Fokus på dikade torvmarker under 2023
Sverige behöver återskapa stora ytor våtmark för att klara flera miljö- och klimatutmaningar. Under förra året återställde Sverige över 27 kvadratkilometer våtmark. De senaste tre årens återvätningsarbete innebär 12 500 ton mindre utsläpp av växthusgaser varje år framöver.
Siffrorna för 2023 visar att våtmarksarbetet håller samma takt som året innan. Sammanlagt återställde Sverige mer än 27 kvadratkilometer våtmark över hela landet med hjälp av de statliga medel som Naturvårdsverket fördelar.
Mellan 15 och 20 procent av markägarna är intresserade
Markägares intresse för att återväta utdikad torvmark ökar. Skogsstyrelsen gör ett uppsökande arbete med fokus på mellersta och södra Sverige. Där finns de mest näringsrika markerna som ger störst klimatnytta. Mellan 15 och 20 procent av de skogsägare som Skogsstyrelsen tar kontakt med svarar att de är intresserade.
Skogsstyrelsen gör hela återvätningsarbetet åt markägaren genom ett återvätningsavtal på 50 år. Under 2023 tecknade markägare över 75 återvätningsavtal med Skogsstyrelsen.
– För min del som markägare har avtalet inneburit väldigt lite arbete. Det svåraste var nog att fatta själva beslutet för en viss markbit. Min målsättning är att skapa bra skogar som har ekonomisk bärkraft och höga värden för vilt, rekreation och annat som vi inte har kommit på än. Det var kul att se hur snabbt vattnet kom tillbaka och det ska bli intressant att följa utvecklingen, berättar en markägare som slutit ett återvätningsavtal med Skogsstyrelsen.
12 500 ton mindre utsläpp varje år
Totalt beräknas all statligt finansierad våtmarksrestaurering ha bidragit med utsläppsminskningar om drygt 6 000 ton koldioxidekvivalenter under 2023.
Utsläppsminskningen är marginell på kort sikt. I ett lite längre perspektiv innebär de tre senaste årens restaureringsarbete att 12 500 ton utsläpp stoppas varje år framöver.
Under 2023 undersökte Naturvårdsverket möjliga arealer med näringsrik och utdikad torvmark som skulle kunna återvätas i landets skyddade områden, som till exempel nationalparker och naturreservat. Undersökningen visar att det finns cirka fyra kvadratkilometer torvmark som går att återväta i landetsskyddade områden. Totalt sett betyder det att de stora markarealerna som kan återvätas för klimatets skull finns på privatägd mark.
Omfattande arbete för biologisk mångfald och hotade arter
Under 2023 restaurerade Sverige cirka 20 kvadratkilometer våtmark med fokus på hotade arter och naturtyper. Flera av åtgärderna som görs inom skyddade områden eller åtgärdsprogrammen för hotade arter bidrar till att bevara några av Sveriges mest hotade arter eftersom de är beroende av fungerande våtmarker.
Den vanligaste åtgärden är att återställa markens naturliga vattentillstånd, så kallad hydrologisk restaurering. Det görs främst genom att lägga igen eller plugga diken, följt av att ta bort buskar och träd som annars gör att våtmarken växer igen och gradvis blir torrare.
Över 200 miljoner till våtmarksåtgärder under 2023
Under 2023 användes över 200 miljoner kronor till våtmarksåtgärder med hjälp av Naturvårdsverkets anslag för värdefull natur. Stödet har gått genom:
- restaureringar i skyddade områden som länsstyrelserna sköter åt staten
- åtgärdsprogram för hotade naturtyper och arter
- lokala naturvårdssatsningar på våtmarker som kommunerna initierar
- Skogsstyrelsens återvätningsprogram av utdikade torvmarker
Fortsatt arbete för insatser på rätt plats
Av Sveriges inventerade våtmarker beräknas omkring 80 procent ha påverkats de senaste tvåhundra åren. Naturvårdsverket fortsätter att utveckla arbetssätt för att Sverige ska kunna återställa våtmark på storskalig nivå med fokus på rätt våtmark på rätt plats.
– Under våren 2024 avslutas en stor forskningssatsning om våtmarkernas ekosystemtjänster som kommer att ge oss svar på olika åtgärders effekter. Ingen enskild våtmark kan bidra med alla nyttor utan vi behöver se till att det blir mer av rätt typ av åtgärd på rätt plats i landskapet för att den ska ge avsedd effekt. Vi vet till exempel att både markens näringshalt och vattennivå spelar stor roll för klimatpåverkan, avslutar Karin Glaumann Andersson, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket.