Energianvändning i bostäder och lokaler

Elanvändningen ligger i dag på ungefär samma nivå sedan mitten av nittiotalet, men vad elen används till har förändrats. Belysning har exempelvis blivit mer energieffektiv medan mängden datorer och andra elektriska apparater har ökat i hemmen under de senaste trettio åren. Många oljepannor har även ersatts av el och eldrivna värmepumpar.

Användningen av fjärrvärme har ökat sedan 1990. Fjärrvärme kan produceras på många olika sätt och kan utnyttja energiresurser som är svåra att använda i enskilda byggnader, såsom avfall och spillvärme från industrier. Fjärrvärmen produceras i allt större utsträckning med biobränslen och i kraftvärmeverk där det också genereras el.

Biobränsleanvändningen i bostäder och lokaler har varierat svagt under perioden i figuren. Eldning med till exempel träpellets har i vissa fall ersatt oljeeldning. I biobränslen ingår även ved, där mängderna är osäkra bland annat eftersom hushåll och lantbruk eldar ved från egna skogar.

Gas används i mycket liten utsträckning i svenska bostäder och lokaler. Det beror bland annat på att ledningsnät för främst fossilgas (naturgas) bara finns i södra och sydvästra delen av Sverige. I dessa områden fanns det dessutom redan fjärrvärmenät i de flesta tätorter när fossilgasen introducerades på åttiotalet. I många andra länder är fossilgas en vanlig värmekälla i byggnader.

Kol spelar sedan många år en mycket liten roll som bränsle i bostäder och lokaler men var en viktig värmekälla innan olja och fjärrvärme började användas.

Vädret har stor påverkan på energianvändningen. Framförallt ökar användningen av el- och fjärrvärme betydligt högre under kalla år på grund av större uppvärmningsbehov. Det syns särskilt tydligt för år 2010 då framförallt användningen av el och fjärrvärme är mycket högre det året.

Bränsleanvändning för el- och fjärrvärmeproduktion