Snöbollar – exempel på hållbar plastanvändning

Istället för att köpa nya väskor och nyckelband så får vi dem gjorda av till exempel ett par gamla byxor och på så vis har de en historia. De arbetskläder som är för slitna för våra konsulter att använda mer och som ska kasseras lämnas istället in till oss och vi skickar dem sedan till Beskow von post som tillverkar väskor och nyckelband. 

Vi återanvänder alltså material som annars hade kasserats. De produceras på ett helt miljövänligt sätt. De inspirerar även andra att göra likadant.

Det var en utmaning att kunna hitta produkter som gick att tillverka av de delarna av textilen i kläderna som fortfarande var av bra kvalitet, vi fick samla in gamla kläder och ihop med Beskow von post så kom vi fram till vad som var möjligt att tillverka

Ja, vi kommer satsa på att ta fram mer produkter.

Minskad spridning av gummigranulat och minskat avfall från städning. Exempel på åtgärder:

• Konstgräs med gummigranulat skottas i mindre yta, planbredden minskas för att behålla snön inne på planen.
• Antalet borststationer för skor och kläder utökas vid planerna.
• Fartbulor för maskiner som har kört på konstgräs anläggs så att granulaten skakas av innan maskinerna lämnar planen.
• Kemikaliefria golvtvättmaskiner.
• Kartlägga vilka produkter som kan köpas in i femlitersdunkar i stället för enliters.
• Köpa in mindre sprayflaskor att dosera i samt etiketter för märkning.
• Ta fram doseringsscheman för städkemikalier.

Verksamheten köpte in 67 procent mindre klorin och kalkborttagningsmedel under 2022 än 2021 och halverat användningen av allrengöringsmedel. Det minskade kostnaderna med ca 180 000 kr per år.

Klimatpåverkan minskade med cirka 3,7 ton koldioxidekvivalenter per år. Av detta var ca 1 ton på grund av minskad mängd plastförpackningar. 

En del av det vi jobbar med kopplat till att bli mer resurssmarta, är svårt att mäta effekten av, åtminstone på kort sikt till exempel minskad spridning av gummigranulat och bättre service av våra maskiner. Det gör att det kan vara svårt att motivera tillförändring. 

Projektet ingår i VA Syd satsning Avfallssnåla verksamheter, vilket innebär att kommunala verksamheter i Malmö stad och Burlövs kommun coachas i förebyggande av avfall.

Driftsenhet Malmö har arbetat i många år med att minska sin miljöpåverkan och kommer att fortsätta. För närvarande är det extra fokus på att minska vattenförbrukningen.

Utbildningspaket med coachning för kommunala verksamheter, främst förskola och äldreomsorg under ett halvår. Verksamheterna har fått en digital utbildning om varför vi behöver bli resurssmarta, vad vinsterna är för miljö, ekonomi och socialt och goda exempel inom deras verksamheter. 

Därefter har de genomfört en teamövning och tagit fram en handlingsplan med åtgärder för hur de kan minska sitt matsvinn och restavfall baserat på vilket avfall de slänger mest på sin egen verksamhet. Verksamheterna har fått processtöd från en coach under ett halvår för uppföljning av arbetet med åtgärderna i handlingsplanen. Matsvinn och restavfall har mätts i början och slutet av projektet. På förskolorna har utbildningsmaterial med Sopsamlarmonster från Hässelholm Miljö AB använts.

Verksamheterna har fått mer tid och pengar över till sin kärnverksamhet. De har fått en skjuts för att påbörja arbetet med att minska engångsartiklar och matsvinn samt stöd för att kunna fortsätta driva arbetet själva. På flera verksamheter har det blivit en bättre samverkan med måltid och lokalservice. 

Inom förskolor har pedagogerna fått verktyg att arbeta med hållbar utveckling i undervisningen och inkluderat barnen i arbetet med att minska avfallet.

Arbetet har lett till minskade klimatutsläpp, kemikalieanvändning och resursanvändning, minskat matsvinn och användning av engångsartiklar, samt ökad källsortering.

