Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser
Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter svarar för knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 28 procent. Huvuddelen, över 90 procent, av växthusgasutsläppen kommer från vägtrafiken, där utsläpp från personbilar dominerar.
Liten utsläppsminskning 2023 enligt preliminär statistik
Enligt preliminär statistik för år 2023 minskade utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter med 1 procent eller 0,1 miljoner ton jämfört med 2022. Minskningen skedde inom vägtrafiken.
Faktorer som påverkar utsläppen från vägtrafiken är trafiken (trafikarbetet), användningen av biodrivmedel, fordonens energieffektivitet och elektrifieringen av fordonsflottan.
Det totala trafikarbetet var oförändrat mellan 2022 och 2023 medan trafikarbetet med laddbara bilar (elbilar och laddhybrider), ökade med ca 50 procent. Andelen eldrift av det totala trafikarbetet var dock fortfarande lågt, cirka 8 procent under 2023.
Användningen av biodrivmedel som ersättning för fossil diesel, i både låg- och höginblandad form, minskade från 35 till 32 procent mellan 2022 och 2023. Samtidigt ökade andelen biodrivmedel i bensin från 9 procent 2022 till 12 procent 2023. Det medförde att de fossila utsläppen per förbrukad mängd diesel ökade mellan 2022 och 2023 men minskade för bensin.
Utsläppen ska enligt etappmålet för inrikes transporter (exkl. inrikes flyg) minska med minst 70 procent till 2030 jämfört 2010. Utsläppen har hittills minskat med 34 procent jämfört med 2010 och behöver minska med i snitt ungefär en miljon ton per år, förutsatt en linjär minskningstakt, för att 2030-målet ska kunna nås.
En liten minskning av utsläppen från personbilar 2023
Huvuddelen av utsläppen av växthusgaser från transportsektorn kommer från vägtrafiken. Personbilarna står för över 90 procent av vägtrafikens utsläpp.
Utsläppen från personbilar minskade med cirka 0,2 miljon ton koldioxidekvivalenter under 2023 jämfört med 2022 och uppgick till 8,2 miljoner ton 2023. Trafiken har under samma period ökat något, men tack vare ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och en ökad elektrifiering av personbilsflottan har utsläppen minskat trots att inblandningen av biodrivmedel i diesel minskade mellan 2022 och 2023.
Jämfört med 1990 års nivå var utsläppen från personbilar 36 procent lägre år 2023. Från 1990 och fram till 2019 ökade personbilstrafiken. Under pandemins första år minskade personbilstrafiken med drygt 6 procent och har ökat sedan dess men inte nått upp till samma nivå som före pandemin.
I takt med att alltmer biodrivmedel blandats in i det bränsle som tankas har utsläppen över tid inte ökat i takt med trafikökningen. Detta regleras bland annat genom den så kallade reduktionsplikten, vilken, indirekt, reglerar hur mycket biodrivmedel som drivmedelsbolagen behöver blanda in i fossila drivmedel.
Energieffektivisering har också bidragit till att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från enskilda fordon. De senaste åren har elektrifieringen av fordonsflottan gett det största bidraget till energieffektivisering av fordonen samtidigt som övergången också bidrar till ett skifte från fossila drivmedel.
Koldioxidutsläppen för nya personbilar var i snitt 67 g/km under 2022 och minskade till 61 g/km under 2023. Andelen laddbara fordon i fordonsflottan ökar från år till år. Under 2023 stod laddbara bilar för 10% av trafikarbetet från personbilar.
Utsläppen från tunga fordon ökar något
Utsläppen av växthusgaser från tunga lastbilar ökade från mitten av 1990-talet fram till den ekonomiska nedgång som inträffade vid finanskrisen 2007—2008. Utsläppen nådde sin högsta nivå år 2007, för att sedan minska under majoriteten av de efterföljande åren. Utsläppen har minskat främst till följd av att andelen biodrivmedel ökat samt för att fordonen har blivit mer energieffektiva, det senare är delvis är ett resultat av striktare utsläppskrav inom EU.
Trots att den tunga lastbilstrafiken minskade med nästan 3 procent år 2023 jämfört med 2022 ökade utsläppen med 0,5 procent. Orsaken är att inblandningen av biodrivmedel i diesel minskade mellan 2022 och 2023.
Över 95 procent av de tunga lastbilarna är dieseldrivna. För att nå klimatmålen behöver ytterligare insatser för att öka andelen biodrivmedel, betydligt energieffektivare fordon med elmotorer introduceras, samtidigt som utvecklingen behöver gå mot en ökad transporteffektivitet i hela transportsystemet.
Utsläppsökning från lätta lastbilar trots minskat trafikarbete
Utsläppen av växthusgaser från lätta lastbilar var ungefär 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023, vilket är 35 procent högre än utsläppen år 1990.
Växthusgasutsläppen från lätta lastbilar har i stora drag ökat från 1990 till 2011, med den kraftigaste ökningen under 2000-talet. Därefter vände det och utsläppen har sedan dess haft en svagt minskande trend. Utsläppsminskningen för lätta lastbilar beror främst på en ökad inblandning av biodrivmedel och ökad energieffektivitet i fordonen, det senare är delvis ett resultat av striktare utsläppskrav inom EU.
Jämfört med 2022 har utsläppen från lätta lastbilar ökat med 2,7 procent samtidigt som den lätta lastbilstrafiken minskat med 1 procent.
Knappt 90 procent av de lätta lastbilarna är dieseldrivna. Eftersom andelen biodrivmedel i diesel minskat mellan 2022 och 2023 ökade utsläppen trots minskad trafik. Elektrifieringen av lätta lastbilar har inte ökat i samma takt som i personbilsflottan. I början av 2024 syns en tydlig ökning då eldrivna lätta lastbilar utgjorde drygt 20 procent av nyregistreringarna.
För att utsläppen från de lätta lastbilarna ska minska i linje med klimatmålen är ökad transporteffektivitet en viktig komponent, tillsammans med fortsatt elektrifiering, energieffektivisering och inblandning av biodrivmedel.
Slutlig statistik för 2023 publiceras i december 2024
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2023 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024.
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)
Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. År 2024 är deadline för rapportering till FN uppskjuten till 31 december 2024 på grund av att nya rapporteringstabeller håller på att utvecklas av UNFCCC-sekretariatet. Naturvårdsverket rapporterade NIR-rapporten till EU den 15 mars. Den går att ladda ner här:
Sweden 2024 National Inventory Report (NIR) (pdf, europa.eu)
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
---|---|
Koldioxid, CO2 | 1 |
Metan, CH4 | 28 |
Lustgas, N2O | 265 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)
Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp
Mer information om statistikens indelning:
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket