Nationell skräpmätning
Naturvårdsverket har under 2023 genomfört en nationell skräpmätning. Resultatet visar att engångsprodukter, och främst plast, dominerar skräpet som slängs. Det vanligaste skräpet är cigarettfimpar.
Engångsprodukter är det vanligaste skräpet
Diagrammet ovan visar andel skräpföremål per kategori per 10 m2 i centralorter i Sveriges kommuner.
De nationella skräpmätningarna är något som Naturvårdsverket ska genomföra vartannat år. Första mätningen genomfördes 2023 i 40 slumpvis utvalda kommuner. Nästa nationella skräpmätning kommer genomföras år 2025. Jämfört med den förra mätningen är urvalet av kommuner ändrat.
Nio av tio skräpartiklar är engångsprodukter av olika slag. Cigarettfimpar svarade för så mycket som 48 procent när man räknar i antal, alltså nästan hälften av allt skräp. Mätningen visade också att två tredjedelar av skräpet på våra gator och torg samt i våra parker innehåller plast. Den vanligaste kategorin inom plast förutom fimpar är flexibla omslag vilket bland annat är förpackningar för godis, glass och snacks men även plastbestruket papper som hamburgerpapper.
Resultatet används i arbetet med att minska nedskräpningen
Resultatet från skräpmätningarna ska, tillsammans med kostnader som kommunerna rapporterar för uppstädning av skräpet, användas i arbetet med nedskräpningsavgifterna som producenter av vissa engångsplastprodukter ska betala. Resultatet från skräpmätningarna ska även användas för att följa upp målen om minskad nedskräpning.
Resultatet i skräpmätningen används även i den översyn som Naturvårdsverket arbetar med gällande nedskräpningsavgifterna. Översynen ska innehålla information om ifall dryckesbehållare, tunna plastbärkassar och engångsprodukter som inte omfattas av avgiftsskyldigheten är vanligt förekommande vid nedskräpning och ifall dessa produkter därför bör omfattas.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Skräpet mättes i 40 slumpvis utvalda kommuner i Sverige. Mätningen gjordes i centralorten i kommunen, som ofta också är den största orten i kommunen. Mätningen gjordes mellan 22 maj och 17 september med uppehåll vecka 29, alltså 16 veckor totalt. Varje kommun mättes under sju dagar. Utifrån mätningarna har ett medelvärde beräknats som sedan antas gälla för hela Sverige.
Mätningarna genomfördes i centralortens centrala stadskärna och i en park i respektive kommun, alltså på platser som städas regelbundet. Kommunernas ordinarie städning pågick under hela mätningen, så resultaten visar hur mycket skräp som ligger på marken ”inklusive” städning.
Inför den första skräpmätningen har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå hur metodiken för nationella skräpmätningar ska utformas. Metodiken som Naturvårdsverket har presenterat omfattar bland annat hur mätningen ska genomföras, hur ofta, vad som ska mätas och på hur många platser mätningar ska ske.
Regeringsuppdrag: Förslag till nationella skräpmätningar
I arbetet med metoden har Naturvårdsverket bland annat tagit med erfarenheter från tidigare genomförd skräpmätning från 2020 samt remissvar från regeringens promemoria Genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning (M2020/02035).
Genom Naturvårdsverkets referensgrupp för genomförandet av engångsplastdirektivet har berörda aktörer tagit del av information och fått möjlighet att inkomma med synpunkter inför den metod som ska utvecklas inom regeringsuppdraget.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket