Textil
Samlad information som stöd för dig som följer arbetet med utvecklingen mot en mer hållbar hantering av textil i alla led av värdekedjan – från produktion och konsumtion till insamling och avfallshantering.
Textilproduktionen kräver stora mängder resurser som inte syns i den slutliga produkten. Utöver råvarumaterial så används också resurser i form av energi, kemikalier och vatten för att framställa både fiber, garn, tyg och den textila produkten. Resursanvändningen och produktionens utsläpp till vatten, mark och luft har stor påverkan på miljö och klimat i både produktionslandet och globalt.
Produktionsmetoden, det vill säga hur textilen är producerad, avgör den totala miljöpåverkan mer än vad fiber- eller materialvalet gör. Det är större skillnad i klimatpåverkan mellan olika tillverkare av samma fibrer än mellan olika typer av textilfibrer. 80 procent av våra textiliers totala klimatpåverkan uppstår i produktionsfasen.
Den viktigaste åtgärden för att minska miljöpåverkan från textilkonsumtionen är att förlänga livslängden på de textilprodukter som redan är tillverkade. Genom att fördubbla livslängden på ett plagg minskar en klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent.
Fakta och statistik
Textil- och modeindustrin är en resursintensiv och förorenande bransch där miljö- och hälsopåverkan är stor i alla delar av den textila värdekedjan, från produktion och konsumtion till avfallshantering. Här hittar du fakta och information om varför textilier tillhör klimat- och miljöfrågorna.
Därför är textil en miljöfråga
Dagens textilproduktion kräver resurser av råvaror, vatten, kemikalier och energi och den orsakar utsläpp till luft, mark och vatten. Över hela världen ökar behovet av textilt råvarumaterial vilket ökar risken för framtida materialbrist samtidigt som miljöutmaningarna från textilbranschen ökar.
Så påverkar konsumtionen i Sverige
Idag orsakar den svenska textilkonsumtionen utsläpp av växthusgaser på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter, varje år. Det motsvarar utsläpp från 850 000 varv runt jorden med bil.
Textilkonsumtion – kilo per person i Sverige
Sveriges textilkonsumtion har negativ påverkan på klimat och miljö både globalt och lokalt i produktionsländerna. Nettoinflödet av nyproducerade textilier per person till Sverige ökade med 40 procent mellan åren 2000 och 2023 från 10,7 kilo till 15,2 kilo per person. Ny data visar att textilkonsumtionen sjönk under 2023 till 11,4 kilo. Det är en minskning med 3,8 kilo jämfört med 2022.
Hållbar textilkonsumtion
Den största miljöpåverkan uppkommer vid produktionen av nya produkter. Det innebär att produkter som kan användas länge behöver ersätta dagens slit-och-släng-kultur. Alla aktörer i den textila värdekedjan behöver bidra för att göra det enklare för konsumenter att göra mer hållbara val som minskar påverkan på miljö och klimat.
Konsumentundersökning
Konsumentundersökningarna visar att konsumenter har en positiv attityd till mer hållbar textilkonsumtion och att de bedömer hållbarhet som viktigare än modeaspekter. Men vid köptillfället tar faktorer som pris, utseende och passform över.
Cirkulär textilproduktion
I en cirkulär ekonomi designas textilier för att produceras med minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan, för att användas länge och repareras vid behov. Produkterna behöver dessutom vara utformade så att de kan återvinnas. Det måste vara enkelt att plocka isär produkterna för återvinning av material till nya produkter (remake) eller, i andra hand, till nya fibrer istället för råvarumaterial.
Dialogmöten om hållbar textil
Ta del av kommande och tidigare möten om en hållbar textil värdekedja. Tidigare möten har bland annat tagit upp farliga kemikalier, textiliers livslängder och aktuella initiativ på EU-nivå.
Vägledning och stöd
Aktuellt inom textil
Här hittar du aktuella nyheter, dialogmöten och länkar inom textil, till exempel aktuella frågor på EU-nivå.
- Rekordnivåer i svenskarnas textilkonsumtion
- Promemoria Cirkulär hantering av textil och textilavfall (4 maj 2023) Cirkulär hantering av textil och textilavfall (Regeringen.se)
- Eu kommissionens föreslår revidering av avfallsdirektiv (5 juli 2023) avgränsad till textil- och livsmedelsavfall Proposal for a targeted revision of the Waste Framework Directive (europa.eu)
- Europeiskt initiativ: Produkters och företags miljöprestanda – krav på att påståenden ska styrkas (europa.eu)
- Läs EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier (europa.eu)
Naturvårdsverkets roll inom arbetet med textil
Naturvårdsverket är en drivande och samordnande kraft i arbetet mot en mer hållbar textil värdekedja i en cirkulär ekonomi. Det övergripande syftet är att verka för att uppnå generationsmålet liksom de nationella miljökvalitetsmålen och de globala hållbarhetsmålen.
Naturvårdsverket ansvarar också för att ta fram och uppdatera statistik om hanteringen i den textila värdekedjan såsom klimat-, konsumtions- och avfallsdata. Statistiken används för att följa utvecklingen inom textilområdet som påverkar miljö och klimat. Myndigheten vägleder också kring textilproduktion, konsumtion och avfallshantering.
Dessutom bistår Naturvårdsverket med sakkunskap och underlag inom textilområdet till regeringen och kan vid behov föreslå åtgärder för att utveckla miljöarbetet inom textilområdet.
Läs mer om nuvarande och tidigare regeringsuppdrag:
Information om hållbar konsumtion av textil (2018-2020)
Hållbar hantering av textil och textilavfall (2014-2016)
Myndigheten bidrar även med sakkunskap och statistik som deltagare i en rad forskningsprojekt och andra aktörers initiativ: Exempel på aktuella initiativ:
Textile & Fashion 2030, en nationell plattform för textil
MISTRA Sports and Outdoor, forskningsprogram
Siptex, Innovationsplattform för automatiserad textilsortering
Myndigheten har också förmedlat ett bidrag om 3 miljoner kronor till projektet Re:textile III för att bidra till mer hållbara affärsmodeller i textil- och modebranschen samt ett ytterligare bidrag för utvecklingen av verktyget the Circular Business Toolkit vilket kommer tas i bruk 2021. Se mer under ”Hållbara och nya affärsmodeller i textil- och modebranschen”.