Industri, utsläpp av växthusgaser

Enligt preliminär statistik för år 2023 uppgick utsläppen från industrisektorn till cirka 14,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Jämfört med den slutliga statistiken för år 2022 är det en minskning med 3 procent. Utsläppen har minskat hos flera industrier, främst inom järn- och stålindustrin samt mineralindustrin. Utsläppsminskningen orsakas bland annat av minskad produktion till följd av den rådande konjunkturen.

Industrins utsläpp står för knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp och var 26 procent lägre år 2022 jämfört med 1990.

De totala utsläppen från industrin omfattar direkta utsläpp från industrins tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen inom industrin samt diffusa utsläpp. Du kan läsa mer om vilka utsläpp som omfattas av varje bransch under fliken Om industrins indelning.

De största utsläppen kommer från järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt raffinaderier. De största utsläppskällorna är

• förbränning av industriella restgaser från koksverk samt järn- och stålproduktionsprocesser
• användning av koks som reduktionsmedel i masugnar i järn- och stålindustrin
• kalcinering av kalksten och dolomit vid cementproduktion i mineralindustri
• förbränning av industriella restgaser i raffinaderier och diffusa utsläpp vid raffinaderier (exempelvis utsläpp från vätgasproduktion samt läckage från rörledningar).

Processrelaterade utsläpp har minskat i mindre utsträckning eftersom traditionella åtgärder för att minska växthusgasutsläpp som till exempel bränslebyten (kol mot naturgas, fossilt mot biobränslen och el) och energieffektiviseringsåtgärder inte påverkar dessa utsläpp.

Mer genomgående processförändringar, såsom process- eller produktbyten krävs för att minska dessa utsläpp. Läs mer om arbetet med lösningar för industrins klimatpåverkande utsläpp på:

Industrins klimatomställning börjar ta fart

De totala utsläppen från industrin har varierat sedan 1990. Till stor del beror variationerna på svängningar i produktionsvolymer kopplade till konjunkturen. Utsläppen minskade mellan 1995 och 2013 med några få undantag, långsamt till att börja med och i snabbare takt sedan 2006. 2010 ökade utsläppen dramatiskt till följd av återhämtningen efter den globala finanskrisen.

Minskningen sedan 2006 beror främst på förändrad bränsleanvändning och på minskade produktionsvolymer samt löpande energieffektiviseringsåtgärder. Utsläpp från industrins tillverkningsprocesser har dock varit nästan konstanta fram till finanskrisen 2009, och har därefter minskat något till följd av minskade produktionsvolymer samt ny teknik inom kemiindustrin.

Generellt ligger utsläppen av växthusgaser från industrin i linje med produktionsnivåerna. Under 2020 minskade utsläppen kraftigt för att till 2021 öka med knappt 8 procent efter en återhämtning från särskilt låga produktionsnivåer under 2020. År 2022 har utsläppen från industrin minskat med knappt 3 procent jämfört med 2021.

Massa- och pappersindustrin samt tryckerier minskade utsläppen avsevärt mellan 1997 och 2014. Jämfört med 1990 är var utsläppen 65 procent lägre 2022. Utsläppsminskningen har uppnåtts genom att biobränslen och el har ersatt användningen av olja som bränsle inom branschen.

Massa- och pappersindustrin har även påverkats av konjunkturen, som sannolikt bidragit till den minskande utsläppstrenden. Sedan 2014 har dock utsläppsminskningen avtagit. Utsläppen från sektorn uppgick under 2022 till drygt 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Även livsmedelsindustrin och kemiindustrin har minskat utsläppen under perioden 1990 till 2022, med 74 respektive 42 procent. Inom livsmedelsindustrin beror trenden framför allt på minskad användning av fossila bränslen, främst oljeprodukter men även stenkol och koks. Minskningen inom kemiindustrin beror framför allt på ny teknik vid tillverkning av salpetersyra. Utsläppen 2022 är dock särskilt låga till följd av ett längre underhållsstopp inom sektorn.

Utsläppen från mineralindustrin var 24 procent lägre år 2022 jämfört med 1990. Det finns inte genomgående någon tydlig nedåtgående trend, men sedan 2018 har utsläppen stadigt minskat. Minskningen de senaste åren beror främst på minskade utsläpp från cementindustrin, till följd av ökad inblandning av slagg och aska i produktionen samt utfasning av fossila bränslen.

Järn- och stålindustrins utsläpp ökade fram till år 2004. Därefter har utsläppen minskat fram till 2012, med undantag för år 2010 då utsläppen ökade kraftigt efter ekonomins nedgång till följd av finanskrisen 2008. Den minskande trenden av utsläpp efter 2004 beror framför allt på lägre produktion av järn och stål samt lägre förbränning av restgaser.

Mellan 2013 och 2016 låg utsläppen någorlunda stabilt runt 5,7 miljoner ton. De senaste åren har utsläppen varierat mycket till följd av variationer i produktionsmängder. 2020 minskade efterfrågan på stål kraftigt på grund av covid-19-pandemin, vilket även ledde till en nedgång av sektorns utsläpp jämfört med 2019.

Under 2021 ökade utsläppen med drygt 6 procent till följd av återhämtningen efter pandemin. 2022 har utsläppen minskat något jämfört med 2021. Utsläppen ligger på ungefär samma nivå 2022 jämfört med 1990.

Utsläpp från raffinaderier samt från distribution av olja och gas ökade fram till mitten på 00-talet på grund av en ökad raffinering av importerad råolja i de svenska raffinaderierna. Efter 2006 har utsläppen varierat mellan 2,7–3 miljoner ton.

2019 och 2020 sjönk utsläppen ordentligt inom sektorn, vilket framför allt berodde på att två raffinaderier hade planerade underhållsstopp 2019 och minskad efterfrågan under covid-pandemin. 2022 har utsläppen i sektorn minskat med 3 procent jämfört med 2021 och ökat med 24 procent sedan 1990.  

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2023 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024. 

Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp 

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (UNFCCC:s webbplats)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (IPCC:s webbplats)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

SMED:s webbplats

Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)

Kvalitetsdeklaration (pdf, SCB:s webbplats)