Vem gör vad inom skyddad natur

Sveriges länsstyrelser har ansvaret för områdesskyddet i respektive län och svarar för det operativa arbetet med att bilda flertalet typer av områdesskydd som naturreservat, kulturreservat, naturvårdsavtal, naturminnen och djur- och växtskyddsområden.

Vid bildande av nationalparker ansvarar länsstyrelsen för den regionala processen. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för de områdesskydd den har beslutat om. De är även ansvariga för skötseln av merparten av de statligt skyddade områdena.  

Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för skyddet av naturområden och samordnar arbetet med flera olika typer av skydd av natur på nationell nivå.

Naturvårdsverket disponerar anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur, som används för markägarersättningar och skötsel av skyddade områden med mera. Naturvårdsverket svarar också för det operativa arbetet med att bilda nationalparker och äger fastigheter som staten förvärvat för naturvårdsändamål.

Den mark som länsstyrelserna skyddar köper Naturvårdsverket in för naturvårdsändamål alternativt ersätter markägare för de begränsningar i markanvändning som skyddsbeslutet innebär. Naturvårdsverket vägleder även andra i hur olika formella skyddsinstrument ska användas och hur de skyddade områdena kan förvaltas. 

Från och med 2023 ansvarar Naturvårdsverket för restaurering av betesmarker och slåtterängar som ett nationellt stöd.

Skogsstyrelsen ansvarar för biotopskydd i skogsmark och arbetar med naturvårdsavtal. Det operativa arbetet med att skydda områden sker inom Skogsstyrelsens distrikt. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för de biotopskyddsområden som myndigheten har bildat och för Natura 2000-områden i skogsmark. 

Jordbruksverket är Sveriges förvaltnings­­myndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. De ansvarar för miljöersättningar som är en viktig del i arbetet med att sköta naturvärden. Från och med 2023 ansvarar Naturvårdsverket dock för miljöersättningar för restaurering av betesmarker och slåtterängar.

Riksantikvarieämbetet har det centrala ansvaret för kulturreservat och finansierar arbetet med statliga kulturreservat. I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker.

Havs- och vattenmyndigheten är vägledande, stödjande och pådrivande i länsstyrelsens och kommunens arbete med akvatiskt områdesskydd.

Myndigheten deltar i beslutsprocesser om skyddade områden tillsammans med länsstyrelser, kommuner, Naturvårdsverket och regeringen.

De delar även ut bidrag, framför allt till länsstyrelser, för särskilda åtgärdsprojekt för att stödja arbetet med akvatiskt områdesskydd och arbetar strategiskt med att reglera fiske i de marina skyddade områdena.

Kommuner kan besluta om vissa typer av områdesskydd: naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområden, naturminnen, djur- och växtskyddsområden och vattenskyddsområden. En kommun har tillsynen över de områdesskydd den har beslutat om. De ansvarar även för finansiering av såväl ersättningar till markägare som skötsel vad gäller kommunala områdesskydd. Statsbidrag för att bilda naturreservat kan fås från Naturvårdsverket.