Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF)

I klimatrapporteringens sektor ”Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk” (Land Use, Land-Use Change and Forestry – LULUCF), rapporteras kolförrådsförändringar i vegetation och mark för olika marktyper samt i avverkade träprodukter:

• skogsmark
• åkermark
• betesmark
• bebyggd mark
• våtmark (inklusive torvproduktionsmark)
• övrig mark
• avverkade träprodukter.

De årliga nettoförändringarna i kolförråd redovisas för kolpoolerna:

• levande träd
• dött organiskt material (död ved och förna samt markens humuslager)
• markkol (mineraljord och organogen jord) samt
• övriga utsläpp (lustgas och metan från diken, mineralisering samt bränder).

Kolförrådsförändringar för alla kolpooler beräknas för alla marktyper som anses vara brukade, det vill säga mänskligt påverkade. Beräkningarna sker i enlighet med internationella rapporteringsriktlinjer och EU:s riktlinjer, som bland annat fastställt att beräkningarna ska utgå från IPCC:s metodriktlinjer. Dessa rapporteringsriktlinjer säger även att beräkningarna ska uppdateras om det finns metoder som ger en bättre, mer korrekt och precis uppskattning av utsläpp och upptag samt om mer data har inkommit. Metoden som används innebär att de tre senast rapporterade åren räknas om (denna gång 2021-2023) när nya data från Riksskogstaxeringen läggs till. Därför blir skillnaden mellan 2023 och 2024, 8 miljoner ton i årets trend.

Reporting requirements (unfccc.int)

Förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder (europa.eu)

2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories (ipcc-nggip.iges.or.jp)

Förra året  skedde ett omfattande förbättringsarbete för att öka korrektheten och precisionen i uppskattningarna. EU:s Styrningsförordning som reglerar all klimatrapportering inom EU säger att alla EU:s medlemsländer ska förbättra sina växthusgasinventeringar inom LULUCF-sektorn. Senast till rapporteringen 2028 ska medlemsländerna minst ha beräkningar utifrån nivå 2-metodik enligt IPCC:s metodriktlinjer (det finns tre nivåer där nivå 1 är enklast och nivå 3 är den mest avancerade). Sverige använder redan metodik på nivå 3 för de flesta av de viktigaste kolpoolerna.

Sveriges och alla medlemsländernas inom EU granskas löpande inom FN- och EU-systemet och metodförändringen är även ett resultat av rekommendationer inom dess granskningar.

Årets beräkningar inkluderar senast tillgängliga data från riksskogstaxeringen och markinventeringen tillsammans med statistik från Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, MSB och SCB. I och med att nya data tillkommer varje år uppdateras tidsserierna kontinuerligt. Mer om detta går att läsa i:

National Inventory Submissions (unfccc.int)

I regeringsuppdraget Analys av hur EU:s reviderade ansvarsfördelningsförordning och LULUCF-förordning ska tillämpas i Sverige går det att läsa om metoder och metoduppdateringar:

Analys av hur EU:s reviderade ansvarsfördelningsförordning och LULUCF-förordning ska tillämpas i Sverige (pdf)

Detaljer som rör metodutvecklingen från olika utvecklingsprojekt går att läsa om på SMED:s webbplats:

Luft och klimat (smed.se)

Nettoupptaget inom markanvändningssektorn har ökat igen efter att det under en tioårsperiod minskat. Under perioden 1990–2024 har nettoupptaget i genomsnitt uppgått till ungefär 56 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, men variationen är stor över tid.

Det totala nettoupptaget inom hela sektorn var 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024.

Det största nettoupptaget sker inom skogsmark, som representerar 70 procent av Sveriges areal. Det sker även en nettoinlagring i avverkade träprodukter. På övriga markanvändningskategorier sker ett nettoutsläpp av växthusgaser.

Uppgången gäller framför allt i levande träd där det nu efter cirka tio års nedgång vänder tillbaka emot en större sänka. Tidigare minskning har pågått under hela 2010-talet.

Klimatet och skogen

Det årliga nettoupptaget på skogsmark har varierat under perioden 1990 till 2024 och har i genomsnitt varit knappt 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. För 2024 redovisas ett nettoupptag på knappt 55 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

De dominerande kolpoolerna på skogsmark har förändrats under den senaste tioårsperioden. Förr dominerade levande träd helt, men numera är kolpoolerna mineraljord och dött organiskt material i samma paritet. Förändringen i levande träd följer utvecklingen i förhållandet mellan tillväxt (via fotosyntesen) och avgång (avverkning plus naturlig avgång). Under tioårsperioden fram till 2020 avtog tillväxttakten för att därefter plana ut och nu kan man se en ökning igen. Nettoupptaget under perioden 2010–2021 minskade kraftigt till följd av minskad tillväxt samtidigt som både avverkningen och den naturliga avgången (naturlig nedbrytning inklusive insektsangreppens påverkan) var höga.

