Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser

Sveriges utsläpp av växthusgaser var 44,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023 enligt preliminär statistik. Det motsvarar en minskning med drygt 2 procent jämfört med 2022. 

Jämfört med 1990 har de totala klimatutsläppen nu minskat med 38 procent. Det långsiktiga nationella målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. 

Industrins utsläpp minskade med 3 procent under 2023 jämfört med 2022, vilket främst beror på minskad produktion i mineralindustrin och järn- och stålindustrin.  

I el- och fjärrvärmesektorn minskade utsläppen med 8 procent, trots att det var kallare 2023 jämfört med 2022. En bidragande orsak var att den fossilbaserade elproduktionen minskade.  

Utsläppsminskningen under 2022 berodde främst på minskade utsläpp från inrikes transporter och arbetsmaskiner. Utsläppsminskningen från dessa sektorer var ungefär 1,8 miljoner ton och beror på minskade drivmedelsleveranser till den svenska marknaden, högre användning av biodrivmedel samt ökad elektrifiering inom vägtrafiken. 

De minskade leveranserna av drivmedel kan till viss del vara en effekt av ökad grannlandstankning på grund av de höga drivmedelspriserna i Sverige. Under 2022 har leveranserna av drivmedel till marknaden minskat, samtidigt som trafikarbetet har ökat något. 

Industrins utsläpp minskade med 3 procent under 2022 jämfört med 2021, vilket främst beror på underhållsstopp inom kemiindustrin och minskade utsläpp från mineralindustrin. 

Även el- och fjärrvärmesektorn minskade utsläppen med 2 procent, orsakat främst av varmt väder som minskade användningen av fossila bränslen. 

Sedan 1990 har Sveriges klimatutsläpp minskat med ungefär 38 procent, enligt preliminär statistik för 2023. Det innebär att minst  50 procentenheter minskade utsläpp återstår för att nå Sveriges långsiktiga klimatmål senast år 2045. 

Utsläppsminskningarna i Sverige har skett parallellt med en stark ekonomisk tillväxt, med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, samt en växande befolkning. Dessa faktorer är generellt förknippade med ökade utsläpp eftersom en ökad ekonomisk aktivitet och en större befolkning skulle ha drivit upp utsläppen om andra faktorer varit oförändrade.

Det största bidraget till utsläppsminskningarna sedan 1990 har skett inom sektorn för uppvärmning av bostäder och lokaler. De åtgärder som bidragit mest till utvecklingen är utbyggnaden av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till el- och fjärrvärme och även till värmepumpar.

Industrins utsläpp påverkas av konjunkturen, men har minskat sedan 2010 trots en stark konjunkturutveckling mellan 2011 och 2018. Kvarvarande utsläpp består till mer än två tredjedelar av utsläpp som är kopplade till produktionsprocesser. För att minska den här typen av processutsläpp krävs teknisk utveckling, stora investeringar i ny processteknik och en ökad tillförsel av el, bland annat för produktion av vätgas.

Inom sektorn för el och fjärrvärme samt massa- och pappersindustrin har utsläppen minskat på grund av en snabb övergång från förbränning av kol och olja till avfall och biobränslen, de sistnämnda främst i form av avverkningsrester och restprodukter från skogsindustrin. Mer än hälften av utsläppen i el- och fjärrvärmesektorn kommer nu från förbränning av avfall, som främst består av fossil plast.  

Effektivare fordon och en ökad användning av biodrivmedel genom reduktionsplikten har bidragit till minskade utsläpp från vägtrafiken. Utsläppen från avfallssektorn har minskat stadigt sedan 1990, framför allt till följd av minskad deponering av organiskt avfall till följd av deponeringsförbudet som infördes i början av 2000-talet.

Som basår för beräkningarna av Sveriges klimatutsläpp används året 1990. Flera åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen infördes redan innan 1990. Det handlar bland annat om

• en historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
• en utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme
• en hög användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el- och fjärrvärmeproduktionen
• bränsleskiften inom industrin, samt minskad deponering av avfall.

Nettoupptaget i markanvändningssektorn har varit högt under en lång period men det senaste decenniet har nettoinlagringen framför allt i träden minskat vilket ger att nettoupptaget i hela sektorn minskar.  

År 2023 uppgick utsläppen preliminärt till 14,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket innebär en minskning med 28 procent jämfört med 1990.

Idag omfattas merparten av industrins utsläpp av järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier. Utsläppen uppstår främst genom tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel utsläpp från vätgasproduktion samt läckage i gasledningar). 

Utsläpp av växthusgaser från industrin

Inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala klimatutsläpp. Huvuddelen, över 90 procent av utsläppen i sektorn, kommer från vägtrafiken. År 2023 uppgick utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter preliminärt till ungefär 13,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppsminskningen under 2023 jämfört med 2022 var en procent.  

Enligt Sveriges etappmål för inrikes transporter ska utsläppen minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010 och hittills har utsläppen minskat med 34 procent. För att nå målet behöver ytterligare insatser för att öka andelen biodrivmedel, betydligt energieffektivare fordon med elmotorer introduceras, samtidigt som utvecklingen behöver gå mot en ökad transporteffektivitet i hela transportsystemet. 

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

År 2023 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt preliminär statistik. Det motsvarar knappt 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen det senaste årtionden är relativt stabila men varierar något mellan åren. År 2023 var utsläppen en procent lägre än år 2022 främst på grund av lägre utsläpp från skörderester i fält. Jämfört med 1990 så har sektorns utsläpp minskat med 13 procent, främst på grund av effektivisering och minskad djurhållning. 

Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark. 

Utsläpp av växthusgaser från jordbruk

Preliminärt var de totala utsläppen 3,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket var en minskning med 42 procent mot 1990. Det var främst utsläppen från förbränning av avfall och olja som minskade 2023.  

Trots att fjärrvärmeproduktionen har ökat med nästan 50 procent sedan 1990 har utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn minskat. Det beror på att det skett en övergång från förbränning av fossila bränslen (kol, gas, torv och särskilt olja) till framför allt biobränslen, men även avfall som delvis är biobaserat. Utsläppen från avfallsförbränning har ökat kraftigt sedan 1990 och står för störst andel av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp. Utsläppen från avfallsförbränningen kommer i huvudsak från plast som nästan uteslutande baseras på fossil råvara. 

El och fjärrvärme, utsläpp av växthusgaser 

Arbetsmaskiner utgörs av arbetsredskap, exempelvis traktorer, kranar, grävmaskiner, gräsklippare. Utsläppen under 2023 uppgick preliminärt till 2,7 miljoner ton och jämfört med 2022 har utsläppen under 2023 ökat med 5 procent. Den främsta förklaringen till utsläppsökningen är att inblandning av biobränsle i diesel har minskat med 3 procent jämfört med 2022. 

Arbetsmaskiner, utsläpp av växthusgaser

Utsläppen från produkter och lösningsmedel var 1,2 miljon ton koldioxidekvivalenter 2023 enligt preliminär statistik. Det innebär en minskning med 3 procent jämfört med år 2022. Sektorns utsläpp har dock ökat med 124 procent jämfört med 1990.  Den största utsläppskällan inom sektorn är läckage av fluorerade gaser (f-gaser).

Lösningsmedel och övrig produktanvändning, utsläpp av växthusgaser

Utsläppen från avfallsbehandling har minskat med ungefär 78 procent 2023 jämfört med år 1990. Totalt uppgick utsläppen inom avfallssektorn till knappt 0,9 miljon ton koldioxidekvivalenter år 2023, vilket motsvarar cirka två procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp. 

Deponiförbuden och beskattning av deponering av avfall, som infördes i början av 2000-talet, har bidragit till att minska metanutsläppen från deponier samt till att tillgängliggöra avfall som bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion. Utsläpp som uppstår till följd av förbränning av icke-farligt avfall redovisas under el- och fjärrvärmesektorn. 

Utsläpp av växthusgaser från avfallssektorn

Utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat med 92 procent från 1990 fram till 2023. Utfasning av oljepannor har bidragit mest till de minskade utsläppen. År 2023 stod sektorn för knappt 2 procent av Sveriges totala klimatutsläpp. 

Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme är till stor del ett resultat av styrmedel och åtgärder, som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme, skatter på energi och koldioxidutsläpp, stöd till installation av värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet som främjar förnybar elproduktion. 

Utsläpp av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler

Det finns inga uppdaterade siffror för år 2023 eftersom nya data inte är tillgängliga i tid till denna publicering. Data för 2023 är därmed samma som nettoupptaget 2022. Eftersom inga uppdaterade siffror för 2023 är tillgängliga  så fokuserar analysen här på 2022. 

Nettoupptaget av koldioxid i markanvändningssektorn, inklusive utsläpp till följd av bränder, gödsling och dränerade organogena marker, uppgick till drygt 41 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2022. Nettoupptag i sektorn har minskat betydligt den senaste tioårsperioden. 

Nettoinlagring av kol sker framför allt på skogsmark och främst i levande träd och växter samt mineraljord. Nettoutsläpp sker framför allt på åkermark och bebyggd mark (exploatering). Dessa nettoutsläpp är dock betydligt lägre än nettoupptagen på skogsmark. 

Växer skogen sämre? (slu.se)

Nettoutsläpp och nettoupptag från markanvändning

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2023 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2023 publiceras i december 2024. 

Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp 

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer (europa.eu)

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (unfccc.int)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (ipcc-nggip.iges.or.jp)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)

Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)

Kvalitetsdeklaration (pdf, scb.se)

Utsläpp från vägtrafiken (personbilar, lätta lastbilar, tunga fordon), inrikes flyg, inrikes sjöfart och järnväg. Notera att detta är inrikes transporter.

Utsläpp från industriprocesser och industrins förbränning, diffusa utsläpp från raffinaderier samt transport av olja och gas. Här inkluderas de fluorerade växthusgaser som används inom industrin.

Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark.

Utsläpp från de fossila delarna i värmeverk och kraftvärmeverk.

Utsläpp från bränsledriva arbetsredskap, däribland traktorer, kranar, grävmaskiner, gräsklippare, motorsågar och snöskotrar använda inom bland annat industri, jordbruk, skogsbruk, fiske och hushåll.

Utsläpp från avfalldeponier, avloppsvattenhantering, från biologisk behandling av fast avfall samt den avfallsförbränning som inte används för produktion av el och värme.

Utsläpp från uppvärmning av bostäder och lokaler inkluderat här är även exempelvis torkar och fläktar som används i jord- och skogsbruk.

Användning av framför allt fluorerade gaser i kylsystem, luftkonditionering samt läkemedel men även utsläpp från användning av smörjmedel, lösningsmedel och paraffin.

Upptag av koldioxid och utsläpp av växthusgaser i skogsmark, åkermark, betesmark, bebyggd mark och våtmark samt upptag av koldioxid i träprodukter.

Utsläpp från bunkrade bränslen för utrikes sjöfart och flyg.