Gräsmattor blir ängar som gynnar vilda pollinatörer
En enkel åtgärd för att gynna vilda pollinatörer är att låta gräsmattor blomma. De flesta gräsmattor innehåller växter som vitklöver, höstfibbla och prästkrage som vid blomning blir en värdefull källa till nektar och pollen för fjärilar, vildbin och andra vilda pollinatörer.
Växjö kommun är en av flera kommuner som arbetar med att förvandla kortklippta gräsmattor till ängar i staden. Här kan du läsa mer om hur de arbetar.
Bakgrund
I Växjö har man goda erfarenheter av att arbeta med ängsmark. Redan 2010 invigde kommunen Sveriges första ”biparadis” som idag är ett populärt besöksmål med hög biologisk mångfald. Områ-det var från början en stor grusyta, men har förvandlats till biparadis, bland annat genom sådd och plantering av ängsväxter och blommande buskar.
Sedan 2018 arbetar kommunen också med att göra om gräsmattor i staden till ängsmark. De har sökt finansiering från den lokala naturvårdssatsningen (LONA) för både inventering och åtgärder.
Om projektet
Arbetet med ängar i staden startade med en inventering av gräsmattorna i Växjö stad. Under inven-teringen letade man efter områden med goda förutsättningar för äng, det vill säga:
- Ytor där det redan fanns en mångfald av växter
- Platser där jorden inte var näringsrik
- Gräsmattor som verkade ”oanvända”, alltså inte användes för idrott, lek eller rekreation
- Ytor som var möjliga att slå på ett rationellt sätt
Dessutom tittade man på hur gräsmattan låg i förhållande till befintliga ängsytor i staden. Om det fanns möjlighet att skapa spridningskorridorer för att knyta ihop olika platser med ängsmark så var det ett mervärde.
Utifrån inventeringen valdes ett antal ytor ut. Dessa hade en storlek på mellan 0,05 och 3 hektar. I stället för regelbunden gräsklippning slår man nu dessa ytor en gång per år, i slutet av sommaren. När man slår sent på säsongen hinner de flesta växter både blomma och sätta frön. Kommunen har även investerat i en slåttermaskin med upptag, det vill säga en maskin som samlar upp det avslagna växtmaterialet i samband med slåttern. Att föra bort växtmaterialet gör att näring försvinner från plat-sen och med tiden skapas ännu bättre förutsättningar för många ängsväxter.
I samband med den ändrade grönyteskötseln satsade Växjö kommun på information till kommunens invånare. Bland annat satte man i början av projektet upp skyltar som berättade om blommande gräsmattor och vilda pollinatörer. I ängarna har man på många platser planerat in stigar som hålls kortklippta. Det gör att ytorna fortfarande kan användas för motion, hundpromenader och lek.
Den näringsfattiga jorden är viktig
En faktor som ofta är viktig för att en gräsmatta ska vara rik på blommande vilda växter är att jorden är fattig på näring. Om det är för näringsrika förhållanden konkurreras lågvuxna växter snabbt ut av till exempel bredbladiga gräs, hundkex och åkertistel.
Effekter
Ytan som Växjö kommun sköter som äng har ökat varje år sedan arbetet startade 2018 och uppgår idag till ungefär 30 hektar. Projektet har lett till ökad blomning längs med stadens gator och har in-spirerat både kommunens invånare och andra kommuner till liknande åtgärder.
Finansiering
Arbetet med att inventera gräsmattor har delvis finansierats med hjälp av den lokala naturvårdssats-ningen (LONA).
Fortsättning
Arbetet fortsätter nu i Växjös kringorter där man gjort en liknande inventering som i Växjö stad för att ta reda på förutsättningarna för ängsmark. Kommunen planerar också en uppföljning för att se vilka växter och pollinatörer som har hittat till stadens ängar.