Bidrag

Stiftelsen Alvins fond för fågelskydd

Granskad: ‎den ‎5‎ ‎april‎ ‎2024

Stiftelsen Alvins fond delar ut pengar till projekt som bidrar till svenskt naturskydd, främst fågelskydd.

Vem får söka?

Privatpersoner, föreningar och organisationer.

Vad kan jag söka för?

Projekt som bidrar till Sveriges naturskydd, främst fågelskydd. Det kan vara artprojekt, men också bredare projekt om till exempel biotopvård och restaurering.

Ansökningsperiod

1 juni till den 30 november 2024.

Fågelfaunan, och den biologiska mångfalden i stort, är under ständig förändring. Hotbilder och påverkansfaktorer skiftar och påverkar behoven av kunskap och inriktningen på de åtgärder som behövs.

Fondens syfte är att bidra till Sveriges naturskydd, främst fågelskydd. Det kan betyda artprojekt, men också bredare projekt som handlar om biotopvård och restaurering, vilket gynnar mångfalden och en mängd arter.

Det finns även behov av inventeringar inom olika områden, särskilt sådana som ökar kunskapsnivån gällande arter där kunskapsbrist råder, eller till exempel kompletterar den befintliga svenska fågelövervakningen där den är begränsad.

Vilka kan få bidrag?

Praxis är att bidrag främst beviljas privatpersoner, lokala/regionala/ nationella föreningar och organisationer. Det är vedertaget att ansökningar från myndigheter samt projekt som rör universitetsanknuten forskning är lågt prioriterade. Detta då beredningsgruppen för Alvins fond bedömer att dessa projekt bör erhålla bidrag från andra kanaler.

Vad kan jag söka för?

Fågelskydd kan ha en bred betydelse, men projekt kopplade till en mer allmän naturvårdsnytta som inte har fokus på fåglar kan också få stöd. Projekt inom de nedan angivna områdena är prioriterade:

  • Insatser för restaurering av viktiga naturmiljöer.
  • Insatser för arter med tydlig hotbild eller mer allmänna arter med starkt nedåtgående trend.
  • Inventering av arter i miljöer där kunskaperna är begränsade.
  • Faunaväkteri – kan till exempel gälla fåglar, dagfjärilar, vilda bin, däggdjur.
  • Generell kunskapsuppbyggnad av arter och naturtyper med bristfällig information.
  • Projekt som skapar regionalt eller lokalt engagemang och samarbete, speciellt när det gäller barn och ungdomar, kvinnor och nyanlända.

Bedömningsgruppen arbetar efter några grundprinciper:

  • Projektet ska ha en tydlig naturvårdsnytta.
  • Stor vikt läggs vid att väl dokumenterade metoder används i projektet.
  • Effekten ska tydligt framgå.

Vidare är det angeläget att du som beviljats medel sprider information om ditt projekt och de resultat som nås. Detta så att relevant data kommer till exempel myndigheter eller andra intressenter till nytta och genererar intresse och engagemang för naturvård hos allmänheten.

Exempel på insatser som kan få stöd

Miljöer

Beredningsgruppen ser gärna nedanstående insatser i dessa miljöer:

  • Röjningar av fågelskär.
  • Återställning av hagmarker och strandängar.
  • Gynna blomrika marker.
  • Restaurering av lövskog.
  • Skapa och restaurera våtmarker och anlägga fisktomma småvatten.
  • Restaurering av sandmarker

Arter

Beredningsgruppen ser gärna insatser för till exempel dessa arter:

  • Blå kärrhök, myrsnäppa, tajgasädgås och videsparv – inventering och kunskapsuppbyggnad.
  • Storspov – restaurering av livsmiljöer, sen slåtter.
  • Småtärna och kentsk tärna – inventering, röjning av sly på småöar.
  • Svarthakedopping – restaurering av fisktomma småvatten.
  • Rödlistade arter.

Exempel på inventering av arter i miljöer där kunskaperna är begränsade

Inventering av fågelarter i fjällmiljöer och myrmiljöer i Norrlands inland (där detta sker med standardiserade metoder och kompletterar befintliga så kallade standardrutter). Exempel på arter där kunskapsbehov finns: bergand, salskrake, stjärtand, myrspov, berglärka, rödstrupig piplärka.

Inventering av övervintringsområden för dykänder i Östersjön. Exempel på arter: svärta, sjöorre, alfågel och bergand.

Inventering av fågelarter knutna till skogs- och jordbrukslandskapen.

