Livsmedelsavfall i Sverige

Av fast livsmedelsavfall från hushåll uppskattades cirka 26 procent, 15 kg per person och år, vara onödigt livsmedelsavfall som hade kunnat ätas så kallat matsvinn. För hushåll har även mat och dryck till avlopp uppskattats till ytterligare 190 000 ton vilket motsvarar 18 kg per person och år.

För att följa upp mål och sätta in lämpliga åtgärder och styrmedel är det viktigt att veta hur stora mängderna livsmedelsavfall är och var de uppkommer. Naturvårdsverket har låtit Svenska MiljöEmissionsData (SMED) kartlägga mängden sedan 2012. Genom att följa utvecklingen kan det gå att se trender för hur Sverige lyckas minska mängderna.

Efter livsmedelsavfallsundersökningen avseende 2022 redovisas större mängder än tidigare redovisats för 2020. Detta beror framför allt på ändrad metod för undersökning av livsmedelsindustrin. Avsevärt större mängder har kartlagts och data för 2022 anses representativ även för 2020 och 2021. Beaktat detta så har mängden livsmedelsavfall (exklusive mat och dryck i avlopp) minskat från 121 till 117 per capita vilket motsvarar 3 procent.

Matsvinnet ska minska mätt i mängd livsmedelsavfall (sverigesmiljomal.se) 

För hushåll där uppföljningen gjorts på samma vis sen 2012 syns i livsmedelsavfallsstatistiken fortsatt en minskande trend, även per person. Andelen av hushållens livsmedelsavfall som hade kunnat ätas så kallat matsvinn, undersöktes avseende referensår 2021. Utifrån kommunernas plockanalysresultat uppskattades att 26 procent av livsmedelsavfallet från hushåll är matsvinn. Uppskattningen är i samma storleksordning som vid motsvarande undersökning 2018.

Inom restaurang och hotell påvisar statistiken större mängd livsmedelsavfall 2022 än 2020. Uppgången påverkas av Covid-19-pandemin genom att flertalet av de som var permitterade under 2020 åter var i tjänst år 2022 och att antalet gästnätter ökade mellan åren. Dessa uppgifter används för uppräkning till nationell statistik. Även inom offentlig måltid påvisar statistiken en uppgång. Uppskattningen kan ha påverkats av att mätningarna nu omfattar fler kök än tidigare. Uppgifter för 2020 påverkades också av att gymnasieskolor bedrev distansundervisning under Covid-19-pandemin.

De senaste två åren har uppskattade mängder livsmedelsavfall från butiker minskat från 100 0000 till 89 000 ton. Den varugrupp som utgör störst del av livsmedelsavfallet är frukt och grönt, vilket är en tredjedel av allt livsmedelsavfall från livsmedelsbutiker. Andra stora varugrupper som blir livsmedelsavfall är mejeri, som utgör 17 procent och bröd som utgör ca 15 procent av livsmedelsavfallet. Kött och chark utgör tillsammans ca 16 procent av livsmedelsavfallet från livsmedelsbutiker. Vid 2022 års datainsamling har även 13 000 ton livsmedelsavfall uppmätts i grossistled. Ingen uppräkning har gjorts för att täcka upp hela partihandelsmarknaden. Det betyder att siffran för 2022 sannolikt är lägre än den faktiska mängden.

För livsmedelsindustrin användes 2022 en ny förbättrad metod med från företagen självrapporterade uppgifter om specifikt livsmedelavfall via enkäter. Detta samtidigt som statistiken anpassades och harmoniserades med den EU gemensamma definitionen av livsmedelsavfall från industrin. Det innebär att större mängder har kartlagts, 305 0000 ton 2022 jämfört med 53 000 ton 2020. Statistiken bedöms inte påvisa en faktisk ökning i mängd livsmedelsavfall, utan snarare att statistiken nu är mer komplett och mer i linje med den EU gemensamma definitionen. På grund av detta revideras mängderna 2020 till motsvarande mängd som uppskattats 2022.

Inom primärproduktionen påvisar statistiken mindre mängd livsmedelsavfall år 2022 än 2020.