Våtmarker och klimat
Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol.
Torvmarker skapas över lång tid då material från döda växter inte bryts ner i blöta och syrefattiga förhållanden. Detta organiska material består av stora mängder kol och kan fortsätta att bildas om marken förblir blöt. Om marken däremot dräneras, vilket gjordes under 1800-talet till mitten av 1900-talet, syresätts det organiska materialet och börjar brytas ned. Marken dränerades bland annat för att öka produktion på skogs- och jordbruksmark.
Utsläpp från dränerade torvmarker
I Sverige rapporteras ett årligt utsläpp på ca 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter från dränerad torvmark. Detta överstiger de årliga utsläppen från personbilstrafiken och motsvarar ca 20 % av de totala territoriella utsläppen i Sverige.
Så kan torvmarker påverka växthusgasutsläpp
En orörd torvmark
Våtmarker kan lagra stora mängder kol eftersom biomassa (växtdelar) inte bryts ner på grund av de syrefria förhållandena i den fuktiga marken. Våtmarker släpper också släpper ifrån sig metan, vilket är en kraftfull växthusgas. Även om man räknar med metanutsläppen så lagrar en orörd våtmark dock mer växthusgaser än den släpper ut.
I ett orört tillstånd klassificeras torvmarkerna som våtmarker: antingen mosse, kärr eller blandmyr. En rapport från Sveriges geologiska undersökning (SGU, 2023) visar att svenska torvmarker innehåller mellan 3,6 och 4,6 miljarder ton kol.
Läs rapporten Torvvolymer och kolförråd i Sveriges torvmarker (sgu.se)
En dränerad torvmark
En dränerad torvmark släpper ut koldioxid och potentiellt även lustgas. Det beror på hur näringsrik marken är. När en torvmark dräneras på vatten övergår marken generellt från att binda in kol till att släppa ut koldioxid till atmosfären. När vattennivån sänks, når syre fram till torven, som bryts ner och bildar koldioxid. Om marken är näringsrik kan det även ske betydande utsläpp av lustgas.
Se film: Så bildas torv och så kan den påverka klimatet (Sveriges geologiska undersökning)
Därför kan återvätning vara en bra klimatåtgärd
För att minska utsläppen från de dränerade torvmarkerna är återvätning en rekommenderad metod. Återvätning innebär att tidigare grävda diken, som dränerat marken från vatten, antingen tillåts växa igen eller fylls igen genom så kallad pluggning. Dikespluggar kan bestå av exempelvis torv och kapade trädstammar som täpper igen diket och därmed höjer grundvattennivån i marken.
Vid återvätning med en grundvattennivå strax under markytan återställs de grundförutsättningar som behövs för att marken ska kunna bli en kolsänka igen, och de kollager som finns på platsen kan bevaras.
Våtmarker och klimat
Torvbildande våtmarker spelar en viktig roll för klimatet eftersom de kan binda kol. De innehåller till exempel dubbelt så mycket kol som världens skogar. Att återväta våtmarker som har dränerats är en relativt enkel åtgärd som gynnar klimatet.
Rätt torvmark att återväta
De marker som är mest prioriterade att återväta är de som släpper ut stora mängder växthusgaser. Förenklat går det att tänka att de flesta dränerade torvmarkerna i södra Sverige, samt de dränerade markerna i norra Sverige med hög näringsstatus eller bördighet ger mest klimatnytta att återväta. Mindre nytta ger återvätning av näringsfattig dränerad mark i norra Sverige. Näringsstatus indikerar en produktiv jord och kan mätas på olika sätt.
Det släpps totalt ut en större mängd växthusgaser från dränerad torvmark på skogsmark än på jordbruksmark, då skogsmark återfinns på en större areal. Utsläppen per hektar är dock betydligt större på jordbruksmark, vilket även innebär att det ger stor effekt att återväta dessa marker.
Läs mer om hur växthusgasflöden i Skogsstyrelsens rapport (pdf, skogsstyrelsen.se)
Kan återvätning öka utsläppen?
Det är viktigt att välja rätt mark när man återväter för att minska nettoutsläpp av växthusgaser. På näringsrika dränerade torvmarker och utan att anlägga en vattenspegel kan man minska både koldioxid, lustgas och minimera metanutsläpp. I vissa fall kan dock återvätning leda till ökade växthusgasutsläpp.
När man återväter på mark där man kan förvänta sig en större metanavgång efter återvätningen så har urvalet oftast gjorts utifrån andra behov, till exempel för att öka den biologiska mångfalden, minska näringsläckaget eller för att flödesdämpa. Även den typen av återvätningar är viktiga men görs i ett annat syfte.
Sedan 2021 har SMED vid SLU utfört beräkningar av återvätningens effekt på växthusgaser. Den senaste beräkningen visar att restaureringen totalt (när man summerar utsläppsminskningar och utsläppsökningar) bidragit med utsläppsminskningar även om vissa våtmarksrestaureringar som genomförts i andra syften, till exempel en sjörestaurering för att återskapa strandängar som gynnar fisk- och fågelliv samt kan bidra till vattenmagasinering, resulterat i att nettoutsläppen av växthusgaser ökar.
Stöd för våtmarksprojekt
Lona, Lova eller Nokås? Det finns över 10 olika stöd och bidrag att söka för olika våtmarksprojekt. Kolla vilka du som markägare kan söka
Resultat
Under 2023 återvättes 2 100 hektar dränerade våtmarker inom den statliga satsning som Naturvårdsverket samordnar och där bland annat Länsstyrelserna, kommunerna och Skogsstyrelsen deltar. Arealen är i stort sett samma som året innan men antalet objekt har ökat, liksom den beräknade utsläppsminskningen.
Resultat från statligt finansierad återvätning 2023 (pdf)
Att återvätning görs på dränerad/dikad och näringsrik torvmark är en viktig förutsättning för att få en effekt i form av minskade växthusgasutsläpp. Inom ramen för våtmarkssatsningen återvättes år 2021 totalt 1 800 hektar, varav 830 hektar på torvmark. 2022 återvättes 2 100 hektar, varav nästan 1 500 hektar på torvmark. Förra året var arealen torvmark som återvättes något lägre, 1 300 hektar. En större andel av den åtgärdade arealen var på näringsrik mark vilket gör att effekten av åtgärderna ökade jämfört med tidigare år och beräknas ge en årlig utsläppsreduktion på 6 100 ton koldioxidekvivalenter framöver.
Störst total utsläppsminskning kommer från de åtgärder som gjorts av Länsstyrelserna i skyddade områden, till exempel naturreservat. Störst effekt per hektar har däremot de åtgärder haft som riktats specifikt mot näringsrik mark, till exempel Skogsstyrelsens arbete som ökade kraftigt under 2023.
Läs mer om Skogsstyrelsens arbete här:
Mer om växthusgaser
Vid beräkning av växthusgasutsläpp används enheten koldioxidekvivalenter som beskriver olika gasers klimateffekt, jämfört med utsläpp av samma mängd koldioxid. Genom att få alla gasers påverkan översatta till ett enhetligt mått blir det möjligt att summera effekten och jämföra den. För att få alla gaser jämförbara i samma enhet, multipliceras de med faktorer som indikerar dess uppvärmningspotential (GWP – Global Warming Potential) under 100 år. Faktorn visar på hur 1 kilogram av en växthusgas påverkar klimatet jämfört med 1 kilogram koldioxid.