Skogsdata 2025 (pdf, slu.se)

Avverkningsnivåerna 2021 och 2022 var de högsta sedan stormarna Gudrun 2005 och Per 2007 och därefter har avverkningen minskat kraftigt under 2023 och 2024, vilket är de lägsta nivåerna på 10 år.

Avverkningsstatistik (skogsstyrelsen.se)

Att nettoupptaget totalt är högt beror på att upptaget i mineraljord har visat sig landa på en genomsnittligt hög nivå när alla mätningar i markinventeringen (30 år sammantaget) analyserats. Höga avverkningsnivåer och hög naturlig avgång har gett ökad tillförsel till kolpoolerna dött organiskt material (stubbar, grenar och toppar samt förna), men minskad avverkning ger ett lägre inflöde i kolpoolen där nettoupptaget minskat något de sista tre åren.

De större förändringar i trenden förutom efter 2013, som går att se i redovisningen återfinns i levande träd för år 2005 och till viss del år 2007. Nedgången 2005 och 2007 beror på stormarna Gudrun och Per som tog ner mycket skog, vilket ledde till ett ökat virkesuttag. Det är tydligt att åren med hög avverkning ökar nettoupptaget i avverkade träprodukter.

Skogsdata 2025 (pdf, slu.se)

Tillväxt och avverkningar i skogen

Volymtillväxten för träd i Sverige under 00-talet – Ett faktaunderlag med anledning av den minskande nettotillväxten (pdf, slu.se)

Koldioxid från biomassa som används för bioenergi (framför allt rester i skogsbruket och industrin) redovisas som ett omedelbart utsläpp medan utsläpp av koldioxid från biomassa som används i olika typer av träprodukter senareläggs. Nettoinlagring i avverkade träprodukter (uppdelat i kategorierna sågat material, skivor och papper) är större de år som avverkningen är hög.

Hållbar bioenergi

I samband med stormen Gudrun ökades uttaget av stamved, vilket gav det största upptaget i kolpoolen avverkade träprodukter sedan 1990. 2024 var nettoupptaget i träprodukter knappt 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter med den absolut största delen allokerat till sågade trävaror. Anledningen till att nettoupptaget minskat beror på minskad avverkning 2023 och 2024 jämfört med tidigare år samt att mer återvunnet papper används i pappers och massatillverkningen.

Upptaget av kol i mineraljorden är en långsam process, som bland annat beror på mängden avverkningsrester och det årliga förnafallet från träden (barr och löv) tillsammans benämnt dött organiskt material. Mängden dött organiskt material som tillkommer samt hur snabbt dessa växtdelar bryts ner och bildar mer stabilt markkol ger storleken på ökningen av markkolspoolen. I förhållande till den totala markkolspoolen är det årliga nettoupptaget mycket litet och en liten förändring ger ett stort utslag totalt sett. Att förändringarna är små ger även att de är svåra att skatta.

Nettoutsläppen av växthusgaser på skogsmark sker till största delen från dränerad organogen jord, 2024 uppgick detta utsläpp till knappt 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläpp till följd av bränder, skogsgödsling och mineralisering utgör bara drygt 30 kilo ton koldioxidekvvalenter.

Upptaget på skogsmark är större än utsläppen när kolpoolerna summeras och 2024 var nettoupptaget knappt 55 miljoner ton koldioxid. Inkluderas avverkade träprodukter blev nettoupptaget lite drygt 58 miljoner ton koldioxid.

