Undersökningar om skyddad natur

Det finns ett stort intresse för naturen och ett starkt stöd för Sveriges nationalparker bland Sveriges befolkning. Detta visar sig bland annat i att 85 procent är mycket eller ganska intresserade av att vistas ute i naturen samt att 89 procent instämmer i att nationalparker är viktiga för möjligheten att behålla orörd natur för framtida generationer. Stillhet, livskvalitet och rekreation är upplevelser som förknippas med ett besök i en nationalpark.

Det är vanligt att känna till begreppen nationalparker och naturreservat men många har svårt att förklara skillnaden mellan de två begreppen.

Spontana associationer till ordet nationalpark är natur, orörd, djur, vackert, skog och skyddat. Majoriteten har inte koll på hur många nationalparker som finns. 55 procent känner till eller gissar rätt på namnet på minst en nationalpark. Sarek och Abisko är de nationalparker flest kan namnge.

Drygt en tredjedel av de svarande har besökt en nationalpark i Sverige under de senaste två åren. De mest besökta nationalparkerna är Stenshuvud, Söderåsen, Tyresta och Tiveden. De som besöker en nationalpark tycker att besöket har givit berikande naturupplevelser som möter deras behov.

Intresset för att vistas i naturen ligger på en hög, 85 procent 2017 och 84 procent 2008. Hur ofta folk vistas i naturen är fortsatt på ungefär samma nivå, 62 procent är ute i naturen varje vecka eller oftare 2017, motsvarande för 2008 är 61 procent.

Andelen som är medlem i en natur- och friluftsorganisation är något lägre 2017, 21 procent jämfört med 29 procent 2008.

Kännedomen om skyddad natur och tillhörande begrepp är något lägre 2017 än 2008 liksom kännedomen om skillnader mellan naturreservat och nationalparker.

Det är en större andel som tycker att det borde bildas fler nationalparker 2017, 71 procent  jämfört med 55 procent 2008.

Tre av fem markägare uppger att de är helt eller delvis positiva till att det inrättats ett naturreservat på deras mark. Denna andel är högre än i tidigare undersökningar där omkring hälften varit positiva till inrättande av naturreservat. De markägare som själva tagit initiativ till bildandet av naturreservatet är klart mer positiva än i de fall där myndigheten tagit initiativet.

En majoritet (omkring 56-69 procent) av markägarna uppfattade att den värdering av deras mark som gjordes var tydlig, begriplig, objektiv och opartisk. En större andel uppfattade värderingen som tydlig och begriplig jämfört med andelen som uppfattade den som objektiv och opartisk.

Lite mer än hälften av markägarna (55 procent) upplever att de blivit väl bemötta av Länsstyrelsens personal. Detta är på samma nivå som i undersökningen för perioden 2014-2016. En klart större andel av de markägare som själva tagit initiativ till bildandet av naturreservat, är nöjda med bemötandet från Länsstyrelsens personal (77 procent). 

Ungefär två av tre markägare (63%) ställer sig helt eller delvis positiva till att ett biotopskyddsområde inrättats på deras mark. Denna andel är i nivå med uppföljningen för perioden 2014-2016, vilket innebär att minskningen av andelen som är positiva till bildandet av biotopskyddsområde upphört. 

En klar majoritet av markägarna (70-81 procent) anser att Skogsstyrelsen under processens gång på ett tydligt sätt lyckats informera i processens olika delar; områdets naturvärden, hur naturvärdena bevaras, varför området bör få ett biotopskyddsområde samt hur den fortsatta processen ser ut. 

Två tredjedelar av markägarna (66 procent) upplever att de blivit väl bemötta av Skogsstyrelsens personal. Detta är marginellt lägre än i undersökningen för perioden 2014-2016. En större andel av de markägare som själva tagit initiativ till bildandet av biotopskydd, är nöjda med bemötandet från Skogsstyrelsens personal (84 procent). 

