Frågor och svar om hållbar textilkonsumtion

Textilindustrin ger upphov till flera olika typer av utsläpp. Stora delar av den textila värdekedjan sker i fabriker som drivs av fossila bränslen, vilket ger utsläpp av koldioxid vid förbränning som i sin tur orsakar klimatpåverkan.

Kemikalier som felaktigt släpps ut i vatten eller luft kan få allvarliga konsekvenser. Kemikalier kan förorena dricksvatten och orsaka förgiftning hos både människor, djur och växter.

Exponering av farliga kemikalier kan vara direkt eller indirekt inom textil- och modeindustrin. Exempel på direkt exponering är när arbetare i fabrikerna andas in lösningsmedel eller, när avloppsvatten som innehåller kemikalier släpps ut i en flod. Indirekt exponering kan till exempel vara utsläpp av mikroplaster från textilfibrer under tvätt, som tar kemikalier med sig.

En ytterligare parameter är vattenförbrukning. Odling av till exempel bomull kräver stora mängder sötvatten. Den stora vattenförbrukningen är särskilt allvarlig då produktionen ofta sker i torra områden med brist på färskvatten sedan tidigare. Forskning från Mistra Future Fashion har visat att 87 procent av all vattenförbrukningen från svensk klädkonsumtion sker under just framställning av bomullsfibern.

Sedan millennieskiftet och fram till och med 2021 så har konsumtionen av textil ökat med 40 procent per person i Sverige. I snitt köpte vi 14,8 kilo textilier år 2021 varav drygt 10 kilo var kläder. 

Vi köper allt mer, men slänger också mycket kläder och textil i hushålls-avfallet. Varje år hamnar drygt 7,5 kilo textilier per person i soppåsen. Samtidigt visar en undersökning från 2016 att drygt 50 procent av de textilierna som återfanns i hushållssoporna skulle ha kunnat användas längre tid i befintligt skick.

Textilier och kläder måste ses som värdefulla resurser som ska användas under lång tid!

För att uppnå ett mer hållbart textilsystem måste det ske en förändring hos både konsumenter och företagen. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Vi behöver nya konsumtionsvanor och mer hållbara affärsmodeller. Det betyder att företagen behöver erbjuda fler lagnings- och delningstjänster, att det finns möjligheter att hyra kläder och att till exempel försäljningen av second-hand ökar. Det mest hållbara plagget är det plagget som används. 

Vi uppmuntrar till medveten konsumtion, att tänka efter före. Det mest hållbara plagget i garderoben är det plagget som används. Fokus bör därför ligga på att välja textilier av bra kvalité, att ge textilier ett långt och aktivt liv samt att testa nya sätt att uppdatera garderoben. Exempel på sådana produkter och tjänster kan vara att handla begagnat, hyra, prenumerera, låna, dela eller helt enkelt att laga eller sy om kläder i större utsträckning än idag. 

En T-shirt används i genomsnitt 30 gånger. Om samma t-shirt istället används 60 gånger, och inte ersätts av en nyproducerad, kan klimatpåverkan halveras.

Det viktigaste, och lättaste, vi kan göra är att använda de textilier som redan har producerats. Genom att fördubbla användningstiden, till exempel från 2 år till 4 år, så minskar den totala klimatpåverkan av ett plagg med nästan 50 procent. Men, det förutsätter att den förlängda livslängden ersätter konsumtionen av ett annat nyproducerat plagg.

Förlängd användning kan betyda att en och samma ägare använder plagget längre, eller att flera användare delar på ägandeskapet genom till exempel klädbibliotek eller klädbytesdagar.

Bortsett från att kvalitet handlar om hur länge ett plagg bibehåller färg, form och funktion så har kvalitet även med de egna förväntningarna att göra. Olika produkter används i olika syften och kvalité behöver därför inte vara samma sak för alla produkter.

Fundera gärna över om du tror att plaggets kvalitet gör att plagget kan används många gånger, det vill säga om plagget klarar av en lång livslängd.

Kvalitet kan handla om torrfällning och noppbildning, hur slitstarka sömmarna och materialet är, att produkten inte tappar formen i tvätten och mycket mer.

Andra faktorer som kan påverka plaggets livslängd är hur man tar hand om kläderna. Olika material kräver olika former av tvätt och vård för att behålla sin kvalitet. En silkesklänning och en bomullströja bör varken tvättas, torkas eller strykas på samma sätt.

Kläder och textilier bör vårdas som den värdefulla resurs det faktiskt är.

Vidare förutsätter lång livslängd en tidlös design. Plaggen blir då mindre trendkänsliga och riskerar inte att hamna längst bak i garderoben för att de är omoderna.

Second hand och begagnat är att föredra eftersom den största textila miljöbelastningen hör ihop med produktionen. 80 procent av den totala påverkan av en textil produkts hela livscykel sker i produktionsledet. Lång aktiv livslängd där produkten används och återanvänds ger stor miljövinst.

Ur hälsosynpunkt är det också bra att välja secondhand och begagnat eftersom produkterna ofta är tvättade flera gånger, vilket innebär att överskott av kemiska ämnen redan har tvättats ur. En del oönskade kemikalier kan dock fortfarande finnas kvar, även om halterna ofta är lägre.

Att förlänga livslängden för produkter som redan är tillverkade är det bästa ur miljö och klimatsynpunkt. Vid köp av nyproducerade produkter är det bra att välja de som är miljömärkta.

När man köper något i Sverige eller från ett annat land inom EU har säljaren ansvar för att varan är säker ur hälso- och miljösynpunkt samt att den uppfyller lagstiftningen. Det ansvaret gäller oavsett om köpet sker i butik eller över nätet från ett företag som rent fysiskt är placerat inom EU.

Däremot när det gäller varor som köps från länder utanför EU, via nätet eller på utlandssemestern, finns det en risk att varorna inte uppfyller de regler som gäller inom EU. När konsumenter beställer varor på nätet direkt från leverantörer utanför EU ökar alltså risken för att de får hem förbjudna ämnen.

Följ rekommendationer och tvättanvisningar på textilen och tvättmedelsförpackningen. Tänk på att olika material kräver olika typer av tvättprogram och temperaturer. För att dina kläder och textilier ska hålla länge är det bra att vara noggrann.

Tvättmedel är utvecklade för att tvätta rent vid angivna temperaturer. Ur miljösynpunkt är det alltid bra att välja miljömärkta tvättmedel. 

Självklart ska man tvätta smutsiga eller illaluktande kläder, men många gånger räcker det med att vädra. När det gäller kläder av ull är det faktiskt ofta bättre att vädra än att tvätta eftersom ullen innehåller naturligt fett (lanolin) som är självrengörande och håller smutsen borta. Vädra gärna i fuktigt väder, så blir plagget som nytt.

Genom att vädra istället för tvätt och tork i maskin sparar du på energiåtgång och undviker slitage på dina textiler. 

Som konsument gör du en stor insats för miljön om du låter någon annan använda dina hela och rena kläder och hemtextilier när du inte längre vill använda dem själv. Du kan till exempel ge bort, sälja, byta eller lämna för återanvändning till en frivilligorganisation eller annan insamlare.

Det finns flertalet ideella organisationer, företag och återvinningsstationer som tar emot textilier, men i dagsläget finns det inget nationellt insamlingssystem för textilier. Det betyder att insamlingsmöjligheterna kan se olika ut beroende på vilken del av landet man bor i. Konsumenten uppmanas att ta kontakt med sin kommun för att få mer information om vad som gäller på just den platsen där man bor. Sök på ”avfall och återvinning” på kommunens hemsida.

Om det finns få möjligheter att lämna kläder och textilier där du bor kan du kontakta frivilligorganisationer som samlar in textilier till exempel Röda korset, Myrorna eller Stadsmissionen.

Det är bestämt att alla EU-medlemsländer kommer att få separat insamling av textilier senast 2025. I Sverige togs ett förslag fram på hur ett producentansvar för textil skulle kunna utformas och överlämnades till regeringen 2020.  Något beslut har dock inte tagits om hur insamlingen ska utformas i Sverige.  Under 2022 påbörjades en revidering av Eus avfallsdirektiv och delar av det som ingick i utredningen tas nu upp på EU-nivå. 

