Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, utsläpp av växthusgaser

Granskad: ‎den ‎19‎ ‎juni‎ ‎2024

Utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat med 91 procent sedan 1990. Utfasning av oljepannor har bidragit mest till minskningen av växthusgasutsläppen.

      Logotyp för Sveriges officiella statistik
      Om officiell statistik

      Preliminära utsläpp för år 2023 

      Enligt den preliminära statistiken så minskade utsläppen med 8 procent år 2023 jämfört med 2022. Utsläppen låg på drygt 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2023.  

      Slutgiltiga utsläpp för år 2022 

      Utsläppen har minskat från 9,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till nästan 0,8 miljoner ton 2022. År 2022 stod sektorn för knappt 2 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. 

      Sektorn omfattar växthusgasutsläppen från egen förbränning av bränslen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, inklusive lokaler i jordbruk och skogsbruk. Utsläpp orsakade av fjärrvärme och el som används inom sektorn, men inte produceras där, ingår inte i bostäder och lokaler utan redovisas i el- och fjärrvärmesektorn. Under 2021 ökade utsläppen något från sektorn, vilket beror på ökad bränsleanvändning för egen uppvärmning i bostäder och jordbrukslokaler. 

      Utsläppen från bostäder har minskat mest

      Bostäder och kommersiella och offentliga lokaler stod 2022 båda för 43 procent vardera av sektorns växthusgasutsläpp. Båda delsektorerna har haft en stor utsläppsminskning jämfört med 1990, även om bostäder har haft den största med 95 procent minskning jämfört med 1990. Även för kommersiella och offentliga lokaler har det skett en betydande utsläppsminskning på 87 procent. Lokaler i jordbruk och skogsbruk har minskat utsläppen med 77 procent från en redan låg utsläppsnivå 1990. I bostäder har även utsläppen minskat från 6,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till 0,3 miljoner ton 2022, vilket är den största minskningen i antal ton.

      Byte av uppvärmningssätt har minskat utsläppen

      Denna sektor har bidragit mest till minskningen av de totala svenska växthusgasutsläppen. Att oljeeldning för uppvärmning av bostäder och lokaler till stor del har ersatts av biobränslebaserad fjärrvärme är den omställning som i första hand åstadkommit utsläppsminskningen. Även övergång till elvärme var viktigt för utfasningen av olja, framför allt under perioden 1970–1990, men användningen av elvärme har sedan dess minskat. Den ökande användningen av värmepumpar har också bidragit till de minskade utsläppen, men innebär även ett ökat behov av el till värmepumparna.

      Höga oljepriser samt energiskatt och koldioxidskatt har bidragit till att användningen av fossila bränslen för uppvärmning minskat. Även bättre tillgång till alternativ till fossila bränslen, såsom fjärrvärmenät, värmepumpar och pelletspannor, har påverkat utvecklingen. Åtgärder för att öka energieffektiviteten har bidragit till utsläppsminskningen, men det finns mer  att göra för att ytterligare minska utsläppen. Exempelvis behöver många bostäder energieffektiviseras, vilket även är viktigt för att minska utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn. En fortsatt utfasning av oljepannorna bedöms ske utan ytterligare styrmedel, då andra uppvärmningssätt är mer lönsamma.

      Energieffektivisering

      Energianvändning i bostäder och lokaler

      Slutlig statistik för 2023 publiceras i december 2024

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2023 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024. 

      Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

      Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp 

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Statistik per sektor