Arbetsmaskiner, utsläpp av växthusgaser

Beräkningen av utsläpp från arbetsmaskiner är modellbaserad, vilket på grund av begränsad tillgång på årlig uppdatering av indata till modellen medför osäkerheter i resultaten. Indata med begränsad tillgång, och som därför uppdateras sällan, rör bland annat antalet aktiva arbetsmaskiner, drifttiden och lastfaktorn för dessa samt fördelningen av arbetsmaskiner mellan olika sektorer.

Eftersom bränsleanvändning och utsläpp beräknas med hjälp av dessa parametrar blir modellresultatet osäkert. Arbetet med att förbättra indata till modellen och därmed minska osäkerheterna i utsläppsberäkningarna sker kontinuerligt. Läs mer om Arbetsmaskinsmodellen längre ner på den här sidan.

Inom delar av industri och byggsektor (inklusive vägarbeten) används stora och energikrävande arbetsmaskiner som hjullastare, truckar och olika typer av grävmaskiner med hög motoreffekt, vilket påverkar utsläppen. 

Arbetsmaskiner som används inom industri- och byggsektor ger upphov till 40 procent av sektorns utsläpp. och ger idag upphov till 1,1 miljon ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen ökade med 9 procent mellan 2022 och 2023. Ökningen förklaras av att antalet maskiner har ökat samtidigt som inblandningen av biodrivmedel i diesel har minskat. 

Arbetsmaskiner som används inom jordbruk, skogsbruk, offentliga och kommersiella verksamheter samt inom hamnar och flygplatser står för mellan 8 och 13 procent av vardera av utsläppen i sektorn. Utsläppen från dessa sektorer ökade med runt 3 procent mellan 2022 och 2023. Den främsta förklaringen till det är den minskade inblandningen av biodrivmedel i diesel. 

Omställningen för arbetsmaskiner vilar, likt övriga transportsektorn, i huvudsak på tre ben:

• Energieffektiva arbetsmaskiner.
• Högre andel förnybara drivmedel för att driva arbetsmaskinerna.
• Effektivare användning av arbetsmaskiner. 

Elektrifiering av arbetsmaskiner ligger efter elektrifieringen av fordon i vägtrafiken och förutsättningarna ser väldigt olika ut beroende på sektor. Stora elektrifierade arbetsmaskiner är fortfarande flera gånger dyrare än motsvarande dieseldrivna maskiner.

Många arbetsmaskiner behöver hög effekt för att klara av det arbete som ska utföras vilket medför att de batterier som behövs för att klara arbetet blir tunga. För arbetsmaskiner inom till exempel jord- och skogsbruk ökar tunga maskiner risken för oönskad markpackning.

En annan utmaning är laddning av arbetsmaskinerna. Många arbetsmaskiner rör sig över stora områden och ibland långt ifrån infrastruktur för laddning. Det kan lösas med system för batteribyte och det pågår ett arbete med att utveckla teknik för detta för arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruk. För arbetsmaskiner inom bygg- och anläggning kan utmaningarna bestå i att få fram tillfälliga kablar för laddning av arbetsmaskiner.

Elektrifiering av större arbetsmaskiner har kommit längst inom gruvindustrin. En drivkraft för denna elektrifiering har varit de kostnadsminskningar som kan uppnås när dieselavgaser inte längre behöver ventileras ut från gruvan.

Andra drivkrafter är hälso- och säkerhetsaspekter och minskat buller. Arbetsmaskiner inom gruvindustrin används inom samma inhägnade områden under sin livstid vilket underlättar planering och infrastruktur för laddning eller direktdrift med el från nätet.

För lättare arbetsmaskiner har elektrifiering redan fått ett stort genomslag under senare år. Det gäller exempelvis handverktyg som trädgårdsredskap och motor- och röjsågar.

Det snabbaste sättet att minska utsläppen av växthusgaser från befintliga arbetsmaskiner är att använda biobränsle. Biodrivmedlet HVO kan blandas i diesel som ett så kallat drop-in-drivmedel vilket också sker genom reduktionsplikten.

En del arbetsmaskiner kan använda rent biodrivmedel, som HVO100 eller FAME, men det varierar mellan olika tillverkare. Om HVO 100 används i en maskin utan att tillverkaren godkänt det upphör garantin att gälla.

Distributionen kan vara en utmaning vid bränslebyte exempelvis i jordbruk och skogsnäringen. En annan begränsande faktor är att priset generellt är högre för förnybart bränsle än fullt beskattat reduktionspliktigt bränsle.

Biogas liksom etanolbränslet ED95 kräver specialbyggda/konverterade motorer. Det finns endast några få traktorer avsedda för biogas men dessa finns ännu inte på den svenska marknaden.

Sparsam körning och planering av arbetet har potential att sänka bränsleanvändningen och därmed utsläppen med cirka 10 procent, jämfört med tidigare körmönster.

Sparsam körning ingår idag i förarutbildningen för flertalet fordon, men det finns fortfarande potential att förbättra planeringen av framför allt byggen och entreprenader, minska bortforslandet av massor och förbättra logistiken. Större bygglogistikcentra har visat sig både sänka utsläppen, förkorta byggtiden och öka säkerheten på arbetsplatsen.

Körsätt (sparsam körning), kombination av maskin och redskap, logistik och planering, val av bruksmetoder, övergripande planering av arbetet, samordning och planering av transporter och transportvägar vid entreprenader är åtgärder som leder till en effektivare energianvändning.

Plöjningsfri odling inom jordbruket är till exempel en bruksmetod som minskar behovet av att använda arbetsmaskiner men är en metod som inte passar på alla typer av jordar. Plöjningsfritt jordbruk kan minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som det gynnar mikroorganismer och motverkar erosion.

Att spara ytor från gräsklippning är ett annat exempel med positiva effekter både för klimatet genom minskad energiförbrukning från arbetsmaskiner, och för naturmiljön när ytorna kan användas på sätt som främjar ökad biologisk mångfald.

Det finns synergier mellan eldrift och automatisering och det kan vara lättare att automatisera arbetsmaskiner eftersom de inte integrerar med människor i samhället på samma sätt som fordon i vägtrafik. Automatiseringen medför lägre förarkostnader och ger möjlighet till mindre maskiner med en ökad flexibilitet.

Eftersom en autonom maskin blir mindre och lättare så har tekniken potential att även minska markskadorna inom till exempel skogsbruket. I framtiden skulle detektorerna kunna granska träden och bedöma hur mycket grenar, lignin och annat de innehåller. På detta sätt skulle en autonom skogsmaskin kunna ge större precision i virkesuttaget. Detta innebär större lönsamhet och samtidigt ett skonsammare skogsbruk.

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2023 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024. 

Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp 

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (UNFCCC:s webbplats)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (IPCC:s webbplats)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

SMED:s webbplats

Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)

Kvalitetsdeklaration (pdf, SCB:s webbplats)