Kemikalier används vid produktionen av textil och förekommer därför i alla kläder. Ett bra exempel är färgämnen. Flera av kemikalierna med de farligaste egenskaperna är förbjudna genom EU-lagstiftning. Det finns inga särskilda regler för barnkläder även om det för vissa kemikalier finns hårdare regler när det gäller leksaker eller barnavårdsprodukter.

Kemiska ämnen i textil (kemi.se)

Biocidbehandlade/ antibakteriella kläder kan vara märkta med exempelvis ”behandlat mot dålig lukt”, ”for lasting freshness”, ”anti-odour”, ”hygienic protection” och ”antimicrobial”. De antibakteriella ämnena kan exempelvis finns i träningskläder. Dessa ämnen försvinner vanligtvis ut i sköljvattnet redan under de första tvättarna. De hamnar då istället i miljön där de bland annat misstänks kunna bidra till utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier. Vi bör undvika varor som är behandlade med antibakteriella ämnen och kanske ska man ta sig en funderare över om anti-lukt-funktion verkligen är nödvändigt. 

Många av de textiler som används idag är tillverkade av syntetfiber som är en form av plast. Syntetmaterial, till exempel polyester, polyamid, elastan och akryl släpper ifrån sig fiberpartiklar vid slitage och nötning vilket sker vid användning, tvätt och torkning. Detta gäller även för andra typer av textila material, men de material som är gjorda av plast bryts inte ner när de hamnar i naturen.

Nya textilier och kläder släpper mer mikroplast under de fyra första tvättarna. Det kan bero på att det finns lösa partiklar på kläderna från början, men ofta är det från sömmarna som fiberresterna släpper. Vid tvätt kan små mikroplastfibrer och partiklar lossna för att sen följa med avloppsvattnet.

Att fokusera på att undvika syntetmaterial är inte lösningen till den övergripande miljöproblematiken kopplad till textil. Följ istället tvättanvisningarna på plagget, använd tvättpåse med insydda sidosömmar och tät struktur/mesh vilket minskar risken för att små partiklar följer med avloppsvattnet. Tvättpåse minskar också slitage och nötning på textilen. Slutligen så kan filterlösningar i och på tvättmaskiner bidra till minskad spridning av mikroplaster.

Mer om mikroplast

Vi kan inte uttala oss om enskilda företags miljöpåståenden eller märkningar. Om du hittar andra märkningar med miljöpåståenden i din butik: läs på företagets hemsida och/eller fråga butikspersonalen vad märkningen står för. 

Märkningsguiden ger info om några vanliga märkningar som du som konsument möter när du handlar. Konsumentverket ansvarar för att granska företagens marknadsföring så att den inte är vilseledande. Om du ser en märkning som du tycker verka vilseledande kan du anmäla den till Konsumentverket.

Anmäl till Konsumentverket (konsumentverket.se)

Man kan inte rent generellt säga att miljömärkta kläder är dyrare. Det beror ju på vad man jämför med och priset för nyproducerade textilier inkluderar ofta inte priset för miljön. Ur miljösynpunkt är det absolut bäst att fokusera på lång aktiv livslängd, det vill säga att vårda och använda det som redan finns. Vill du bidra till miljön och mer hållbarhet bör du leta efter produkter med hög kvalitet som gör att kläderna håller länge, låta barnen ärva av varandra, köpa second hand, byta med andra, hyra eller låna på klädbibliotek och vårda de kläder du har. 

Om det är fel på en produkt gör du miljön en tjänst genom att reklamera. Företagen får då chansen att rätta till felet och får dessutom en skjuts i rätt riktning när det gäller att tillverka bättre plagg som håller länge. Om företaget reparerar plagget istället för att producera nytt förlänger du livslängden och bidrar inte till nya utsläpp.

Reklamera fel på vara eller tjänst (hallakonsument.se)