En värdefull ekosystemtjänst
Pollinering har stor betydelse för samhället och bidrar till fungerande ekosystem, livsmedelsförsörjning och berikande upplevelser i naturen.
Pollinering är en värdefull ekosystemtjänst, det vill säga en tjänst som naturen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.
Pollinatörer som vildbin och andra insekter överför pollen mellan blommor så att växter kan befruktas och fortplantas. När insekterna får sin föda i form av nektar eller pollen blir pollineringen något som gynnar växten och vi människor kan skörda frukterna. Denna tjänst från pollinatörerna kostar oss inget, men är ovärderlig för människans överlevnad.
Pollinatörer befruktar både vilda och odlade växter vilket är en förutsättning för en produktion av frukt, bär och frön som mat för människor och djur, men också för att de flesta vilda växter ska kunna föröka sig.
Pollinering är en så kallad reglerande ekosystemtjänst, eftersom den reglerar naturliga processer, men räknas också som en försörjande ekosystemtjänst eftersom pollinering är en förutsättning för livsmedelsproduktion.
Stort värde för livsmedelsförsörjningen
I Sverige är det främst grönsaks-, frukt- och bärodling samt odling av raps, rybs, åkerböna och klöverfrö som är beroende av insektspollinering. För en del av den odlade frukt- och bärproduktionen är insektspollinering helt nödvändig för god skörd, detta gäller till exempel äpplen och plommon.
Pollinatörerna bidrar till högre skördar men också till bättre kvalitet på de flesta frukter och bär. Många av våra livsnödvändiga vitaminer och mineraler kommer från insektspollinerade frukter och grönsaker. Pollineringen i såväl naturen som i jordbruks- och trädgårdsodling blir oftast bättre om det finns en mångfald av pollinatörer.
Pollinering av såväl vilda som odlade växter utförs av en kombination av vilda och odlade pollinatörer som honungsbin. I jordbruket bidrar vilda pollinatörer till fruktsättningen, såväl i närvaro som i frånvaro av honungsbin. Hos den vilda floran sköts pollineringsbehovet i stor utsträckning av vilda pollinatörer. Det rör sig om exempelvis vildbin och andra steklar, dag- och nattfjärilar, blomflugor, andra flugor och skalbaggar.
Skogens bär är en viktig resurs, både för privatpersoner och för företag som plockar och handlar med bär. För att bilda många och stora bär behöver blåbärs- och lingonblommor pollineras av insekter. Det ekonomiska värdet av insektspollineringen av skogsbär i Sverige är mycket stor.
Främjar biologisk mångfald och fungerande ekosystem
Vilda pollinatörer och pollinering har stor betydelse för biologisk mångfald och fungerande ekosystem. De flesta växter tar i någon utsträckning hjälp av pollinatörer för sin pollenöverföring. Pollinatörer är på så sätt viktiga för fortlevnaden av andra arter.
En mångfald av vilda pollinatörer ökar förutsättningarna för god pollinering och förökning hos växtarter, och ett artrikt växtsamhälle skapar förutsättningar för att pollinatörsfaunan bibehålls.
Pollinering mellan olika växtindivider hjälper också till att upprätthålla den genetiska variation som behövs för att växtens avkomma lättare ska kunna anpassa sig till en föränderlig värld. Växterna är navet i många näringsvävar och ett artrikt växtsamhälle ger resurser i form av mat och skydd åt en mångfald av insekter, däggdjur, fåglar och andra djur.
Det här ömsesidigt gynnsamma förhållandet mellan växter och pollinatörer är en viktig komponent för att främja och bevara biologisk mångfald och i utformningen av ekosystemen.
Bidrar till natur- och kulturupplevelser
Många former av friluftsliv och rekreation är beroende av att det finns ett attraktivt och varierat landskap med en mångfald av arter. Biodlare, botaniker, entomologer, hobbyodlare och bärplockare är några av de grupper som skulle ha svårt att utöva sina intressen om de vilda pollinatörerna försvann från våra landskap.
Det ömsesidiga beroendet mellan växter och pollinatörer ger inspiration för hantverk, konst, musik, litteratur och religion. Det svenska kulturarvet, i form av bland annat visor och texter, är rikt på referenser till pollinerande insekter och växter som är beroende av pollinatörer.
Ett landskap där växter och vilda pollinatörer i samspel skapar variation och mångfald har ett samhällsvärde i form av miljöer för exempelvis undervisning, turism och rehabilitering. En blomstrande äng är en skönhetsupplevelse som många värdesätter.
Värdet av pollinering behöver synliggöras
Att sätta ett ekonomiskt värde på ekosystemtjänsten pollinering är svårt. Men flera studier visar att en nedgång av både antalet och mångfalden pollinatörer och därmed minskad pollinering skulle få stora konsekvenser globalt och att enorma ekonomiska värden skulle gå förlorade.
Det är därför viktigt att synliggöra värdet av pollinering innan beslut fattas som kan få en negativ påverkan på pollinatörerna. Det handlar bland annat om beslut kopplade till planering, exploatering, skötsel och förvaltning inom exempelvis jord- och skogsbruk, fysisk planering och transportinfrastruktur.
Ekonomisk värdering av pollinering är ett sätt att förtydliga dess samhällsekonomiska värde. Värdet kan synliggöras på olika sätt, beroende på sammanhang. Syftet är att underlätta beslutsfattande, som oftast kräver att olika kostnader och nyttor vägs mot varandra.