Skyddsformer för skog med höga naturvärden
Naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal är de vanligaste skyddsformerna för skog. De skiljer sig åt bland annat vad gäller storlek, ersättning och hur länge de gäller.
Det tre formella skyddsformer som är vanligast för att bevara skog med höga naturvärden är:
- Biotopskyddsområde
- Naturreservat
- Naturvårdsavtal
De tre skyddsformerna skiljer sig åt, bland annat vad gäller storlek, ersättningsnivå och varaktighet.
Vad innebär ett biotopskyddsområde
Biotopskyddsområden används för att bevara livsmiljöer för små skyddsvärda naturtyper i skogs- eller jordbrukslandskapet. På skogsmark är det Skogsstyrelsen som beslutar om biotopskyddsområden. I jordbrukslandskapet och i vattenmiljöer är det Länsstyrelsen som beslutar om denna skyddsform. De är normalt inte större än 20 hektar. Även kommuner kan ta beslut om biotopskyddsområde.
Ett biotopskyddsområde inrättas för all framtid, men du som markägare fortsätter att äga området. Du erbjuds full ersättning plus ytterligare 25 procent av värdet för de begränsningar i brukandet som biotopskyddsområdet innebär, exempelvis att du inte får avverka. Det kallas för intrångsersättning.
Läs mer här:
Vad innebär ett naturreservat
Länsstyrelsen, eller en kommun, beslutar om naturreservat. Normalt används naturreservat som skyddsform för större områden. För varje naturreservat finns föreskrifter och en skötselplan. Ett naturreservat innebär att områdets naturvärden ska bevaras för all framtid.
Marken i ett naturreservat kan fortsatt ägas av dig som privatperson, eller av Naturvårdsverket eller en kommun. Om du väljer att fortsätta äga marken får du full ersättning plus ytterligare 25 procent av värdet för de begränsningar i brukandet som reservatsbeslutet innebär, exempelvis att du inte får avverka. Det kallas för intrångsersättning.
I ett naturreservat gäller vissa begränsningar i din rätt att använda marken. Begränsningarna kan se olika ut i varje naturreservat och ska skydda områdets naturvärden och förutsättningar för friluftslivet. Länsstyrelsen kan besluta om föreskrifter som bland annat reglerar dina möjligheter att bygga, stängsla, bedriva täkt, odla upp ny mark, dika, bedriva skogsbruk, använda bekämpningsmedel och anlägga vägar. För en del av dessa begränsningar har du rätt till ersättning enligt särskilda regler.
Länsstyrelsen kan också besluta att vissa åtgärder ska genomföras i naturreservatet, till exempel slåtter eller viss röjning, för att uppnå syftet med reservatet. Länsstyrelsen kan besluta om att anlägga vandringsleder och rastplatser eller om att genomföra andra åtgärder som underlättar för allmänheten att uppleva naturreservatet.
Läs mer här:
Vad händer med jakten och fisket?
– Syftet med naturreservatet avgör om det blir några begränsningar i jakt- och fiskerättigheter. I de flesta naturreservat är det tillåtet att jaga och fiska på det sätt som annan lagstiftning tillåter. Vissa typer av jakt kan dock vara förbjuden, till exempel fågeljakt vid fågelsjöar. Begränsningar i jaktmöjligheterna, till exempel under veckosluten, kan också förekomma i områden som är särskilt viktiga för friluftslivet.
Kan jag fortsätta äga marken?
– I normalfallet fortsätter du som markägare att äga marken i ett naturreservat. Däremot finns det delar av ditt nyttjande av din mark som du inte längre får göra, utifrån områdets föreskrifter. Behåller du äganderätten, har du kvar de skyldigheter du har som fastighetsägare. Om du däremot vill sälja det område som ska ingå i naturreservatet tar du upp den frågan vid förhandlingen med Naturvårdsverket. Naturvårdsverket kan då tacka ja eller nej till ditt erbjudande om försäljning. Vid vissa situationer kan Naturvårdsverket ta initiativ till att erbjuda köp av berört område.
Får jag vara delaktig i processen när naturreservatet bildas?
