El och fjärrvärme, utsläpp av växthusgaser

Enligt den preliminära statistiken så minskar utsläppen med knappt 8 procent jämfört med 2022, trots att 2023 var kallare än 2022.  

Det var framför allt utsläppen från förbränning av avfall och olja som minskade. En orsak var att den fossilbaserade elproduktionen minskade på grund av låga elpriser som gav lägre lönsamhet. Sämre tillgång och högre priser för biobränslen bidrog också till den lägre elproduktionen från kraftvärmen. Elanvändning var 2023 den lägsta sedan 1990, vilket sannolikt beror på konjunkturen och att åtgärder för att minska elanvändningen har utförts.  Fjärrvärmeleveranserna ökade 2023 på grund av det kalla vädret.  

Trots att fjärrvärmeproduktionen har ökat med nästan 50 procent sedan 1990 har utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn minskat. Det beror på att det skett en övergång från förbränning av fossila bränslen (kol, gas, torv och särskilt olja) till framför allt biobränslen, men även avfall som delvis är biobaserat. 

Utsläppens fördelning inom sektorn år 2022 var

• kraftvärme (el och fjärrvärme), 70 procent
• fjärrvärme från värmeverk, 21 procent
• separat elproduktion, 4 procent
• rökgasrening, 0,1 procent.

Utsläppen från förbränning av restgaser från järn- och stålindustrin, som används för produktion av el och fjärrvärme, redovisas inte i den här sektorn utan ingår i industrisektorn.

I de flesta fjärrvärmesystem har fossila bränslen gått från att vara huvudbränslen till att användas som komplement till främst biobränslen vid låga utomhustemperaturer. Det är användningen av fossila bränslen vid kallt väder som är den främsta anledningen till att utsläppen varierar över åren.

2022 var ett varmt år i hela Sverige med en mild vinter och varm sommar. Nästan alla år sedan 1990 har varit varmare än vad som anses vara ett normalår, vilket generellt har bidragit till lägre utsläpp.

Växthusgasutsläppens samband med vädret

Jämfört med 2021 minskade utsläppen från sektorn med 2 procent under 2022. Utsläppsminskningen beror framför allt på att 2022 var ett varmare år än 2021. Produktionen och användningen av fjärrvärme minskade främst på grund av det varma vädret, vilket även minskade användningen av fossila bränslen. Utsläppen från kategorin fossila bränslen minskade med 10 procent jämfört med 2021.

Utsläppen från fossilgas (naturgas) och torv minskade kraftigt medan utsläppen från olja ökade och kol stannade kvar på en låg nivå. En bidragande orsak till den ökade användningen av olja var att det under vintern rådde brist på biobränslen. Minskad användning av torv bedöms bero på höga priser inom utsläppshandeln och branschens fortsatta utfasning av fossila bränslen. Att användningen av fossil gas minskat beror sannolikt främst på höga priser på grund av brist på gas inom EU.

Utsläppen från kraftvärmen minskade medan utsläppen från värmeverken ökade. Orsaken till de ökade utsläppen från värmeverken var något ökad avfallsförbränning. I kraftvärmen var avfallsförbränningen oförändrad och de fossila bränslena minskade.

Trots mycket höga elpriser minskade även elproduktionen i kraftvärmeverken, vilket delvis berodde på brist av biobränslen och avfall. Att utsläppen från avfallsförbränning fortsatt öka under senare år beror på att den fossila andelen i avfallet ökar.

Bidragande orsaker är att sortering och materialåtervinning av de biogena fraktionerna har ökat medan plastavfallet fortsätter att vara en utmaning.

Den fossilbränsle-baserade kondensenskraften fördubblade produktionen jämfört med 2021, vilket gav mer än dubbelt så höga utsläpp från separat elproduktion. Utsläppen från separata elproduktionen är dock fortfarande en liten andel av sektorns totala utsläpp.

Några orsaker till ökningen av kondenskraftproduktionen var en hög efterfrågan på el inom EU och att höga el- och gaspriser gjorde produktionen mer lönsam. 

Den totala elproduktionen i Sverige var 1 procent högre år 2022 jämfört med föregående år trots att produktionen av el från vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme minskade. Den totala elanvändningen minskade med 5 procent.

Sett över året hade Sverige ett elöverskott och nettoexporten av el uppgick till 33 TWh, vilket är högre än 2021. Detta innebär att Sverige har haft en nettoexport av el på årsbasis de senaste tolv åren.

Såväl vindkraft som solkraft ökade kraftigt med 22 respektive 75 procent, medan vattenkrafts- och kärnkraftsproduktionen minskade med 5 respektive 2 procent. El från kraftvärme minskade med 1 procent. Andelsmässigt var vattenkraften störst, 41 procent, följt av kärnkraft och vindkraft som stod för 29 respektive 19 procent av elproduktionen.

Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning har en ökande trend och var 2022 mer än fem gånger högre än 1990. Den ökade avfallsförbränning beror framförallt på en förändrad hantering av avfall genom minskad deponering och att ökad mängd avfall istället går till förbränning med energiutvinning. För mer information om styrmedel för avfallssektorn och om de totala utsläppen från avfallsbehandling inklusive avfallsförbränning i el- och fjärrvärmesektorn, se webbsida om avfallssektorn. 

Utsläppen från avfallsförbränningen kommer i huvudsak från plast som nästan uteslutande baseras på fossil råvara, det vill säga olja och fossilgas (naturgas). Det är därför prioriterat att både minska uppkomsten av plastavfall och minska mängden fossil plast som går till förbränning. 

Avfall, utsläpp av växthusgaser

Avfallsförbränningens andel av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp var 78 procent 2022 och låg på 3,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Över 90 procent av dessa utsläpp uppskattas komma från förbränning av fossil plast.

För att minska sektorns utsläpp behöver mängden fossil plast som går till förbränning minskas genom bland annat ökad resurseffektivitet och materialåtervinning. Att minska plasten i avfallet kräver insatser från aktörer längs hela plastens värdekedja, eftersom många olika aktörer använder plast och därmed bidrar till uppkomsten av plastavfall.

Naturvårdsverkets rapport: Scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn

Webbinarium 15 februari 2024: 
Presentation av rapporten Scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn (Youtube)

Mer om plast

Utsläppen av växthusgaser från den svenska el- och fjärrvärmesektorn är låga jämfört med många andra länder eftersom elproduktionen i huvudsak baseras på vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biobränslen. I takt med utbyggnaden av vindkraft, biobränslebaserad kraftvärme och solenergi ökar andelen förnybar energi.

Både sol- och vindkraftsinstallationer har slagit nya rekord under 2022, vilket troligtvis drivs både av klimatomställningen och de höga elpriserna. Den installerade effekten för solceller ökade med 50 procent under året och uppgick till 2,4 GW. Över 2 GW vindkraft togs i drift under 2022, vilket kan jämföras med den totala mängden installerad vindkraft på drygt 14 GW. 

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2023 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024. 

Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp 

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (UNFCCC:s webbplats)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (IPCC:s webbplats)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

SMED:s webbplats

Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)

Kvalitetsdeklaration (pdf, SCB:s webbplats)