behöver även resvanor och antalet flygresor beaktas.
Vid utsläppsberäkningarna för internationellt flyg är hänsyn inte tagen till den klimatpåverkan som uppstår vid förbränning på hög höjd. Höghöjdseffekten är nästan lika stor som klimatpåverkan från flygplanens utsläpp av koldioxid.
Preliminär statistik för 2024 publiceras i juni 2025
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Naturvårdsverket publicerar även preliminär utsläppsstatistik. Preliminära utsläpp för 2024 kommer att publiceras i mitten av juni sommaren 2025.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. År 2024 är deadline för rapportering till FN uppskjuten till 31 december 2024 på grund av att nya rapporteringstabeller håller på att utvecklas av UNFCCC-sekretariatet. Naturvårdsverket rapporterade NIR-rapporten till EU den 15 mars. Den går att ladda ner här:
Sweden 2024 National Inventory Report (NIR) (pdf, europa.eu)
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
---|---|
Koldioxid, CO2 | 1 |
Metan, CH4 | 28 |
Lustgas, N2O | 265 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)
Kvalitetsdeklaration utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)
Mer information om statistikens indelning:
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket