Återinfört bete på gamla betesmarker gynnar vilda pollinatörer

Granskad: ‎den ‎24‎ ‎juni‎ ‎2024

Ängar och betesmarker har minskat drastiskt på grund av att jordbruket och skogsbruket har förändrats under 1900- och 2000-talet. De få slåtterängar och betesmarker som finns kvar är hem åt många arter och är viktiga miljöer för vilda pollinatörer. Att hitta, skydda och sköta dessa marker är mer effektivt än att i efterhand anlägga ängsliknande miljöer. Falköpings kommun driver ett projekt där man återinför bete på marker där inga djur har gått de senaste 15 åren.

Bakgrunden till projektet var en naturvärdesinventering som Falköpings kommun utförde på all kommunal mark under 2018–2019. Resultatet från inventeringen visade att det fanns flera artrika betesmarker och ängar på kommunens mark. Vissa områden var igenvuxna med sly och träd och hade inte betats de senaste 15–20 åren. Trots detta fanns rester kvar av en värdefull flora med ängsväxter. 

Ett skogsbryn med björkar och andra lövträd med en betesmark i bakgrunden bakom ett taggtrådsstängsel.
Betesmarken Enemarken i Stenstorp före restaureringen. Foto: Dag Fredriksson

Om arbetet

I projektet har fyra områden på sammanlagt ungefär 17 hektar restaurerats. Restaureringen har till stor del handlat om att ta bort gran och lövträd samt att röja bort sly där det varit igenväxt. Röjningen har lett till att mer solljus kommer ner på marken vilket gynnar många ängsväxter. I samband med röjningen har man skapat så kallade faunadepåer, det vill säga högar av död ved i soligt läge. I den döda veden kan olika vilda pollinatörer och många andra insekter finna skydd och boplatser. 

I betesmarkerna har man även tagit tillvara skogsbrynens potential genom att skapa glesa skogsbryn där man sparat blommande träd och buskar som ger nektar, pollen och frukt. 

Drygt en kilometer stängsel har satts upp där det inte fanns gammalt stängsel att rusta upp.

För att kunna styra betestrycket, så att inte djuren betar för hårt av de växter man vill gynna, har man också skapat olika betesfållor i hagarna. På så sätt går det att välja vid vilken tidpunkt och hur länge djuren ska beta i olika områden.

Allt praktiskt arbete med stängning och röjning har utförts av en entreprenör. Falköpings kommun har avtal med flera arrendatorer vars kor nu betar i hagarna.

De restaurerade områden ligger nära tätorterna Stenstorp och Åsarp och har gjorts tillgängliga för friluftsliv genom att man satt in självstängande grindar i stängslet. För den som vill går det att läsa om projektet på kommunens hemsida. 

Närbild på en jordtistel.
En av alla de växter som gynnas av att marken nu åter betas är jordtistel. Foto: Dag Fredriksson

Effekter

Efter bara ett par års bete har det visat sig att många ängsväxter gynnats, till exempel jordtistel, backsippa och backtimjan. Förutom positiva effekter för många växter bidrar de betande djuren även till att landskapets kulturvärden bibehålls. De öppna markerna ger attraktiva miljöer för närboende och för friluftslivet.

Finansiering

För projektet som löper mellan 2020 och 2023 har Falköpings kommun sökt stöd från den lokala naturvårdssatsningen (LONA). 

Fortsättning

Under 2023 kommer kommunen att hålla i guidningar och berätta om restaureringen.

Markerna kommer att behöva betas kontinuerligt i framtiden. I Falköpings kommun, som är en av Sveriges kotätaste kommuner, är det inte så svårt att hitta arrendatorer.

Vill du veta mer?