Nettoutsläppen inom sektorn sker framför allt inom marktyperna åkermark, bebyggd mark och våtmark. 2024 var det ett litet nettoupptag från betesmark, men dessa siffror är väldigt osäkra. Sammanlagt uppskattades nettoutsläppen för dessa kategorier till drygt 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Åkermark återfinns på sex procent av Sveriges yta. Nettoutsläppen av växthusgaser från åkermarken har i genomsnitt varit knappt 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år under perioden 1990–2024. Nettoutsläppet 2024 var knappt 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. I detta nettoutsläpp ingår inte utsläpp till följd av gödsling av åkermark eller lustgasavgång från organogen åkermark. Dessa utsläpp redovisas i Jordbrukssektorn. Utsläppen från arbetsmaskiner eller bostäder och lokaler ingår inte heller utan de återfinns i energisektorn. Länk till dessa sidor:

Jordbruk

Arbetsmaskiner

Egen uppvärmning av bostäder och lokaler

De största utsläppen av koldioxid sker på organogen jord när det organiska materialet bryts ner. Utsläppen från organogen åkermark har minskat från knappt fem miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till drygt tre miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024 och detta till följd av att arealen jordbruksmark på organogena jordar har minskat.

Variationerna inom åkermark följer främst variationen i upptag och utsläpp av koldioxid i mineraljord. Under 1990 till 2024 har mineraljorden i snitt haft ett nettoupptag på drygt en halv miljon ton koldioxid per år. Variationerna i åkermarkens mineraljord beror främst på vad som odlas och på hur stora arealer olika sorters grödor odlas samt på hur stor andel av åkermarken som ligger i träda. Till detta kommer även variationer i väder enskilda år, som både påverkar skördarnas storlek och därmed mängden skörderester som lämnas kvar och även nedbrytningen av dessa.

Bebyggd mark utgör fyra procent av Sveriges yta. Denna marktyp är en källa för växthusgasutsläpp. Nettoutsläppen de senaste åren har varit lite lägre jämfört med tidigare år. 2024 var nettoutsläppen cirka en miljon ton koldioxidekvivalenter vilket tillhör de lägsta nettoutsläppen under hela perioden 1990–2024. Utsläppen uppstår främst vid avskogning och exploatering i samband med anläggande av vägar, dragning av kraftledningar och vid bebyggelse, då både kol lagrat i biomassa (som avverkas) och mark frigörs.

Våtmark täcker 16 procent av Sveriges areal. I klimatrapporteringen täcker begreppet våtmark in myrar, sjöar och vattendrag och denna mark anses generellt obrukad. Mark som konverteras från en brukad kategori till våtmark räknas dock som brukad. Av rapporteringstekniska skäl redovisas även mark som tas i anspråk för produktion av energitorv och odlingstorv i denna kategori. Utsläpp från förbränning av energitorv redovisas i energisektorn. Uttaget av torv sker på marker som redan dränerats för skogs- eller åkerbruk. Arealen för torvproduktionsmark är liten i jämförelse med ej brukad våtmark. Nettoutsläppen av växthusgaser till följd av torvproduktion, odlingstorv och markkonverteringar 2024 var cirka 0,6 miljon ton koldioxidekvivalenter. Nettoutsläppen inkluderar utsläpp från dränerad mark i samband med uttag av torv (0,2 miljon ton koldioxidekvivalenter), utsläpp från användning av odlingstorv (0,1 miljon ton koldioxidekvivalenter) och utsläpp från mark som konverteras från brukad mark (från skogsmark, åkermark och betesmark) till våtmark (0,3 miljon ton koldioxidekvivalenter).

Betesmarker, som återfinns på cirka 1 procent av Sveriges yta, ger ett litet bidrag till sektorns nettoupptag och nettot har varierat över tid och ibland bidragit till det totala nettoutsläppet och ibland till det totala nettoupptaget. Variationen följer i stort andelen träd på betesmarker. 2024 var det ett nettoupptag på knappt 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. I Sverige och i klimatrapporteringen ingår endast naturbetesmarker i denna marktyp.

På alla marktyper med dränerad organogen mark sker utsläpp av metan och lustgas. På skogsmark sker utsläpp av dessa växthusgaser även från gödsling (lustgas) och bränder (lustgas och metan). 2024 var motsvarade utsläppen av metan och lustgas i markanvändningssektorn knappt två miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella statistik för utsläpp och upptag som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige.  Naturvårdsverket publicerar även preliminära utsläpp. Preliminära utsläpp för 2025 kommer att publiceras i mitten av juni 2026.

Detaljerad slutlig statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer (europa.eu)

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006. Sverige tillämpar också delar av IPCC:s 2019 Refinement to the 2006 Guidelines.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (unfccc.int)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (ipcc-nggip.iges.or.jp)

IPCC:s metodriktlinjer 2019 Refinment to the 2006 guidelines (ipcc-nggip.iges.or.jp)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)

Detaljerade uppgifter om slutliga utsläppen och upptagen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)

Kvalitetsdeklaration slutliga utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)