Blombesökande insekter i Sverige
Långt fler insekter än vad man tidigare trott är blombesökande och kan bidra till pollinering. Om det handlar SLU Artdatabankens studie inom Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att gynna vilda pollinatörer.
Vildbin, dagfjärilar och blomflugor är välkända pollinatörer, men långt fler insekter är blombesökande och kan därmed bidra till pollinering. SLU Artdatabanken har inom Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att gynna vilda pollinatörer undersökt hur många svenska arter av steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar som besöker blommor för att söka efter pollen och nektar som näringskälla.
Antalet insekter som nyttjar pollen
I studien har drygt 13 400 svenska arter bedömts. Av de bedömda arterna nyttjar ungefär en tredjedel, cirka 4 400 arter, nektar eller pollen som näringskälla varav cirka 1 700 arter bedöms vara helt beroende av nektar eller pollen för att fullgöra sin livscykel.
Fjärilar är den artgrupp som har högsta andel blombesökande arter (65 %), följt av steklar (50 %) och tvåvingar (35 %), medan skalbaggar har den lägsta andelen (10 %) blombesökande arter av de som kunnat bedömas.
Olika livsmiljöer
Studien visar också att blombesökande insekter förekommer i en rad olika livsmiljöer, såväl i odlingslandskapets blomrika marker, som i skogar och våtmarker, på stränder och karga fjällhedar.
Även vindpollinerade växter som till exempel gräs, halvgräs och barrträd kan vara viktiga näringsväxter för blombesökande insekter. Det är därför viktigt att bevara en mångfald av miljöer och substrat för att gynna biologisk mångfald och upprätthålla väl fungerande ekosystem – en slutsats som i allra högsta grad gäller för blombesökande insekter och därmed även för vilda pollinatörer.
Kunskapsluckor
Ett annat viktigt resultat av studien är att det fortfarande saknas kunskap om blombesök för många insekter. Av de knappt 24 000 svenska arterna av steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar har ca 10 500 arter (44 %) inte kunnat bedömas på grund av bristande kunskap om i vilken omfattning de utnyttjar blommor. Störst kunskapsluckor finns inom gruppen steklar där 69 procent av arterna saknar bedömning, följt av fjärilar (53 %) och tvåvingar (37 %) medan skalbaggar bara har 3 procent arter som saknar bedömning.
De flesta fjärilsarter har en mer eller mindre välutvecklad sugsnabel och kan därmed potentiellt nyttja nektar, men blombesök särskilt hos nattflygande och små fjärilsarter är dåligt studerat och andra födokällor kan inte uteslutas.
I andra dåligt kända artgrupper, till exempel parasitsteklar och myggor, finns säkerligen många oupptäckta blombesökande arter men här saknas konkreta uppgifter om blombesök. Det beror till stor del på att många av arterna är små eller lever undanskymt och därför lätt förbises.
