Återvätning av jordbruksmark i klimatsyfte – sammanfattning av en förstudie
Naturvårdsverket har påbörjat ett flerårigt pilotprojekt (med en förstudie under 2024) för att undersöka om återvätning av jordbruksmark kan vara en kostnadseffektiv åtgärd för att minska nettoutsläppen av växthusgaser. Under 2024 har arbetet genomförts i samverkan med tre länsstyrelser.
Utdikade torvmarker släpper årligen ifrån sig stora mängder växthusgaser. Utsläppen är som störst från dränerad organogen jordbruksmark på torv. Trots detta finns det inget stöd som riktar sig mot återvätning av sådan mark. I projektet hoppas vi kunna få svar på frågor om
- metod för att identifieras lämpliga marker
- lämplig ersättningsnivå
- lämplig avtalsform för att säkerställa klimatnyttan över tid
- produktionsbortfall och påverkan på lönsamhet samt möjlighet till fortsatt brukande av marken efter återvätning
- tidsåtgång, arbetsinsats och markägarens upplevelse av juridiska prövningar.
Under 2024 har länsstyrelserna i Västra Götaland, Skåne och Östergötland arbetat fram metoder för att identifiera lämpliga områden och därefter tagit kontakt med markägare för att stämma av intresse och vilka förutsättningar som krävs för att återväta på deras mark. Länsstyrelserna kommer under 2025 att utreda förutsättningarna för återvätning på ett antal marker där markägare visat sig intresserade av åtgärden. Med utgångspunkt i vad som framkommit i kontakten med markägarna under förstudien kommer Naturvårdsverket att ta fram några förslag på hur en möjlig stödmodell för återvätning av organogen jordbruksmark skulle kunna se ut.
Kort sammanfattning av resultaten av markägarintervjuerna
Totalt i de tre länen har drygt 100 markägare med brukad, dikad jordbruksmark på torvmark intervjuats. Det är värt att nämna att underlaget är litet och gör det svårt att dra några större slutsatser med säkerhet.
Mer än varannan av de intervjuade markägarna var enligt intervjusvaren intresserade av att undersöka förutsättningarna för att genomföra en återvätning på sin mark. Intresset är något lägre hos markägare som värderat den aktuella marken högt. Av de som är intresserade så använder över 60 procent den aktuella marken för bete eller vallodling. Mycket få är intresserade av återvätning på åkermark.
De två absolut viktigaste faktorerna för att vara intresserad av återvätning är att marken ska gå att bruka som jordbruksmark även efter återvätning och att det erbjuds en tillräckligt hög ersättning för att kompensera för både produktionsbortfall och värdeminskning på marken. Över 60 procent av de som svarat anser att fortsatt brukande av marken är en förutsättning och i princip alla anser att tillräcklig ersättning är en förutsättning.
Som ett hinder för att genomföra återvätning nämns behovet av att ha kvar marken för bete/foder eller åker. Ett annat hinder som nämns är framför allt osäkerhet kring hur återvätningen kommer att påverka den aktuella marken eller intilliggande (egen eller grannars) mark. Oavsett om man är intresserad av att undersöka möjligheterna till en återvätning på sin mark eller inte, så beskriver nästan 25 procent av markägarna att man ser negativ påverkan på omkringliggande mark som ett potentiellt hinder.
Hälften av de som svarat (oavsett om de anger att de är intresserade eller ej) nämner att produktionsbortfall eller förlorad möjlighet att använda marken till annat kan vara ett hinder för att återväta jordbruksmark. Till exempel kanske man inte kan odla det man vill, att marken blir för blöt för att beta eller att tillgängligheten till andra marker utanför det återvätta området försvåras. Bland de som svarat att de inte är intresserade anger närmare två tredjedelar dessa orsaker som hinder.
Oavsett intresse av att undersöka förutsättningarna för återvätning på sin egen mark så ser många negativt på att produktiv jordbruksmark skulle tas ur bruk, både för det enskilda företaget och för Sverige. Ungefär en tredjedel tar upp detta som ett hinder. När det gäller ekonomisk ersättning anser en majoritet att löpande utbetalningar är bättre än en engångsersättning då många bedömer att det kommer att behövas ett stöd för skötsel av marken efter återvätning. När det gäller avtalstid så anser nästan hälften att avtalstiden bör vara högst 10 år.
Återvätning av jordbruksmark i klimatsyfte – Förstudie Västra Götalands län (lansstyrelsen.se)
Återvätning av jordbruksmark i klimatsyfte – Förstudie Östergötlands län (lansstyrelsen.se)
Återvätning av jordbruksmark i klimatsyfte – Urval och markägarkontakt (lansstyrelsen.se)