Jordbruk, utsläpp av växthusgaser

Enligt preliminär statistik för år 2023 uppgick utsläppen från jordbrukssektorn till cirka 6,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Jämfört med den slutliga statistiken för år 2022 är det en minskning med omkring 1 procent. Förändringen beror till stor del på minskade utsläpp av lustgas från jordbruksmark till följd av låga skördar och lägre mängd skörderester i fält under 2023.

En liten minskning i utsläpp sker också från lagring av stallgödsel till följd av minskat djurantal i flera djurkategorier och således mindre mängd gödsel totalt. Även om antal nötkreatur minskar något totalt så ökar mjölkproduktionen per ko vilket får till följd att utsläppen från fodersmältning är på samma nivå som 2022. 

År 2022 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar drygt 14 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp. Utsläppen sker från biologiska processer kopplat till växtodling och djurhållning. Drygt hälften av sektorns utsläpp är direkt kopplade till djurhållningen.

Jordbrukssektorns utsläpp redovisas i tre delsektorer. Fördelning av jordbrukssektorns utsläpp (år 2022):

• Metan från djurens fodersmältning, 51 procent.
• Metan och lustgas från stallgödsellagring, cirka 4,5 procent var.
• Lustgas från jordbruksmark och koldioxid från kalkning, 38 respektive 2 procent.

Jordbrukssektorn är den största källan till Sveriges totala utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas. Båda är kraftigare växthusgaser än koldioxid men framför allt metan bryts ner mycket snabbare i atmosfären. Då sektorns utsläpp har sitt ursprung i biologiska processer kan de variera mycket över regioner, tid och för olika produktionsmetoder. Beräkningarna är därför associerade med stor osäkerhet. Det gäller särskilt lusgasutsläppen från kvävetillförsel till åkermark.

Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat långsamt och är idag cirka 12 procent (0,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter) lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på effektivisering och reducerad djurhållning (främst av mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning på minskad användning av mineralgödsel. Utsläppen har varit på en mer stabil nivå under den senaste tioårsperioden. 

Mellan 2021 och 2022 ökade utsläppen med en procent (motsvarande 0,06 miljoner ton koldioxidekvivalenter). Det förklaras främst av olika temporära orsaker som påverkar utsläppen i olika riktning som sammantaget leder till en liten utsläppsökning år 2022. Störst var ändringar i utsläpp av lustgas från jordbruksmark.

Försäljning av mineralgödsel gödselåret 2021/2022 minskade något jämfört med året innan vilket innebär minskade utsläpp från mineralgödsel. Högre skördar år 2022 medförde däremot mer skörderester i fält och ökade lustgasutsläpp. Även en hög nedbrytning av organiskt material på mineraljordar år 2022 bidrog till ökade lustgasutsläpp. 

Förändringar i djurpopulationer under år 2022 var totalt sett små och medförde en marginell minskning av utsläpp från djurens fodersmältning. Ändrad mängd och hantering av gödsel för vissa djurslag, främst grisar, medförde en mindre ökning av utsläpp från lagring av stallgödsel.

Jordbrukssektorns utsläpp påverkas av många faktorer. Den pågående strukturomvandlingen har bland annat inneburit färre men större gårdar, ett minskat antal djur och högre avkastningsnivåer inom både djurhållning och växtodling. Styrning på området, framför allt den gemensamma jordbrukspolitiken men även styrning för minskat kväveläckage, har också påverkan på sektorns utsläpp.

Årliga variationer i utsläpp beror i normala fall främst på förändringar i djurantal och mängden mineralgödsel som används. Det senare påverkas i sin tur av åkerareal, väder och odlade grödor. Genomförandegraden av åtgärder som införts för att öka produktiviteten eller minska negativ miljö- eller klimatpåverkan påverkar i vissa fall också utsläppens storlek.

Utsläppen av metan från djurens fodersmältning var cirka 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2022 och stod för 51 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek påverkas framför allt av antalet nötkreatur men även utvecklingen inom andra djurpopulationer har viss effekt. År 2022 var utsläppen 10 procent lägre jämfört med 1990. Minskningen beror främst på en nedgång i antalet djur och mer produktiva mjölkkor.

Utsläppen från lagring av stallgödsel var cirka 0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2022, varav drygt hälften är metan och resten lustgas. Dessa utsläpp stod för 9 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek beror på mängden och typ av stallgödsel samt hur den lagras. År 2022 var utsläppen cirka en procent lägre än 1990 vilket främst, sett över en längre tidsperiod, beror på ett minskat antal mjölkkor och grisar samt effektivare lagring av stallgödsel.

Utsläppen från jordbruksmark var cirka 2,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2022 vilket utgjorde 40 procent av sektorns utsläpp. Huvuddelen av utsläppen är lustgas kopplat till framför allt spridning av mineralgödsel, odling av organogena jordar, skörderester i fält samt spridning av stallgödsel. En liten del av utsläppen är koldioxid från spridning av kalk och urea på jordbruksmark.

År 2022 var utsläppen från jordbruksmark 17 procent lägre än 1990 års nivå och minskningen i utsläpp beror på en minskad användning av kvävemineralgödsel (fram tills ungefär 10 år sen) och minskade utsläpp från organogena jordar till följd av minskad åkerareal samt åtgärder för minskat växtnäringsläckage. 

Förändringar som leder till en effektivare produktion ökar lönsamheten samtidigt som de oftast minskar produktionens negativa miljö- och klimatpåverkan. En utveckling som bland annat är tydlig inom mjölkproduktionen. Men mer behöver göras för att jordbruket ska bidra till klimatomställningen, läs vidare under:

Klimatet och jordbruket

Det finns ytterligare utsläpp kopplade till jordbruket men som redovisas under andra sektorer. Koldioxidutsläpp och -upptag från åkermark och betesmark redovisas under markanvändningssektorn. Användning av fossila bränslen, som framför allt används i arbetsmaskiner och för uppvärmning av lokaler, redovisas under energisektorn.

Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF)

Utsläpp från arbetsmaskiner

Utsläpp från egen uppvärmning av bostäder och lokaler

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2023 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024. 

Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp 

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (UNFCCC:s webbplats)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (IPCC:s webbplats)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

SMED:s webbplats

Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)

Kvalitetsdeklaration (pdf, SCB:s webbplats)