Sköta, restaurera och anlägga våtmark

Granskad: ‎den ‎4‎ ‎december‎ ‎2023

Att sköta, restaurera och anlägga våtmarker är viktiga åtgärder för att skapa livsmiljöer för flera arter och för att våtmarker ska bidra med olika nyttor, ekosystemtjänster.

Sverige behöver återskapa stora ytor våtmark eftersom en så stor del av landets ursprungliga våtmarker har försvunnit eller påverkats negativt. Att återskapa våtmarker kan göras genom att restaurera gamla våtmarker, sköta befintliga och anlägga nya våtmarker.

Återställa en våtmark

Så bedömer du om din mark är lämplig att återställa eller göra om till våtmark.

  1. Undersök hur marken har använts tidigare. Leta i kartverktyget från Skogsstyrelsen, nya flygfoton eller i kartor över marktäcket.
  2. Undersök om det finns mark som är svår att bruka. En del naturliga svackor lämpar sig väl för att skapa våtmarker utan större ingrepp eller de har varit våtmark tidigare.
  3. Hittar du en våtmark kan du undersöka om det finns diken som går att lägga igen. Det kan också vara relevant att ta bort vegetation som gör att våtmarken växer igen.
  4. Det måste finnas tillräckligt med tillrinnande vatten om du vill anlägga en våtmark med permanent vattenspegel.
  5. Ta hjälp och stöd av våtmarkssamordnare på din länsstyrelse.

Kartverktyg för att återställa

Anlägga en våtmark

Om du vill anlägga en våtmark behöver du tänka på syftet med våtmarken. Syftet styr i sin tur utformningen. Flacka stränder är till exempel bra för att gynna en biologisk mångfald. Djuphålor eller långa rinnvägar mellan in- och utlopp kan förbättra våtmarkens reningsförmåga. Stora och djupa våtmarker som kan regleras kan lagra större vattenmängder under torrperioder eller magasinera vatten under höga flöden. När du anlägger våtmarken är det också viktigt att tänka på den framtida skötseln av växtlighet runt våtmarken.

Kartverktyg för att anlägga

Kunskapsunderlag för att anlägga

Sköta en våtmark

Några våtmarkstyper behöver mer regelbunden skötsel än andra. Skötsel kan vara allt från att röja träd och buskar till att låta djur beta. Rikkärr och helt nya anlagda våtmarker är våtmarkstyper som kräver regelbunden skötsel genom slåtter eller bete för att hålla undan oönskad växtlighet.

Restaurera en våtmark

En våtmark kan restaureras på olika sätt beroende på vilken typ av våtmark det är, hur den har påverkats och vilken effekt som ska uppnås. Ofta strävar en restaurering att likna våtmarkens naturliga tillstånd över året.

Dämma igen diken

Om våtmarkens vattenförhållande är påverkat genom dikning kan det vara nödvändig att proppa igen diken. Det görs genom att dämma igen diket med virke eller annat material. Det ska säkerställa att igenväxning stoppas framöver. 

Fördröja vattnets väg i landskapet

En våtmarks vattenförhållanden kan restaureras genom att se till att vattnet rör sig långsammare genom landskapet. Till exempel genom att återinföra stenar och grus i uträtade vattendrag så att vattnet ringlar sig fram igen (återmeandrar).  

Röja växtlighet

Om våtmarken har varit hydrologiskt påverkat har det oftast lett till att våtmarken har växt igen, med träd och buskar. För att gynna vissa våtmarksarter kan det därför vara viktigt att röja våtmarken från träd och buskar. 

Kartor för att restaurera

Kunskapsunderlag om att restaurera

Markägare

Stöd för våtmarksprojekt

Lona, Lova eller Nokås? Det finns över 10 olika stöd och bidrag att söka för olika våtmarksprojekt. Kolla vilka du som markägare kan söka

Se stöd efter målgrupp
Tallskog och våtmark.

Olika våtmarker ger olika nyttor

  • Större öppna våtmarker kan vara positiva för fåglar.
  • Grundare partier kan säkerställa att det finns bra livsmiljöer för grodor, insekter eller växter.
  • Våtmarker på mineraljord gynnar inte bara den biologiska mångfalden utan är även bra för att rena och lagra vatten.
  • Våtmark nära en annan våtmark återskapar viktiga korridorer för arter, grön infrastruktur, som kan röra sig fritt i landskapet.

Att tänka på

Återvätning av torvmark kan dock bidra till en ökning av metylkvicksilver i miljön. Denna process sker naturligt i syrefria miljöer och orsakar att oorganiskt kvicksilver binds upp i en molekyl som sedan agerar som ett starkt miljögift. Detta miljögift är dessutom bioackumulerande – alltså att det följer med högre upp i näringskedjan.

Alla myggor runt våtmarker är inte stickmyggor. Dessutom skiljer  sig stickmyggor mycket i spridningsförmåga, aggressivitet och hur obehagliga de upplevs att vara. Det finns en risk att våtmarker för med sig skogstömyggor som är en av Sveriges vanligaste myggarter och som kan påträffas i princip överallt. Skogsmyggen har inte samma spridningsförmåga och upplevs inte lika obehagliga som vårsvämmyggan. Vårsvämmyggan är en art som trivs bäst på flacka ytor där det periodvis svämmar över, eftersom äggen behöver utsättas för torka och sedan komma under vatten för att kläckas till larver. Dessa specifika förutsättningar förekommer främst vid Nedre Dalälven och sällan på typiska platser för blöta torvmarker.

Genom att återväta torvbildande våtmarker, släpps växthusgasen metan ut. Metan är en kraftfull växthusgas, som skapas genom de syrefria förhållanden som återvätningen medför. Trots att det är en kraftig utsläppsskälla, har metan en kortare livslängd än både lustgas och koldioxid, vilket gör att återvätning på lång sikt ändå är förenat med klimatnytta.

Vattnet i landskapet hänger ihop och indelas i avrinningsområden, det område som avvattnas via ett visst vattendrag. En våtmark kan påverka övrigt vatten i avrinningsområdet både positivt och negativt.