– Vi myndigheter vill gärna att du som markägare är delaktig i processen när ett formellt skydd bildas och bidrar med din kunskap om området. Ömsesidigt kunskapsutbyte mellan markägare och myndigheter är en viktig del i dialogen om hur naturvärden bevaras och utvecklas på bästa sätt, samt hur området bör avgränsas.
När det gäller naturreservat samråder Länsstyrelsen med dig och tar fram ett förslag till beslut om naturreservat som innehåller syfte, föreskrifter och en plan för hur naturvärdena ska skötas. Som fastighetsägare får du även möjlighet att yttra dig över förslaget till beslut. Förslag till föreskrifter ligger även till grund för den värdering som görs inför överenskommelse om ersättning.
Föreskrifter är särskilda bestämmelser för att skydda natur- och friluftslivsvärden. De talar om vad som är tillåtet att göra och inte i ett skyddat område. Det finns både föreskrifter som vänder sig till den som nyttjar och brukar området och föreskrifter som gäller alla som vistas i området. Föreskrifterna kan se olika ut från område till område, beroende på vad som krävs för att skydda de värden som finns där – både naturvärdena och våra upplevelser av dem.
Vad händer i området när ett naturreservat är bildat?
– När naturreservatet är bildat har Länsstyrelsen ansvar för gränsmarkering av området samt ofta för den skötsel som behövs för att uppnå syftet med skyddet. Reservatsgränsen märks ut med målad vit stjärna och stolpar. En skötselplan beskriver vilka åtgärder som behöver genomföras för att syftet med reservatet ska uppnås. Ramarna för förvaltarnas arbete står i beslutet och har diskuterats med dig i förväg. Planen anger när, var och hur åtgärderna bör genomföras.
Exempel på åtgärder kan vara slåtter, bete eller naturvårdsbränning, eller att anlägga och sköta vandringsleder, parkeringsplatser och rastplatser för friluftslivet. Vissa naturmiljöer som till exempel fjäll, myrar och gamla granskogar kräver normalt ingen eller endast mycket begränsad skötsel.
Oftast sätter förvaltaren upp en informationstavla som berättar om naturreservatet och om vad som gäller för allmänheten. Till mer välbesökta naturreservat tas även informationsbroschyrer och webbsidor fram.
Vad innebär ett naturvårdsavtal
Naturvårdsavtal är ett avtal som oftast tecknas mellan Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen och dig som markägare. Även Naturvårdsverket och kommuner kan teckna naturvårdsavtal. Du kan ha önskemål om hur lång avtalstid du vill ha, men ambitionen ska vara att områdets höga naturvärden och/eller höga sociala värden ska bevaras och utvecklas på lång sikt.
Ersättningen för naturvårdsavtal i skogen beräknas till exempel på områdets virkesvärde minus avverkningskostnader och naturvårdshänsyn (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år). Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du cirka 60 procent av rotnettot i ersättning. Avtalens villkor kan också ha betydelse för nivån på ersättning.
Jämförelse mellan de olika skyddsformerna för skog
| Naturvårdsavtal | Biotopskyddsområde | Naturreservat | |
|---|---|---|---|
| Hur länge gäller skyddet? | 1–50 år | För alltid | För alltid |
| Vilken myndighet tar beslut eller tecknar avtal? | Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen | Skogsstyrelsen | Länsstyrelsen |
| Vem äger marken? | Befintlig markägare | Befintlig markägare |
Befintlig markägare eller Naturvårdsverket |
| Hur stor är ersättningen? | Upp till 60 %* av utebliven avkastning under avtalstiden. | Upp till 125 % av fastighetens minskade marknadsvärde. |
Upp till 125 % av fastighetens minskade marknadsvärde
Eller Naturvårdsverket köper marken till marknadsvärdet |
| Köper Naturvårdsverket marken? | Nej | Nej | Ja, om markägaren och Naturvårdsverket är överens om den lösningen |
*) naturvårdsavtal ovan gränsen för fjällnära skog kan innebära en högre ersättning än 60%
Kommunen har samma möjligheter som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen att ta beslut om naturreservat och biotopskydd samt att teckna naturvårdsavtal. I naturreservat kan kommunen också gå in som markägare på motsvarande sätt som Naturvårdsverket.
Relaterade sidor
