Brömsebäcken fick nytt liv efter våtmarksprojektet

Man i skog som tittar uppåt
Granskad: ‎den ‎5‎ ‎november‎ ‎2024

Lennart Andersson har många anledningar att tacka sig själv för den drivkraft och det intresse han haft för att få till en våtmark. Han gjorde flera egna försök. Men det var först efter 30 år som våtmarken blev verklighet.

I Brömsebro lever och arbetar Lennart och Birgitta Andersson på den släktgård som Lennart en gång vuxit upp i som barn. Idag leker Lennart och Birgittas barnbarn på gården, och de själva är pensionerade sedan ett par år tillbaka men tillbringar trots det tid och energi på att sköta det som behöver skötas. Lennart och Birgitta hoppas att gården ska få leva vidare och utvecklas med nästa generation.

–Det finns fina förutsättningar för att fortsätta bedriva gårdsbruk här, säger Lennart. 

Det lutar åt att dottern ska ta över gården i Brinkaström, en gård som under många generationer och lång tid utvecklats många gånger om, med allt från mekanik till, en av de nyare åtgärderna, våtmark.  

–När jag var liten körde vi med häst och vagn, det är lite annat idag, säger Lennart. 

Porträtt av en man framför två vita hus och en gammal vattenpump
Lennart framför gården. Foto: Lina Alriksson

Studiecirkeln blev startskottet

Våtmarken som nu finns på plats har det funnits förhoppningar om tidigare. För 30 år sedan var Lennart med i en studiecirkel. En som själv hade anlagt en våtmark var där och föreläste, och Lennart som var nyfiken på att själv göra samma sak, tog kontakt.

–Det ledde till att han kom till gården och hjälpte mig lägga upp en plan, men det gick inte vägen. Vi fick avslag, säger Lennart. 

Ytterligare ett försök gjordes 2008. Denna gång var det Himmerland Natur och vattenvård som kom på besök och tittade på marken för att se om förutsättningarna fanns. De föreslog till och med att låta göra en sjö – men även denna gång blev det avslag. Det gick ytterligare år innan Lennart i 2021 hörde från Torsås kustmiljögrupp, som menade att det skulle vara intressant att anlägga en våtmark hos Lennart– på samma plats han ansökt om tidigare. 

–Det välkomnade jag självklart, men förstod inte varför jag fått avslag tidigare, säger han. 

När beslutet väl var tagit kom delegationen från Länsstyrelsen i Kalmar på besök, och med sig hade de kartor över var den gamla Brömsebäcken rört sig tidigare, den som skulle återställas. Ansökan gick genom Länsstyrelsen och godkändes. Saker och ting föll på plats för Lennart, som visste att man på 1800-talet hade sett till att torrlägga åkermarken eftersom den behövdes för betesdjuren och föda. Under alla år som Lennart drivit gården har han sett till att hålla marken i god form, och nu skulle han få lön för mödan. 

Lennart ville återställa det vattendrag som en gång varit, det gick nämligen att se strandlinjerna. Men då visade det sig att diket gick in på grannens tomt. 

–Som tur var blev det aldrig några motsättningar, han godkände arbetet. Nu ligger våtmarken 100 meter in på hans mark, vilket betyder att även han har våtmark, berättar Lennart. 

Arbetet med att återskapa de vattendrag som en gång funnits var ett hyffsat smärtfritt jobb, menar Lennart. Allt som allt har processen tagit ungefär tre år, vilket med pappersarbete inräknat är ett godkänt händelseförlopp. 

–Det roliga med resultatet är att se intresset som det har lett till, i hela samhället. Det är många från Brömsebro som varit förbi och tittat på vad vi gjort, säger Lennart. 

Man på träspång över fårad tomställd bäck
Lennart blickar ut över marken bakom bron som brukar vara vattenfylld. Foto: Lina Alriksson
Slingrande å på ängsmark
Under vårperioden flödar vattnet fram i de restaurerade vattendragen. Bilden är tagen på ungefär samma plats som fotot ovan. Foto: Lennart Andersson

Historiska kartor som underlag

Till slut blev det en återställning av Brömsebäcken, med hjälp av historiska kartor och återmeandring. Egentligen hade Lennart gärna haft en hel sjö nedanför husen, delvis för det vackra naturlandskap det medför, men också för alla fördelar det ger. Det blir inte alltid precis som man tänkt sig, men det kan åtminstone bli någonting – utifrån de förutsättningar som finns. 

Ytterligare en fördel i projektet är att kommunen och Länsstyrelsen har gjort allt jobb, och bekostat det helt och hållet. 

–Vårt jobb är att ta hand om det. Fåran sköter sig själv, men växtligheterna får man passa på, säger Lennart. 

Förutom vatten har strandskator och småfåglar varit och hälsat på. Förhoppningen är att, med rätt mängd vatten, kunna välkomna fisk. Allra mest drömmer Lennart om en vattenspegel, så lite mer regn om sommaren, framförallt under juli och augusti, hade han inte tackat nej till. 

–Att återskapa just det vi har gjort här, med en kanalfåra på ängsmark och den natur det ger, är unikt. Kanske just därför har det varit sådant stort intresse utifrån, säger han. 

Man som balanserar på stenbumlingar i naturen
Lennart fick lägga över cirka 100 ton med sten för att bygga upp inloppet till våtmarken. Det bildar en trappa för fiskarna när den är vattenfylld. Stenen köptes in från en firma och lastades fram. Foto: Lina Alriksson
Sänka i skogen med stenar
Utloppet på våtmarken. Här har man försökt hejda vattnet genom att göra några svängar. Foto: Lina Alriksson

Fakta om projektet

Vad: Återställning av 500 meter bäckfåra

Yta: Gården 50 hektar skog + 30 hektar åkermark 

Tidsåtgång: 3 år 

Tips från markägaren

  • Ge inte upp! 
  • Visa intresse och engagemang.
  • Man ska veta att man förändrar hela naturen i området när man gör ett sådant här projekt.

Fler bilder

Närbild på hand med sand i som strilar nedåt
Lennart hade inte väntat sig den fina sand som dök upp efter att de tagit bort grässvålen. Foto: Lina Alriksson
Närbild våtmark
Vattenspegel i den befintliga kanalfåran. Här trängs änder med knipa och häger. Foto: Lina Alriksson
Närbild vatten
Närbild på vårflödet i de restaurerade vattendragen. Foto: Lennart Andersson
Man i skog
Lennart vid det gamla diket som nu är återställt. Under större delen av året är det fuktig mark, men ibland står det vatten där. På våren är marken täckt av vitsippor. Foto: Lina Alriksson
500 m
bäckfåra återställd

Resultat av projektet i Brömsebro

På gården utanför Brömsebro i Blekinge har Lennart och hans fru Birgitta återställt en bäckfåra i ängsmark som inneburit flera positiva effekter.

Läs mer om andra våtmarksprojekt