Från idé till färdig våtmark – steg för steg

Granskad: ‎den ‎11‎ ‎november‎ ‎2024

Att skapa eller restaurera en våtmark bidrar till både bättre klimat och ökad biologisk mångfald. Följ de här stegen för att ta ditt projekt från idé till verklighet, och lär dig hur du kan planera, genomföra och underhålla din våtmark.

1. Din idé - våtmarkens potential

Det första steget är att utveckla en idé. Kanske har du sett en våtmark hos en granne eller hört talas om våtmarkers positiva effekter. Fundera på följande:

  • Titta på naturen omkring dig: Finns det redan ett område på din mark som lämpar sig för en våtmark, eller kan du restaurera en gammal våtmark?
  • Bestäm vad du vill uppnå: Vill du öka den biologiska mångfalden, förbättra vattenkvaliteten eller skapa bevattning? Ditt syfte påverkar placeringen och utformningen.
  • Sätt en målbild: Ska våtmarken sköta sig själv, eller behöver den regelbundet underhållas? Målbilden påverkar vilka insatser du behöver planera för.

På Skogsstyrelsens webbplats finns ett kartverktyg som kan hjälpa dig att planera ditt våtmarksprojekt med historiska flygbilder samt dikes- och torvkartor.

Kartverktyg (skogsstyrelsen.se)

2. Kontakta Länsstyrelsen

När du har en idé är det dags att kontakta Länsstyrelsen. De kan ge dig rådgivning om vilka tillstånd du behöver och vilka stöd du kan söka för att finansiera ditt projekt. Du kan också få råd från organisationer som Hushållningssällskapet, Skogssällskapet, Greppa näringen eller lokala vattenråd som finns på vissa ställen i landet. Även Skogsstyrelsen kan hjälpa markägare med råd och dikespluggning.

3. Planera åtgärderna

En bra planering hjälper dig att hålla kostnader och tid under kontroll. Tänk igenom följande:

  • Vilka diken ska du fylla igen?
  • Behöver du tillföra material till platsen? I vissa fall kan det vara klokt att göra en förstudie eller ta hjälp av en konsult. Det finns också bidrag att söka för planeringsfasen.
  • Hur ska vattennivån vara under hela året?

4. Genomför åtgärderna

När du har en plan är det dags att sätta igång arbetet. Se till att följa de villkor och regler som gäller. Här är några vanliga åtgärder:

  • Fyll igen diken: Områden som har dikats ut kan du återställa genom att lägga igen eller proppa dikena.
  • Låt vattnet röra sig långsammare: Lägg tillbaka stenar eller grus i vattendrag för att sakta ner flödet.
  • Få bort oönskad växtlighet: Ta bort träd och buskar som har tagit över våtmarken. Använd betesdjur eller slåtter för att hålla ner vegetationen.

5. Slutredovisa ditt projekt

Om du har fått bidrag behöver du slutredovisa projektet. Berätta vad du har gjort och vilka resultat du har uppnått. Spara dokumentation under hela processen för att förenkla rapporteringen.

6. Sköt och underhåll våtmarken

Efter att du har skapat våtmarken kan du behöva underhålla den. Det kan handla om att hålla undan buskar, underhålla regleringsanordningar eller i vissa fall muddra dammar. Hur mycket underhåll som krävs beror på våtmarkens syfte och utformning. I vissa fall finns också stöd att söka för underhåll.

Länkar och fördjupning

Här hittar du länkar till organisationer som kan hjälpa dig med ditt våtmarksprojekt samt fördjupningar kring återställande av våtmarker.

Markägare

Stöd för våtmarksprojekt

Lona, Lova eller Nokås? Det finns över 10 olika stöd och bidrag att söka för olika våtmarksprojekt. Kolla vilka du som markägare kan söka

Se stöd efter målgrupp
Tallskog och våtmark.

Olika våtmarker ger olika nyttor

  • Större öppna våtmarker kan vara positiva för fåglar.
  • Grundare partier kan säkerställa att det finns bra livsmiljöer för grodor, insekter eller växter.
  • Våtmarker på mineraljord gynnar inte bara den biologiska mångfalden utan är även bra för att rena och lagra vatten.
  • Våtmark nära en annan våtmark återskapar viktiga korridorer för arter, grön infrastruktur, som kan röra sig fritt i landskapet.

Att tänka på

Återvätning av torvmark kan dock bidra till en ökning av metylkvicksilver i miljön. Denna process sker naturligt i syrefria miljöer och orsakar att oorganiskt kvicksilver binds upp i en molekyl som sedan agerar som ett starkt miljögift. Detta miljögift är dessutom bioackumulerande – alltså att det följer med högre upp i näringskedjan.

Alla myggor runt våtmarker är inte stickmyggor. Dessutom skiljer  sig stickmyggor mycket i spridningsförmåga, aggressivitet och hur obehagliga de upplevs att vara. Det finns en risk att våtmarker för med sig skogstömyggor som är en av Sveriges vanligaste myggarter och som kan påträffas i princip överallt. Skogsmyggen har inte samma spridningsförmåga och upplevs inte lika obehagliga som vårsvämmyggan. Vårsvämmyggan är en art som trivs bäst på flacka ytor där det periodvis svämmar över, eftersom äggen behöver utsättas för torka och sedan komma under vatten för att kläckas till larver. Dessa specifika förutsättningar förekommer främst vid Nedre Dalälven och sällan på typiska platser för blöta torvmarker.

Genom att återväta torvbildande våtmarker, släpps växthusgasen metan ut. Metan är en kraftfull växthusgas, som skapas genom de syrefria förhållanden som återvätningen medför. Trots att det är en kraftig utsläppsskälla, har metan en kortare livslängd än både lustgas och koldioxid, vilket gör att återvätning på lång sikt ändå är förenat med klimatnytta.

Vattnet i landskapet hänger ihop och indelas i avrinningsområden, det område som avvattnas via ett visst vattendrag. En våtmark kan påverka övrigt vatten i avrinningsområdet både positivt och negativt.