Bevara höga naturvärden och få ersättning
Vill du bevara höga naturvärden på din mark och få ersättning? Här får du veta mer om vad formellt skydd av natur innebär. Du får också veta hur du som markägare själv kan ta initiativ till att bevara höga naturvärden genom formellt skydd.
För att bevara och utveckla naturmiljöer med stort värde för djur, växter och människor skyddas en del av naturen i Sverige. Om du äger mark med höga naturvärden kan du själv bevara dem genom att göra en frivillig avsättning (utan ersättning) eller genom att anmäla intresse för formellt skydd (med ersättning).
Vanliga skyddsformer är naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Du kan ofta fortsätta äga marken i ett skyddat område och även behålla din rätt till jakt och fiske.
I Sverige skyddas olika typer av natur, till exempel skogar, våtmarker, sjöar och vattendrag. Skydd av skog är högt prioriterat och ger även dig som markägare högst ersättning.
Både du som markägare och vi myndigheter har viktiga kunskaper om värden i naturen. Du känner din mark och vi myndigheter vet vad som behöver bevaras. Tillsammans gör vi viktiga insatser för att nå Sveriges miljömål och bevara natur, nu och för framtiden.
Vad är formellt skydd?
– Naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal är olika former av formellt skydd för att bevara ett område med höga naturvärden. Det formella består i att områdets naturvärden, genom beslut eller avtal, får ett tydligt juridiskt bindande skydd.
Vad är en frivillig avsättning?
– Markägarnas insatser genom frivilliga avsättningar är en viktig del i arbetet med att bevara höga naturvärden. Frivilliga avsättningar är områden med produktiv skogsmark där du själv tar ansvar för att bevara naturvärden, kulturmiljöer eller sociala värden. Områdena ska finnas dokumenterade i till exempel en skogsbruksplan eller annan handling.
Budgeten sätter ramarna
– Det är regeringen som styr den budget som myndigheterna har för att skydda och sköta värdefull natur. Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen får varje år en viss summa pengar som ska användas för att skydda områden med höga naturvärden. Summan kan variera från år till år. Behovet av medel för att skydda natur är ofta större än vad som finns i budgeten. Därför måste myndigheterna prioritera bland de områden som det finns önskemål om att skydda.
Hjälp med naturvårdande skötsel
– För att finnas kvar behöver naturvärden ofta bara inte bevaras, utan även skötas om. Det kan ibland innebära en del kostnader. I naturreservat brukar till exempel Länsstyrelsen ta ansvar för åtgärder och finansiera den skötsel som området behöver. Markägare som är intresserade av att själva utföra den praktiska skötseln har i vissa fall möjlighet att skriva avtal om att göra det och på det sättet få en inkomst från arbetet.
Gör en intresseanmälan
Är du intresserad av att bevara områden med höga naturvärden på din mark och få ersättning? Du kan själv föreslå att områden på din mark ska skyddas formellt. Det gör du genom att fylla i en intresseanmälan och skicka den till Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen i det län där din fastighet ligger. Du kan även lämna in en intresseanmälan digitalt via Mina sidor på Skogsstyrelsens webbplats.
Sidan ”Steg på vägen för att skydda skog” ger dig stöd och hjälp när du ska fylla i intresseanmälan.
Steg på vägen till att skydda skog
Har du frågor? Kontakta Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen i det län där din fastighet ligger.
Du behåller oftast din rätt till jakt och fiske
I normalfallet behåller du din jakträtt i ett formellt skyddat område. Jakt och fiske kan regleras, men i de flesta skyddade områden är exempelvis jakt efter vilt fortsatt tillåtet.
Ekonomisk ersättning – upp till 125 procent
Om ett skogsområde på din mark skyddas formellt kan du få ekonomisk ersättning. Storleken på ersättningen varierar. När ett naturreservat eller biotopskyddsområde bildas erbjuds du kompensation som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde, om den pågående markanvändningen avsevärt försvåras, samt ett påslag med 25 procent. Naturvårdsavtal ersätts enligt en schablonmodell där du kompenseras för en del av den avkastning du inte får från marken under avtalstiden.
Läs mer om skyddsformer och ersättning:
Hur värderas min mark?
– Värderingen utförs av ett upphandlat värderingsföretag eller en person som är specialist på att värdera markområden. Värderingen är sedan grund för ersättningen. Du erbjuds ersättning för minskningen av fastighetens marknadsvärde till följd av att pågående markanvändning avsevärt försvåras.
När det gäller naturreservat och biotopskyddsområde får du som fastighetsägare därutöver ersättning med ytterligare 25 procent av marknadsvärdeminskningen i enlighet med reglerna i expropriationslagen. Värderingen görs med utgångspunkt från ersättningsbestämmelser i Miljöbalken.
