Frågor och svar om vindkraft
Hur påverkar vindkraft människor, djur och miljö? Här hittar du svar på frågor som ofta ställs till Naturvårdsverket.
Ljud
Vilka krav finns det på ljud från vindkraftverk vid bostäder?
Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från vindkraft anger att ljudnivån utomhus vid bostäder inte bör vara högre än 40 dBA. Detta gäller både vid permanent- och fritidsbostäder.
40 dBA är en ljudnivå som kan vara hörbar om det inte finns andra ljudkällor i närheten som trafik eller vindbrus. Det är lägre än normal samtalston. Vindkraftsbuller runt 40 dBA ekvivalent ljudnivå brukar uppfattas som störande av drygt 10 % av befolkningen.
Läs mer i riktlinjer från Världshälsoorganisationen, WHO:
Environmental noise guidelines for the European Region (who.int)
Inomhus bör bullret inte överskrida Folkhälsomyndighetens riktvärden.
Vägledningar och riktvärden för buller och höga ljudnivåer (folkshalsomyndigheten.se)
Jag är störd av buller från vindkraftverk – vad ska jag göra?
Ta kontakt med tillsynsmyndigheten. Det kan vara kommunens miljökontor eller länsstyrelsen beroende på hur stor vindkraftsparken är. Vet du inte vilka som är tillsynsmyndighet kan du börja med att vända dig till kommunen. Tillsynsmyndigheten gör en bedömning om de ska förelägga verksamhetsutövaren (de som äger vindkraftsparken) att utreda om bullernivån är högre än vad tillståndet för verksamheten medger.
I din anmälan till tillsynsmyndigheten kan du lämna in dokumentation som beskriver i vilka sammanhang du upplever bullret som störande: vid vilka tider på dygnet, vindriktningar etc samt eventuellt skicka med ljud/filmfiler. Tänk dock på att inte lämna in underlag som innehåller bild eller ljud på personer utan deras tillåtelse.
Vad är infraljud och är infraljud från vindkraftverk ett problem för människor?
Infraljud är ljud som är så lågfrekvent att vi människor inte kan höra det, men vi kan ändå påverkas av det. Höga nivåer infraljud kan orsaka bland annat yrsel och huvudvärk. Vi exponeras för infraljud hela tiden från både mänskliga och naturliga bullerkällor men det är mycket ovanligt med skadliga nivåer infraljud annat än exempelvis inom vissa tunga industrier. Studier visar att vindkraftverk inte genererar sådana nivåer av infraljud att människor mår dåligt av det
Läs mer i rapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen:
Klimatpåverkan och avfall
Hur mycket energi går åt vid tillverkningen av ett vindkraftverk?
Det går åt energi när ett vindkraftverk produceras: vid utvinning av de metaller och material som används i vindkraftverket samt vid installationen och transporten. För landbaserad vindkraft tar det runt ett halvår att producera den mängd energi som behövs för att tillverka och bygga vindkraftverket. Ett vindkraftverks livslängd är någonstans mellan 20 och 25 år, vilket innebär att vindkraftverket kommer att producera mellan 20 och 100 gånger mer än insatsenergin.
Större vindkraftverk (mer installerad effekt) är mer effektiva ur detta perspektiv och det tar kortare tid för dem att producera lika mycket energi som insatsenergin.
Energimyndigheten har sammanställt information om resursanvändningen för vindkraft.
Vad händer med vindkraftverken när de är uttjänta?
Vindkraftverk som tas ned i förtid kan säljas vidare i sin helhet eller plockas isär och säljas komponentvis (återanvändning). För mindre verk från 225 kW upp till cirka 1 MW finns idag en andrahandsmarknad där verken efter renovering säljs vidare och monteras upp på andra platser, ofta i andra länder. Många komponenter i ett vindkraftverk kan renoveras och säljas vidare. Flera bolag erbjuder också ombyggnadsservice av komponenter.
Om inte komponenterna kan återanvändas är de flesta delar återvinningsbara. Vindkraftverk består framför allt av stål och järn samt mindre delar aluminium och koppar. Dessa material kan återvinnas. Fundamenten utgörs framför allt av betong och den kan krossas och användas som fyllnadsmassor.
Vindkraftverkens rotorblad består i stor utsträckning av glasfiberkomposit (glasfiber och härdplast). Här utvecklas återvinningstekniker.
Hittills är det få vindkraftverk som tagits ur bruk i Sverige. Merparten av dessa verk har gått vidare till andrahandsmarknader för fortsatt bruk och deponering av uttjänta vindkraftsblad har hittills inte framstått som något känt problem i Sverige.
Fåglar, fladdermöss och insekter
Stämmer det att vindkraftverk dödar många fåglar?
I genomsnitt dödas mellan fem och tio fåglar per vindkraftverk och år, men i vissa fall kan dödligheten vara betydligt högre. De allra flesta av dem är småfåglar. Rovfåglar, måsar, trutar och skogshöns dödas också men färre till antalet.