Omkring två av tre markägare är nöjda med den ekonomiska ersättning som utbetalats, vilket är en marginellt större andel i undersökningen för 2014-2016. Åtta av tio markägare som själva tagit initiativ till bildandet av biotopskydd är nöjda med den ekonomiska ersättningen, jämfört med sex av tio markägare när Skogsstyrelsen tagit initiativet. Markägarna i nordboreal region är mindre nöjda med den ekonomiska ersättningen jämfört med övriga (dessa är också mindre nöjda med Skogsstyrelsens personal och agerande totalt sett). 

Majoriteten av markägarna (72 procent) är helt eller delvis nöjda med hur Skogsstyrelsen agerat vid inrättandet av biotopskyddsområdet. Detta är något mer än vid uppföljningen 2014-2016 (67 procent). Nöjdheten med Skogsstyrelsens agerande är klart högre bland dem som själva tagit initiativ till bildandet av biotopskydd. 

Besökarna i Sveriges nationalparker är i mycket hög utsträckning nöjda med sitt besök totalt sett, hela 95 procent tycker att det var mycket bra. De tycker att nationalparken uppfyller behoven av naturupplevelser och att det är en unik plats. Dessa faktorer har en hög positiv inverkan på hur nöjda besökarna är som helhet. Resultatet tenderar att ligga i nivå med eller något högre än vid en motsvarande undersökning som genomfördes 2014, även om resultaten inte är direkt jämförbara då svarsskalan är annorlunda i årets enkät. 

Naturen (92 procent) är det främsta skälet till att besökarna åker till Sveriges nationalparker, vilket gäller oavsett ålder på besökaren. Detta var även det vanligaste skälet 2014. Det är även relativt många som åker till en nationalpark för att få avkoppling (32 procent), frisk luft (28 procent) och motion (28 procent). Det är relativt små skillnader mellan män och kvinnor vad gäller motiv till att besöka nationalparken.

En hög andel besökare anser att besöket i nationalparken har gett dem mervärden som är viktiga för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa, och resultaten har ökat tydligt sedan 2014 för samtliga tre hälsofaktorer. Mer än tre av fyra tycker att deras psykiska välbefinnande ökade efter besöket.

Minst var tredje besökare i undersökningen har tidigare varit i den aktuella nationalparken. För drygt tre av fyra besökare var nationalparksbesöket det huvudsakliga resmålet. Över hälften av besökarna uppger att de ökade sin kunskap om naturen och förståelsen kring skyddad natur under sitt besök i nationalparken.

Hälften av besökarna sökte aktivt efter information inför besöket i nationalparken. En klar majoritet (87 procent) av dessa besökare hittade den information som de behövde inför besöket. Den främsta informationskanalen är webbplatsen för Sveriges nationalparker. Jämfört med 2014 års undersökning verkar denna informationskanal ha ökat tydligt, även om det inte går att göra exakta resultatjämförelser då frågan ställdes på ett annorlunda sätt i den undersökningen.

De digitala medierna är mycket viktiga informationskanaler för besökarna, totalt är det 84 procent som har angivit minst ett digitalt media som de har använt (nationalparkers webbsida, annan webbplats eller via sociala medier). Det är även relativt vanligt att ha hämtat information på en annan webbplats eller i en broschyr, folder eller bok.

Sex procent av besökarna uppger att de inte hittat den information som de behövde. Den information som dessa besökare saknade var framför allt om/var det fanns leder att vandra, vad de kunde uppleva och hur de skulle ta sig dit, men även vandringsleders längd, terrängkartor samt restaurangers/caféers läge och öppettider.

Tillgängligheten upplevs generellt som god av besökarna. Nio av tio besökare instämmer i att de kunde ta del av och uppleva de aktiviteter och sevärdheter de tänkt sig. Besökarna uppger även i hög utsträckning att de tog sig fram på leder och hårdgjorda stigar samt att de kunde läsa informationen på skyltarna.

Överlag finns det ett tydligt samband i betygen till tillgången respektive kvaliteten på de specifika friluftsanläggningarna, det vill säga de besökare som är nöjda med tillgången är även nöjda med kvaliteten. Besökarna ger mycket höga betyg till såväl tillgång och kvalitet på leder och stigar samt eldstäder och grillplatser. Besökarna uppger även i hög utsträckning att de tog sig fram på leder och hårdgjorda stigar samt att de kunde läsa informationen på skyltarna.