Frågor och svar om våtmarker
Vilken våtmark är bäst för klimatet? Vad kan jag som markägare göra? Här svarar vi på aktuella frågor om våtmarker.
Varför pratas det mycket om våtmarker?
Våtmarker spelar en nyckelroll i ekosystemet. De är som en tvättsvamp som suger upp och behåller vatten i landskapet. På så sätt stärker våtmarker landskapet mot torka och översvämningar.
Våtmarker renar också vattnet innan det rinner vidare till större vattendrag. Samtidigt är våtmarker viktiga för både klimat och en biologisk mångfald.
Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och de våtmarker som bildar torv binder kol, vilket är viktigt för klimatet.
Trots att våtmarker är så viktiga har de historiskt inte varit skyddade. Andelen våtmarker har minskat kraftigt i Sverige då de främst har dikats ut för att torrlägga mark till skogs- och jordbruk.
Idag minskar arealerna genom att våtmarker växer igen och att ett varmare klimat torkar ut tidigare utdikningar ännu snabbare.
Vilken mark ger mest klimatnytta att återväta?
Förenklat går det att tänka att de flesta dränerade torvmarkerna i södra Sverige, samt de dränerade markerna i norra Sverige med hög näringsstatus eller bördighet ger mest klimatnytta att återväta.
Varför är det så lite klimateffekt på allt restaureringsarbete?
Arbetet är inte enbart inriktat på klimatnytta. Majoriteten av återvätningsarbetet har haft andra syften som att minska översvämningar och bevara en biologisk mångfald.
Det finns också många praktiska svårigheter. Det har inte funnits en långsiktig finansiering eller ett regelverk som riktas mot just klimataspekten.
Vad är det som tar tid?
Sverige restaurerar idag mer våtmark än någonsin tidigare. Men arbetet tar ofta tid både för inledande utredningar och sedan ute i fält. Motiven för att återskapa våtmarker har också skiftat – från fokus på bevattningsdammar i ett torrare klimat till att återväta utdikade torvmarker i södra Sverige som ger mer klimatnytta.
För att behålla och öka arbetstakten krävs en fortsatt långsiktig finansiering, anpassat regelverk, intresserade markägare samt aktörer och entreprenörer som har förutsättningar att jobba långsiktigt.
Vad kan jag som markägare göra?
Det finns flera goda exempel där myndigheter och organisationer stöttar markägare i själva åtgärdsarbetet. Ta hjälp av din länsstyrelse, kommun, vattenförbund eller vattenråd i din närhet för att hitta råd till ditt våtmarksprojekt. Lokala vattenorganisationer har god kunskap om vattnet i området och vilka lokala åtgärder som pågår.
Större vattenåtgärder kräver tillstånd. Därför behöver du ta kontakt med din länsstyrelse om du vill anlägga en våtmark.
Vilka våtmarker behöver Sverige ha fler av?
Eftersom olika våtmarker bidrar med olika ekosystemtjänster behövs en variation av våtmarker för att hantera klimatförändringar, förlust av arter och livsmiljöer och föroreningar.
För att gynna arter och naturtyper som är i dåligt skick behöver vi främst restaurera rikkärr och högmossar i södra och mellersta Sverige.
Dammar behöver anläggas och svämmiljöer intill sjöar och vattendrag behöver restaureras för att anpassa ekosystemen och samhället till ett förändrat klimat samt för att få renare vatten.
För att minska utsläpp av växthusgaser behöver vi återväta utdikade torvmarker som har hög näringshalt.
Är våtmarker verkligen lösningen på alla miljö- och klimatproblem?
Så enkelt är det dessvärre inte. Olika våtmarker bidrar med olika funktioner. En enskild våtmark kan inte bidra med alla nyttor.
De flesta våtmarker renar vatten och kan fungera som skydd mot både torka och översvämningar. Anlagda våtmarker kan vara bra för bevattning. Torvbildande våtmarker, som myrar, är kolsänkor när de binder kol vilket är viktigt för klimatet.
Våtmarksmiljöer är så varierande och det är därför de är viktiga för en biologisk mångfald. Även om ett fåtal våtmarkstyper, som till exempel mossar, har ganska få arter är de arter som lever där helt beroende av miljön. Därför kan våtmarksmiljön vara avgörande för den biologiska mångfalden på landskapsnivå.