Tofsvipa i våtmark, Sverige.

Därför är våtmarker viktiga

Granskad: ‎den ‎14‎ ‎september‎ ‎2023

Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och är därför viktiga för den biologiska mångfalden. Våtmarker bidrar även med naturens arbete, ekosystemtjänster, som vi människor är beroende av, som till exempel vattenrening.

Våtmarker fyller flera funktioner i landskapet. De renar vatten och skyddar mot både torka och översvämningar. Dessutom är de en av de mest artrika naturmiljöerna. Genom att återväta torvmarker så minskar även utsläppen av växthusgaser, vilket gör det till en viktig åtgärd för Sveriges klimatarbete. 

Rätt våtmark på rätt plats

Generellt är våtmarker viktiga för djur och växter, de bidrar med vatten och med strandmiljöer och strukturer i landskapet. De stärker biologisk mångfald, grön infrastruktur och gör landskapet mer robust vid klimatförändringar. 

Var våtmarken ligger i landskapet och hur den omgivande marken används spelar roll för vad den aktuella våtmarken bidrar med: 

  • Våtmarker med torvbildning, som stora myrmarker, kan aktivt binda kol i sin vegetation. 
  • En våtmark med öppen vattenspegel i jordbrukslandskap är positiv för olika arter och bevattning samtidigt som den kan rena vattnet från sediment eller näringsämnen. 
  • Öppna våtmarker är också viktiga för att lokalt balansera vattennivåerna i regn- och torrperioder. 

Fördelar med våtmarker

Våtmarker balanserar vattenflöden och bromsar upp vattnet. Det innebär att våtmarker magasinerar vattnet längre än det omgivande landskapet. Våtmarker fungerar som ett naturligt brandhinder vid torka och bränder.

Våtmarken är mark som tillåts ”svämma över” och kan dämpa riskerna för översvämningar av infrastruktur, bebyggelse eller åkermark vid kraftiga regn eller snösmältning. 

Våtmarker kan även förstärka basflöden i vattendrag under torrperioder vilket kan förhindra uttorkning. 

Webbinarium om våtmarkers betydelse för vattenhushållning 

Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och stärker därför den biologiska mångfalden. Nära 600 rödlistade djur- och växtarter, det vill säga ca 10 procent av alla rödlistade arter i Sverige, är beroende av våtmarker som livsmiljö. Därmed är våtmarker den tredje viktigaste biotopen, efter skog- och jordbrukslandskap, för rödlistade arter. 

Webbinarium om våtmarker och biologisk mångfald 

Våtmarker med torvbildning kan aktivt binda kol i sin vegetation. I Sverige rapporteras ett årligt utsläpp från dränerade torvmarker på nästan 12 miljoner ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter) vilket är mer än de årliga utsläppen från Sveriges personbilstrafik. Att återväta utdikade torvmarker är därför viktigt för att kunna begränsa klimatförändringarna i den takt som krävs redan till 2030. 

Webbinarium om våtmarker och klimat 

Våtmarker och klimat 

Våtmarker är naturliga reningsverk och de flesta våtmarker renar vattnet från både kväve och fosfor. Växter och mikroorganismer bryter ned kvävet medan fosforn binds in i bottensediment då vattnet finns kvar under en längre tid.  

Mindre arealer med våtmarker tillsammans med uträtade vattendrag gör att vattnet rinner fortare genom landskapet. Då hinner inte näringsämnen brytas ned eller omvandlas utan följer oförändrat med vattnet ut i sjöar och kustområden och bidrar till övergödning.  

Webbinarium om våtmarker och vattenrening 

I Sverige spelar våtmarker en roll i foderproduktionen av bete och hö till tamdjur. För rennäringen är betet på myrar och andra våtmarker betydelsefull.

Källmiljöer kan vara viktiga för vattenförsörjningen. För tamdjur är betet på fuktängar och strandängar viktigt, särskilt under torra perioder.

Träprodukter kan tas fram från olika typer av blöta skogar. Högväxta vattenväxter kan användas som byggnadsmaterial, till exempel i vasstak. 

Då våtmarker är en livsmiljö för många arter är de också attraktiva områden för rekreation och friluftsliv. Våtmarker är populära naturområden att besöka för vandring, återhämtning, fågelskådning eller skridskoåkning. Bär och svamp kan till exempel också plockas på mossar och i sumpskogar. 

Våtmarker spelar också en roll för naturpedagogik och kan därmed integreras för att få ytterligare nyttor till exempel i form av en förbättrat biologisk mångfald eller vattenkvalité. 

Webbinarium om våtmarker och rekreation 

Väga för- och nackdelar med våtmarker

En våtmark påverkar och påverkas av övrigt vatten i landskapet. Därför behöver olika nyttor vägas mot varandra i våtmarksprojekt. 

Att restaurera våtmarker och vattendrag, som tillåts svämma över och behålla vattnet längre i landskapet, är positivt för områden som ofta drabbas av översvämningar. Det kan också gynna hotade och sällsynta våtmarkstyper som svämängar och svämskogar. Men åtgärderna använder mer markyta som kan påverka arealen produktiv jordbruksmark negativt. 

Det går att minska utsläpp av växthusgaser på en våt torvmark om vattennivån hålls strax under markytan. Men lösningen riskerar att minska det rekreativa värdet eftersom en våtmark med så kallad öppen vattenspegel ofta upplevs som trevligare. 

En våtmark med öppen vattenspegel på mineraljord är positivt för arter i torra landskap eller för bevattning. Men kan i vissa fall vara negativ med utsläpp av växthusgaser. 

Fler saker att tänka på för att sköta, restaurera och anlägga våtmarker 

Markägare

Stöd för våtmarksprojekt

Lona, Lova eller Nokås? Det finns över 10 olika stöd och bidrag att söka för olika våtmarksprojekt. Kolla vilka du som markägare kan söka

Se stöd efter målgrupp
Tallskog och våtmark.

Relaterade sidor