Miljön där vindkraftverk står har stor betydelse för hur stor påverkan blir. Därför är det viktigt att undvika att etablera vindkraftverk på särskilt fågelrika platser, speciellt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen. Ny teknik utvecklas för att identifiera fåglar i vindkraftverkens närhet i syfte att tillfälligt kunna stoppa dessa. Det kan också bli ett sätt att minska risken för kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk i framtiden. Naturvårdsverket rekommenderar att inte bygga vindkraft på platser där risken för dödlighet eller störning bedöms som hög.
Vi människor påverkar miljön på många olika sätt och det är viktigt att komma ihåg att till exempel katter, trafik och kollisioner med fönsterrutor dödar avsevärt många fler fåglar än vad vindkraft gör, sett till det totala antalet.
Hur påverkas fladdermöss av vindkraftverk?
Vindkraft är sannolikt generellt ett större problem för fladdermöss än för fåglar. Ett mindre antal arter är särskilt känsliga och dödas i högre antal. Det finns antagligen flera anledningar till att vindkraftverk dödar fladdermöss. En förklaring är att kraftverken lockar till sig insekter. Fladdermöss dödas i samband med att de jagar insekter som samlas kring tornen. Fladdermöss jagar främst i svaga vindar och perioden från mitten av juli till mitten av september är särskilt känslig.
Undersökningar från Europa och Nordamerika har visat att varje vindkraftverk dödar i genomsnitt 10-15 fladdermöss per år. Det finns inga jämförbara siffror för Sverige. I Tyskland och USA i områden med mycket vindkraft finns en befarad risk att populationer kan ha påverkats negativt.
Metoden att stänga ner vindkraftverken när känsligheten är som störst är ett sätt att minska dödligheten. Men där livsmiljöerna är särskilt betydelsefulla för fladdermössen kan det ändå vara olämpligt att etablera vindkraft.
Ett pågående projekt inom Vindval utvärderar effekter av driftreglering för att skydda fladdermöss.
Hur påverkas insekter av vindkraftverk?
Kunskap om problematiken kring insekter och vindkraft är så pass begränsad i dagsläget att det är svårt att ge säkra svar. Det betyder att det också är svårt att ge generella rekommendationer om hänsyn och försiktighetsåtgärder. Undersökningar från Tyskland och Norge pekar bland annat på att det finns stora skillnader mellan olika områden. Det betonas i dessa studier att försiktighet och hänsyn kan vara motiverad i områden som håller stora mängder insekter, till exempel vissa delar av odlingslandskapet.
Rapporten från Tyskland heter Interference of Flying Insects and Wind Parks. Rapporten visar att stora mängder insekter kan dödas, men drar inte slutsatsen att vindkraftverk påverkar i större skala, eller är en huvudorsak till att insekter utrotas.
Den tyska studien har granskats av det norska forskningsinstitutet NINA. I den norska undersökningen gjordes också en översiktlig bedömning vilken påverkan vindkraften potentiell kan ha på flygande insekter i Norge. Här kom man fram till att mycket färre insekter dödades vid vindkraftverk än i den tyska rapporten sannolikt kopplat till att miljöerna är annorlunda.
Insektsdöd är ett allvarligt problem. De främsta orsakerna är ändrad markanvändning, den typ av storskaliga jordbruk vi har, bekämpningsmedel och klimatförändringar.
Norsk studie: Tap av insekt i vindkraftanlegg NINA Brage: Tap av insekt i vindkraftanlegg
Plaster och kemikalier
Sprider vindkraftverk mikroplaster?
Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.
Sprids ämnet bisfenol A från vindkraftverk?
Människor exponeras för bisfenol A främst via material i kontakt med livsmedel samt via vår inomhusmiljö. Bisfenol A används huvudsakligen för att tillverka polymerer såsom plasten polykarbonat och epoxi. Dessa polymerer används i en stor mängd hushållsnära varor och produkter, såsom elektronik, färg, textilier, byggmaterial och livsmedelsförpackningar. Bisfenol A används också i framställningen av den epoxi som finns i vindkraftverkens rotorblad. Det kan finnas små mängder oreagerad bisfenol A kvar i epoxi som kan läcka ut. Bisfenol A bryts dock ner snabbt i miljön, varför potentiellt läckage från epoxi som används i vindkraftverk inte utgör en källa till vår exponering.
Human exposure to Bisphenol A in Europe — European Environment Agency (europa.eu)
Vid nedmontering av vindkraftverken efter avslutad drift finns lagkrav på lämplig hantering av alla material för att förebygga läckage av farliga ämnen till miljön.
Sprids PFAS från vindkraftverk?
Läckage av PFAS från rotorblad på vindkraftverk utgör inte en källa till den PFAS vi exponeras för via dricksvatten och livsmedel som fisk, kött och ägg.
PFAS kan, men behöver inte, användas i ytbeläggningen på vindkraftverks rotorblad. När PFAS används i beläggningen på rotorblad rör det sig huvudsakligen om polymer PFAS som fluoretylenvinyleter (FEVE) och etylentetrafluoretylen (ETFE).