Så påverkar konsumtionen i Sverige

Granskad: ‎den ‎10‎ ‎maj‎ ‎2023

Idag orsakar den svenska textilkonsumtionen utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar utsläpp från 850 000 varv runt jorden med bil.

I Sverige har vi en hög konsumtion av kläder och hemtextil på närmare 14 kilo per person och år. Samtidigt använder vi textilierna allt kortare tid. I avfallsledet är det främsta problemet att begagnade textilier och textilavfall hamnar i restavfallet/soppåsen och inte tas tillvara som resurs för återanvändning och materialåtervinning. 

Klimatet påverkas mest av nyproduktion

Över 90 procent av all klimatpåverkan från svensk textilkonsumtion är i dagsläget kopplat till inköp av nyproducerade varor (procentsatsen beräknar klimatpåverkan från både produktion och konsumenternas transport till och från butik för inköpet).

I Sverige ökade inköpen av nyproducerad textil i början av 2000-talet från 10,7 kilo till cirka 14 kilo textil per person och år. År 2019 konsumerade varje svensk 13,7 kilo kläder och hemtextil.

Det innebär att omkring 141 100 ton kläder och hemtextil sattes på den svenska marknaden (i denna konsumtionsdata ingår enbart företagens import, inte privatpersoners import från annat EU-land).

Mer köps med mindre pengar

Eftersom de faktiska miljökostnaderna inte är inkluderade i slutpriset till konsument och kostnaderna för arbetskraften är låg blir tillgången på nyproducerade och billiga textilier stor i Sverige. De senaste 20 åren har hushållens utgifter för inköp av kläder och textilier minskat samtidigt som mängden inköpta textilier har ökat med närmare 30 procent. Många konsumenter äger mer kläder och textilier än de använder och många plagg hänger oanvända i garderoben. 

Liten klimatpåverkan under användning  

I Sverige har vi en fördelaktig energimix som gör att användningsfasen inte bidrar till några större utsläpp av växthusgaser. Utifrån beräkningar av textilier i ett livscykelperspektiv så står tvätt, tork- och strykning av textilier endast för ungefär 3 procent av textiliernas totala klimatpåverkan enligt en studie från Mistra Future Fashion. Det här skiljer sig från andra EU-länder med en sämre energimix där användarfasen står för närmare 12,8 procent av den totala klimatpåverkan.

Men miljön påverkas i samband med tvätt genom utsläpp till sjöar och hav, av tvätt- och sköljmedel, textilfibrer, mikroplaster och ämnen som textilierna är behandlade med.

Använd längre för bättre miljö

Genom att öka den aktiva livslängden för textilier hos en eller genom flera användare kan textiliernas totala miljöpåverkan minska. En studie från Mistra Future Fashion visar att konsumenter i Sverige i dag använder textilier allt kortare tid. Exempelvis använder en svensk i genomsnitt en t-shirt 30 gånger och tvättar den 15 gånger under samma tid.

Samma studie visar att genom att fördubbla antalet användningar till 60 gånger kan miljö och klimatpåverkan nästan halveras, förutsatt att den förlängda användningen ersätter ett nyproducerat plagg. Hur länge vi rent tekniskt kan använda en produkt beror exempelvis på produktens kvalitativa förutsättningar och om vi använder och tar hand om produkterna (att vi använder och tvättar dem på ett skonsamt sätt, lagar, uppdaterar och syr om, med mera).

Studier om textilavfall

Textil blir ofta avfall i Sverige

En stor andel av våra använda textilier, över 7,5 kilo per person och år, hamnar i restavfallet och skickas direkt till förbränning. Det innebär att materialet inte tas tillvara som en värdefull resurs genom att återanvändas eller materialåtervinnas. 

Hur konsumenter gör sig av med textilier beror på vanor, kunskap, ekonomi och insamlingsmöjligheter. Konsumenter gör sig av med textilier för att de är utslitna, urvuxna, trasiga, omoderna eller för att de helt enkelt har tröttnat på dem eller att garderoben är full. 

Av den hemtextil som slängs i hushållssoporna beräknas mer än hälften att vara i användbart skick, alltså helt och oslitet. 

Återanvändning ökar men stora mängder exporteras 

De senaste åren har medvetenheten om textil som resurs ökat med en ökad insamling av textil. En studie över flödet 2016 visar att välgörenhetsorganisationerna totalt samlade in över 38 000 ton textilier, vilket innebär att varje svensk lämnar 3,8 kg textil till frivilligorganisationer.  

Beräkningarna finns i Svenska MiljöEmissionsDatas (SMED) rapport nr 2 (2018). Studien visar också att varje svensk köper omkring 0,8 kg begagnade textilier per år av frivilligorganisationer. Det innebär att det finns ett överskott av begagnade textilier där över 70 procent (27 700 ton) exporteras från Sverige för vidare sortering. Av det sorterade materialet återanvänds cirka 75 procent på den globala second handmarknaden och knappt 20 procent återvinns, oftast till trasor, isolering och kompositmaterial. 

Det finns ingen data över den totala mängden textilier som förmedlas direkt mellan konsumenter i Sverige. En studie (SMED Rapport 11) visar att second hand-försäljningen av kläder och hemtextilier från sex e-handelsföretag ökade med 32 procent mellan år 2016 och 2017. Trots det motsvarade försäljning under 2017 av 0,13 kg begagnade kläder per person, vilket är ungefär vad en keps väger. 

Rapport: Klimatdata för textilier, SMED 2018 (pdf)