Så ansöker du

Använd ansökningsblanketten för att ansöka om bidrag för bidragsår 2025.

För att vara säker på att din ansökan behandlas ska den vara inkommen till Naturvårdsverket senast den 30 november 2024. Sena ansökningar kommer inte att beredas.

Ansökningsblankett Alvins fond 2025 (docx)

Mejla helst din ansökan till Naturvårdsverkets registrator och ange ”Ansökan om bidrag ur Alvins fond” i ämnesraden.

registrator@naturvardsverket.se

Eller skicka med post till:

Stiftelsen Alvins fond
Naturvårdsverket
106 48 Stockholm

Tänk på att ansökan ska vara underskriven.

Beslut om bidrag

En beredningsgrupp lämnar en rekommendation om fördelningen av bidragen. Beredningsgruppen består av två representanter från vardera Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening – BirdLife Sverige. Naturvårdsverket fattar beslut om bidrag.

Beslut om bidrag beräknas meddelas senast i april 2025.

Naturvårdsverket ska enligt regeringsformen iaktta saklighet och opartiskhet. Denna objektivitetsprincip innebär att vi aktivt arbetar med bland annat frågor om jäv och intressekonflikter.

Redovisning av bidrag

Hur bidraget använts och vilket resultat projektet uppnått ska redovisas till Stiftelsen Alvins fond senast den 31 januari året efter aktuellt bidragsår. Redovisningen gör du i redovisningsblanketten:

Redovisningsblankett Alvins fond 2024 (docx)

Redovisningen ska styrkas med till exempel kvitton och utdrag ur redovisningssystem (kontoutdrag).

Frågor och svar

Det vanliga är att stödet uppgår till cirka 40 000 kronor per projekt. I enstaka fall kan det bli mer. Det gäller främst projekt där det sker samordning mellan lokala och regionala aktörer. Projekten kan vara ettåriga eller fleråriga, men ansökan måste göras varje år.

  • Standardutrustning, till exempel dator, kikare/optik, kamera.
  • Universitetsanknuten forskning.
  • Tryckning och publicering av trycksaker.
  • Generella OH-kostnader (t.ex. städning, uppvärmning av lokaler). Större projekt med påtagliga kostnader för ekonomihantering kan dock i viss utsträckning få bidrag för sådana administrativa kostnader.
  • Fågelmat
  • Fågelnät för ringmärkning
  • Bidragsgivning ur Alvins fond för reseersättning med bil baseras på ett fast belopp, 25 kronor per mil. Detta i enlighet med Skatteverkets riktlinjer.
  • Projekt finansierade av Alvins fond ska utföras med största möjliga miljöhänsyn. Miljövänliga alternativ ska väljas, framför allt när det gäller resor.

 

Fördelning av bidrag

Fördelade bidrag 2016–2024.

  Beviljade bidrag (kr)
2016 1 150 430
2017 1 481 430
2018 2 026 307
2019 1 505 667
2020 1 598 895
2021 2 180 402
2022 2 118 416
2023 1 968 207
2024 2 292 266

Bidragsår 2024

För bidragsår 2024 hade totalt 67 projekt sökt om bidrag om 3 213 872 kronor. 53 projektansökningar tilldelades bidrag från Stiftelsen Alvins fond om totalt 2 292 266 kronor.

Bakgrunden till bidraget

Avkastningen från Stiftelsen Gustaf Adolf och Anna Maria Alvins fond ska användas för skydd och vård av fågelfaunan i Sverige. Fonden ska användas till det svenska naturskyddets främjande med beaktande att tillbörlig andel av fondens avkastning avses för skydd och vård av fågelfaunan i Sverige.

  • 1934 donerades 65 aktier till den svenska staten till en fond för befrämjandet av Sveriges naturskydd. Avkastningen skulle, enligt gåvobrevet, så länge någon av makarna Gustaf Adolf eller Anna Maria Alvin var i livet tillfalla dem.
  • 1939 donerades ytterligare aktier och då namngavs det specifikt att avkastningen skulle gå till det svenska fågelskyddets befrämjande. Då specificerades också att avkastningen efter makarna Alvins död skulle tillfalla den namngivne arvingen sångaren Sigvard Wallbeck-Hallgren under hans levnad. I gåvobrevet angavs också att del av avkastningen skulle läggas till kapitalet.
  • 1940, 1942, 1943 och 1949 donerades ytterligare aktier och obligationer.
  • 1943 dog Gustav Adolf Alvin.
  • 1968 dog Anna Maria Alvin.
  • 1995 dog Sigvard Wallbeck-Hallgren.
  • 1996 överfördes förvaltningen till Naturvårdsverket som överlåtit till Kammarkollegiet att förvalta kapitalet och sköta ekonomihanteringen.