När det gäller naturreservat kan du framföra önskemål om att sälja marken. Om du och Länsstyrelsen är överens om försäljning görs en värdering av marknadsvärdet. Vid försäljning tillkommer däremot inte påslaget med 25 procent.
Ett vanligt sätt att värdera skog är att använda en avvägning mellan ortspris och beståndsmetoden, för att bestämma markområdets marknadsvärde. Marknadsvärdesminskningen bedöms genom att på detta sätt ta fram marknadsvärdena, både med och utan de begränsningar som det formella skyddet innebär.
Ersättningen för ett naturvårdsavtal varierar beroende på hur lång tid avtalet ska gälla. Ersättningen ska kompensera för en del av den avkastning du som markägare inte får under avtalstiden. Hur ersättningen beräknas skiljer sig mellan olika typer av mark. För ett 50-årigt avtal på skogsmark får du omkring 60 procent av vad du skulle få vid avverkning (områdets rotnetto) i ersättningen. För kortare avtal minskar ersättningen proportionellt med avtalstiden. Ersättningen beräknas av en handläggare eller av ett upphandlat företag.
När får jag ersättningen och hur ska den beskattas?
Det skiljer mellan skyddsformerna när ersättningen betalas ut. För naturreservat görs utbetalningen när Naturvårdsverket godkänt överenskommelsen mellan dig och Länsstyrelsen.
För biotopskyddsområden görs utbetalningen inom en månad efter att beslutet vunnit laga kraft. Dessförinnan har du normalt tecknat en överenskommelse om ersättningen med Skogsstyrelsen.
Intrångsersättning för biotopskyddsområden och naturreservat beskattas som inkomstslaget kapital enligt reglerna för kapitalvinstbeskattning, ersättningen likställs med en partiell försäljning. Om det utgår någon form av annan ersättning utöver intrångsersättning beskattas det också som kapital.
För naturvårdsavtal mellan markägare och Länsstyrelsen görs utbetalningen normalt inom en månad efter att Naturvårdsverket godkänt det undertecknade avtalet. För naturvårdsavtal mellan markägare och Skogsstyrelsen görs utbetalningen normalt inom en månad efter att avtalet undertecknats av båda parter. Ersättningen beskattas som inkomst av näringsverksamhet och skatteavdraget görs det år avtalet tecknas även om ersättningen delas upp över flera år.
Skatteverket kan ge dig mer information om hur din ersättning beskattas.
Höga naturvärden är en förutsättning för formellt skydd
Vi myndigheter välkomnar att du och andra markägare själva tar initiativ och anmäler intresse för att formellt skydda skog. Att din skog har höga naturvärden är en förutsättning för att den ska skyddas med statens budget. De områden som väljs ut är de som har högst skyddsvärde enligt den nationella strategin för formellt skydd av skog. Strategins prioriteringar bygger bland annat på internationella åtaganden och mål för skydd av värdefull natur.
Hur vet jag om min skog har höga naturvärden?
En skog med höga naturvärden skiljer sig från en produktionsskog på många sätt. I skogar med höga naturvärden är variation en viktig faktor.
Grundkravet för att bilda ett formellt skydd är att området är en värdekärna, helt eller delvis. En värdekärna är ett sammanhängande område med höga naturvärden som bedöms ha extra stor betydelse för växter och djur som har svårt att klara sig i skog som brukas för virkesproduktion. Storleken på en värdekärna kan variera från mindre än en hektar till i sällsynta fall flera hundra hektar.
Läs mer om olika typer av skog med höga naturvärden:
Olika typer av skog med höga naturvärden
Innan du gör en intresseanmälan är det bra om du tar reda på om din mark har höga naturvärden.
Skog med höga naturvärden har ofta ett eller flera av följande kännetecken:
- Många gamla träd, storvuxna träd eller små, senvuxna träd.
- Stor variation i trädslag, ålder och storlek på träden.
- Luckor och gläntor i skogen som släpper ned ljus.
- Döda träd som står eller ligger, även halvdöda träd.
- Murkna och murknande träd, både stående och liggande.
- Träd med håligheter.
- Spår av brand i marken eller på stubbar och träd.
- Områden som aldrig kalavverkats och där det har stått skog eller träd under lång, obruten tid.
- Inslag av lövträd som asp, sälg, ädellöv (som ek, bok, ask, alm, lind, lönn och fågelbär) och björk i barrskog.
- Skog med spår av människan, exempelvis hamlade träd (träd där man förr skurit av grenar för att samla löv till djuren) eller spår av skogsbete.
- Hagmarker med stora, gamla, träd.
Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen kan informera om höga naturvärden
Om du har höga naturvärden som är prioriterade för skydd kan Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen ta kontakt för att erbjuda dig ett formellt skydd. Du får då information om att du har höga naturvärden på din mark, varför värdena är prioriterade för skydd och vad ett skydd kan innebära.
Skydd av natur bidrar till att värdefulla skogar och vatten, fjäll och myrar, ängar och hagar och alla dess arter inte hotas eller förstörs – nu eller i framtiden.
Läs mer om skydd av natur
Vill du veta mer om varför vi behöver skydda natur eller vilken aktör som gör vad inom området? Här kan du läsa mer.
Tre former av formellt skydd
De tre formella skyddsformer som är vanligast för att bevara natur med höga värden är:
- Biotopskyddsområde
- Naturreservat
- Naturvårdsavtal
De tre skyddsformerna skiljer sig åt, bland annat vad gäller storlek, ersättningsnivå och varaktighet.
Syftet med alla skyddsformerna är att bevara och utveckla naturmiljöer med stort värde för djur, växter och människor.
Läs mer om skyddsformer och ersättning:
Du kan fortsätta äga marken i ett skyddat område
I normalfallet fortsätter du som markägare att äga marken i ett skyddat område.
Vad innebär det att ha ett formellt skydd på min mark?
Många markägare vill fortsätta att ta eget ansvar för den mark där de genom åren har sparat och vårdat naturvärden. För andra kan ett formellt skydd ge flera fördelar. Som markägare kan du till exempel få ersättning för skog du ändå sparar och vill bevara eller som du kanske ändå inte kan bruka.
Att skydda natur kan även ses som kvitto på att du, som företagare eller privatperson, värdesätter hållbarhet och långsiktighet, samtidigt som du kan bevara naturvärden för upplevelser nära dig. Du kan även få hjälp med den naturvårdande skötseln i ett skyddat område. Om du vill kan du fortsätta äga marken och då även behålla din rätt till jakt och fiske.
Läs mer om vad det kan innebära att ha ett skydd på din mark:
Frågor och svar
Kan myndigheterna skydda min skog om jag inte vill?
– Om du inte vill att din skog ska få ett formellt skydd, utan istället själv vill bevara naturvärdena på annat sätt, är det ofta ett bra alternativ. Utgångspunkten för arbetet med formellt skydd är att områdets naturvärden ska bevaras på frivillig grund, och att skyddet utformas i dialog med dig som markägare. Det förtydligade regeringen i och med skogspropositionen 2021. Regeringen har samtidigt en tydlig ambition om att skyddsvärda skogar inte ska avverkas.
Sverige har åtaganden och mål om att ta ansvar för skydd av värdefull natur. Om ditt område har naturvärden med stor betydelse för detta arbete, samtidigt som dina planer för området gör att värdena riskerar gå förlorade, kan det finnas skäl för en myndighet att fatta ett beslut om naturreservat och biotopskyddsområde utan att du och myndigheten har kommit överens. Då får du veta det innan det beslutas och får möjlighet att yttra dig över vad som står i beslutet. När beslutet är fattat har du alltid en möjlighet att överklaga.
På uppdrag av regeringen utvecklar Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen arbetet med frivilligt formellt skydd av skog. I uppdraget ingår att se över och göra det mer förutsägbart i vilka fall beslut om formellt skydd utan överenskommelse med markägaren kan vara aktuellt.
Läs mer om arbetet med frivillighet som grund vid formellt skydd av skog
Det finns också annan lagstiftning som kan påverka hur marken brukas och ställa krav på att skogsområden bevaras, som regler kring artskydd och hänsyn till andra miljövärden i skogen. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen kan ge dig mer information om detta.
Hur funkar skydd och certifiering?
– Om din skogsmark är certifierad kan det vara bra att ta reda på hur certifieringen påverkas av formellt skydd. Det skiljer sig mellan olika certifieringar och beror på hur situationen är på just din fastighet. Ta kontakt med din certifieringsorganisation eller markägarorganisation för att få reda på vad som gäller för just dig.
Kan jag få ersättningsmark?
– Ersättningsmark kan i vissa fall komma på tal när det gäller naturreservat och nationalpark, men bara om Naturvårdsverket köper marken. Möjligheterna att få ersättningsmark är oftast begränsade och det finns ingen formell skyldighet för myndigheterna att ordna ersättningsmark när ett område skyddas.
Relaterade sidor
Formellt skyddad skog i Sverige
Sammanlagt har 8,9 procent av Sveriges totala areal skogsmark skyddats, varav den största delen ligger i eller nära fjällen. Andelen av den produktiva skogsmarken som skyddats är 6 procent.
