Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, utsläpp av växthusgaser

Granskad: ‎den ‎17‎ ‎december‎ ‎2024

Utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har en minskande trend och har minskat med 92 procent sedan 1990. Utfasning av oljepannor har bidragit mest till minskningen av växthusgasutsläppen.

      Logotyp för Sveriges officiella statistik
      Officiell statistik

      Utsläppen har minskat från 9,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till knappt 0,7 miljoner ton 2023. År 2023 stod sektorn för knappt 2 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Under 2021 ökade utsläppen något, vilket berodde på ökad bränsleanvändning för egen uppvärmning i bostäder och jordbrukslokaler.

      Sektorn omfattar växthusgasutsläppen från egen förbränning av bränslen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, inklusive lokaler i jordbruk och skogsbruk. Utsläpp från fjärrvärme och el som används inom sektorn, men inte produceras där, ingår inte i bostäder och lokaler utan redovisas i el- och fjärrvärmesektorn.

      Utsläppen från bostäder har minskat mest

      Bostäder och kommersiella och offentliga lokaler stod 2023 för 37 respektive 43 procent av sektorns växthusgasutsläpp. Båda delsektorerna har haft en stor utsläppsminskning jämfört med 1990, även om bostäder har haft den största med 96 procents minskning jämfört med 1990. Även för kommersiella och offentliga lokaler har det skett en betydande utsläppsminskning på 88 procent. Lokaler i jordbruk och skogsbruk har minskat utsläppen med 71 procent från en redan låg utsläppsnivå 1990. Bostäder har haft den största minskningen i antal ton och utsläppen har minskat från 5,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till 0,3 miljoner ton 2023.

      Byte av uppvärmningssätt har minskat utsläppen

      Denna sektor har bidragit mest till minskningen av de totala svenska växthusgasutsläppen. Att oljeeldning för uppvärmning av bostäder och lokaler till stor del har ersatts av biobränslebaserad fjärrvärme är den omställning som i första hand åstadkommit utsläppsminskningen. Även övergång till uppvärmning med direktverkande el var viktigt för utfasningen av olja, framför allt under perioden 1970–1990, men användningen av har sedan dess minskat. Den ökande användningen av värmepumpar har också bidragit till de minskade utsläppen, men innebär även ett ökat behov av el till värmepumparna.

      Höga oljepriser samt energiskatt och koldioxidskatt har bidragit till att användningen av fossila bränslen för uppvärmning minskat. Även bättre tillgång till alternativ till fossila bränslen, såsom fjärrvärmenät, värmepumpar och pelletspannor, har påverkat utvecklingen. Åtgärder för att öka energieffektiviteten har bidragit till utsläppsminskningen, men det finns mer att göra för att ytterligare minska utsläppen. Exempelvis behöver många bostäder energieffektiviseras, vilket även är viktigt för att minska utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn. En fortsatt utfasning av oljepannor bedöms ske utan ytterligare styrmedel, då andra uppvärmningssätt är mer lönsamma.

      Energieffektivisering

      Energianvändning i bostäder och lokaler

      Preliminär statistik för 2024 publiceras i juni 2025

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Naturvårdsverket publicerar även preliminär utsläppsstatistik. Preliminära utsläpp för 2024 kommer att publiceras i mitten av juni 2025.

      Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Statistik per sektor