Därför är våtmarker viktiga
Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och är även viktiga för hotade arter. Våtmarker bidrar även med nyttor och ekosystemtjänster som vi människor är beroende av, som till exempel vattenrening.
Våtmarker fyller flera funktioner i landskapet. De renar vatten och skyddar mot både torka och översvämningar. Dessutom är de en av de mest artrika naturmiljöerna. Genom att återväta torvmarker så minskar även utsläppen av växthusgaser, vilket gör det till en viktig åtgärd för Sveriges klimatarbete.
Rätt våtmark på rätt plats
Generellt är våtmarker viktiga för djur och växter. Våtmarker bidrar med vatten, strandmiljöer och strukturer i landskapet. De stärker en grön infrastruktur och gör landskapet mer robust vid klimatförändringar.
Var våtmarken ligger i landskapet och hur den omgivande marken används spelar roll för vad den aktuella våtmarken bidrar med:
- Våtmarker som bildar torv, som myrar, kan aktivt binda kol i sin vegetation och fungerar som kolfälla och kollager. Ju större torvvolymer som finns i myren desto bättre för klimatet.
- En våtmark med öppen vattenspegel i jordbrukslandskap är positivt för till exempel vattenfåglar och grodor. Våtmarken är också en reserv för bevattning och kan rena vattnet från sediment eller näringsämnen.
- Våtmarker är också viktiga för att lokalt balansera vattennivåerna under regn- och torrperioder.
Fördelar med våtmarker
Behåller vatten i landskapet
Våtmarker balanserar vattenflöden och bromsar upp vattnet. Det innebär att våtmarker magasinerar vattnet längre än det omgivande landskapet. Våtmarker fungerar under vissa förutsättningar som naturliga brandgator, framför allt under perioder när det finns mycket vatten i våtmarken. Efter längre torrperioder upphör funktionen och våtmarkens övre lager kan brinna.
Våtmark är mark som kan tillåtas ”svämma över” och det kan dämpa riskerna för översvämningar av infrastruktur, bebyggelse eller åkermark vid kraftiga regn eller snösmältning.
Våtmarker kan även förstärka basflöden i vattendrag under torrperioder vilket kan förhindra uttorkning.
Stärker biologisk mångfald
Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och stärker därför den biologiska mångfalden. Nära 600 rödlistade djur- och växtarter, det vill säga ca 10 procent av alla rödlistade arter i Sverige, är beroende av våtmarker som livsmiljö. Därmed är våtmarker den tredje viktigaste biotopen, efter skog- och jordbrukslandskap, för rödlistade arter.
Minskar negativa klimatutsläpp
Våtmarker med torvbildning kan aktivt binda kol i sin vegetation. I Sverige rapporteras ett årligt utsläpp från dränerade torvmarker på nästan 12 miljoner ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter) vilket är mer än de årliga utsläppen från Sveriges personbilstrafik. Att återväta utdikade torvmarker är därför viktigt för att kunna begränsa klimatförändringarna i den takt som krävs redan till 2030.
Renar vatten
Våtmarker är naturliga reningsverk och de flesta våtmarker renar vattnet från både kväve och fosfor. Växter och mikroorganismer bryter ned kvävet medan fosforn binds in i bottensediment då vattnet finns kvar under en längre tid.
Mindre arealer med våtmarker tillsammans med uträtade vattendrag gör att vattnet rinner fortare genom landskapet. Då hinner inte näringsämnen brytas ned eller omvandlas utan följer oförändrat med vattnet ut i sjöar och kustområden och bidrar till övergödning.
Producerar mat, foder och material
I Sverige spelar våtmarker en roll i foderproduktionen av bete och hö till tamdjur. För rennäringen är betet på myrar och andra våtmarker betydelsefull.
Källmiljöer kan vara viktiga för vattenförsörjningen. För tamdjur är betet på fuktängar och strandängar viktigt, särskilt under torra perioder.
Träprodukter kan tas fram från olika typer av blöta skogar. Högväxta vattenväxter kan användas som byggnadsmaterial, till exempel i vasstak.
Områden för rekreation och friluftsliv
Då våtmarker är en livsmiljö för många arter är de också attraktiva områden för rekreation och friluftsliv. Våtmarker är populära naturområden för vandring, återhämtning, fågelskådning eller skridskoåkning. Bär och svamp kan till exempel också plockas på mossar och i sumpskogar.
Våtmarker spelar också en roll för undervisning och annan naturpedagogik.
Väga för- och nackdelar med våtmarker
En våtmark påverkar och påverkas av övrigt vatten i landskapet. Därför behöver olika nyttor vägas mot varandra i våtmarksprojekt.
Att restaurera våtmarker och vattendrag, som tillåts svämma över och behålla vattnet längre i landskapet, är positivt för områden som annars skulle drabbas av översvämning. Det kan också gynna hotade och sällsynta våtmarkstyper som svämängar och svämskogar. Men åtgärderna använder mer markyta som kan påverka arealen produktiv jordbruksmark negativt.
En torvmark har lägst utsläpp av växthusgaser om vattennivån hålls strax under markytan. Men den som vill göra en återvätning för att öka det rekreativa värdet kanske hellre vill skapa en våtmark med öppen vattenspegel eftersom den ofta upplevs som trevligare.
En våtmark med öppen vattenspegel på mineraljord är positivt för arter i torra landskap eller för bevattning. Men kan i vissa fall vara negativ med utsläpp av växthusgaser.
Fler saker att tänka på för att sköta, restaurera och anlägga våtmarker
Stöd för våtmarksprojekt
Lona, Lova eller Nokås? Det finns över 10 olika stöd och bidrag att söka för olika våtmarksprojekt. Kolla vilka du som markägare kan söka