Vid utgången av 2023 var fondens förmögenhet cirka 79 miljoner kronor. Beroende på hur bra fonden går blir avkastningen olika mellan åren.

Stiftelsen är registrerad i Länsstyrelsens register över stiftelser och har organisationsnummer 802404-0712.

Information om personuppgiftsbehandling vid handläggning av ansökan av bidrag ur Stiftelsen Gustav Adolf och Anna Maria  Alvins fond.

Naturvårdsverket är personuppgiftsansvarig och behandlar personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddsregler. Du har rätt att begära tillgång till och rättelse eller radering av dina personuppgifter eller begränsning av behandling som rör dig. Du har även rätt att invända mot behandlingen av dina personuppgifter. 

Information om dina rättigheter och kontaktuppgifter till Naturvårdsverkets dataskyddsombud

Integritetsskyddsmyndigheten är ansvarig tillsynsmyndighet för personuppgiftsbehandling och dataskydd. Du kan vända dig dit om du har klagomål rörande dina rättigheter. Du kan också alltid kontakta Naturvårdsverkets dataskyddsombud.

Kontakta Integritetsskyddsmyndigheten (imy.se)

Ändamål och rättslig grund för behandlingen

Naturvårdsverket behandlar personuppgifterna för att handlägga och besluta om bidrag från Stiftelsen Gustav Adolf och Anna Maria Alvins fond. Personuppgifter behandlas även för handläggning av rekvisitioner vid utbetalning av samt för att kommunicera med bidragssökande.

  • Handläggning av bidrag sker enligt den rättsliga grunden myndighetsutövning, artikel 6. 1e, dataskyddsförordningen.
  • Handläggning av rekvisitioner sker enligt fullgörande av rättslig förpliktelse, artikel 6.1 c, dataskyddsförordningen.
  • Kommunikation med bidragssökande sker enligt den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse, artikel 6.1 e, dataskyddsförordningen.

Personuppgifterna hämtas inte från annan källa.

Kategorier av personuppgifter

De kategorier av personuppgifter som kan komma att behandlas rörande kontaktperson till sökande organisation är för- och efternamn, personnummer (organisationsnummer), titel, organisatorisk tillhörighet, e-postadress, telefonnummer, foto, privatadress, bankuppgifter, underskrift samt diarienummer i myndighetens dokument och ärendehanteringssystem. 

Personuppgiftsbehandlingen innebär inte automatiserat beslutsfattande.

Mottagare av personuppgifter

Utöver handläggare inom Naturvårdsverket och deltagare i arbetsgrupp från Naturvårdsverket, Sveriges Ornitologiska Förening och Naturskyddsföreningen kommer även Naturvårdsverkets leverantörer av IT-tjänst samt IT-drift och förvaltning att ha tillgång till dina personuppgifter för att utföra sina uppdrag.

Uppgifter som lämnas in till Naturvårdsverket blir allmänna handlingar hos myndigheten och kan därmed begäras ut enligt tryckfrihetsförordningen. Om personuppgifter finns i en allmän handling kan de som begär ut denna ta del av dessa personuppgifter om personuppgifterna inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Naturvårdsverket gör alltid en sekretessprövning innan myndigheten lämnar ut allmänna handlingar.

Överföring av personuppgifter till tredje land

Vid användande av SharePoint vid handläggning av ansökan kan personuppgifter överföras till USA. Beslut om adekvat skyddsnivå saknas vad avser USA. Eventuella överföringar av personuppgifter vidtas därmed med stöd av standardiserade dataskyddsbestämmelser i enlighet med dataskyddsförordningen art. 46.2 c.

Hur länge behandlar Naturvårdsverket personuppgifterna?

Personuppgifter i allmänna handlingar bevaras och gallras i enlighet med arkivlagstiftningen, Riksarkivets föreskrifter och myndighetens beslut om tillämpning av dessa föreskrifter. 

Lista över kontaktpersoner gallras vid inaktualitet när uppgifterna inte längre är aktuella.

E-post och handlingar som är av ringa betydelse och inte tillför ärende sakuppgift gallras vid inaktualitet.

Undantaget från gallring är de personuppgifter som registreras i ärende i Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem. Dessa kommer att bevaras i myndighetens e-arkiv.