Det har varit svårt att nå ut till verksamheter och få de att nappa på det kostnadsfria erbjudandet. Därför har vi erbjudit inspirationsföreläsningar för de som inte kunde delta i hela utbildningspaketet. Förhoppningen är att det ska göra att fler drar i gång arbetet.

Vi deltar i ett forskningsprojekt Från verktygslåda till verkstad för att hitta en modell för bredare implementering av liknande insatser som kommer spridas inom Göteborgsregionen och nationellt. Vi kommer också att göra den digitala utbildningen tillgänglig för alla kommunala verksamheter inom regionen och en vägledning för att göra arbetet själva utan coachning.

Vid arbete med totalrenovering av ett flerbostadshus på cirka 40 lägenheter fokuserade HUSAB på uppdrag av Heba på att minska avfallsmängderna. En inriktning var plast som separerades i tre fraktioner - blandad plast enligt lagkrav, emballageplast och cellplast. 

Kraven togs fram i dialog med byggherre och entreprenör och ambitionen var att kraven skulle vara så tydliga som möjligt från början ner till byggarbetarna på plats. Detta krävde att byggarbetarna på plats utbildades hur sorteringen skulle gå till, genom platsbesök på en återvinningscentral, att avfallsentreprenören Wiklunds kom ut och föreläste på plats, samt att se till att det alltid fanns någon på plats som kunde hänvisa till rätt container. Vi hade en bra dialog med avfallsentreprenören Wiklunds under hela bygget som kunde vägleda i svåra fall. 

Vi arbetade också med färdigkapade längder på till exempel rör och måttanpassade inköp som minskade mängden plast avsevärt. Ytterligare en insats var att ställa krav på leverantörer att ta tillbaka användbara längder.  

Arbetet ledde till att vi fick bättre koll på hur många kilo avfall vi genererar, om materialet kan återvinnas igen samt dess klimatpåverkan vid en flerbostadshusrenovering. Vi lärde oss att det var möjligt att med relativt enkla medel öka materialåtervinningen av plast, något vi nu kan ta med oss till andra projekt för att minska vår klimatpåverkan. Under projektets gång kom många externa besökare för att titta på arbetet för att i sin tur lära sig hur det kunde se ut i praktiken.  

En stor lärdom var även hur aktiviteterna påverkade projektet ekonomiskt, något vi nu kan ta med oss som en erfarenhet istället för att gissa. Byggarbetarna på plats fick även en större förståelse för material- och avfallshantering i flera led, hur- och var material ska sorteras samt varför. 

Arbetet ledde till en mer cirkulär materialhantering samt undvikandet av plastförbränning längre ner i värdekedjan. Inom byggbranschen som helhet går omkring 2,5 procent av plasten till återvinning (enligt Naturvårdsverket) och i detta projekt lyckades vi nå 47 procent återvinningsgrad genom att sortera plasten i tre fraktioner (cellplast, emballageplast och plast) i stället för en gemensam platsfraktion. Rådande lagkrav är att sortera avfallet i sex fraktioner (trä, mineral, metall, glas, plast och gips), i detta projekt sorterades avfallet i 21 större fraktioner, vilket väsentligt ökade återvinningsgraden. Avfallshanteringens klimatberäkning visade att utsläpp av 25 ton CO₂e kunde undvikas i ett senare skede främst genom ökad materialåtervinning.  

Det är byggarbetarna på plats som i slutändan ansvarar för utfallet av sorterat material. Det råder nästan alltid någon form av språkförbristning på en byggarbetsplats, arbetarnas bakgrund, engagemang och kunskap kring material och avfallssortering är även det varierande. Informationen kring hur avfallet skulle sorteras fanns på flera språk samt att tolk medverkade vid behov vid inskrivning av nya byggarbetare. Avfallsfraktionerna kontrollerades ofta och felsortering i större utsträckning hotades med viten. En lärdom var att avfallet började sorteras på våningsplanen istället för att till en början blandas och sedan sorteras nere vid containrarna. Detta gav en bättre överblick av avfallet och mer hjälp fans att få för att sortera rätt. Det var också svårt att hålla emballagefraktionen tillräckligt ren för materialåtervinning på grund av byggdamm och mindre skräp som följde med samt att containern tog för mycket plats. För att undvika detta användes en komprmieringsanordning samt att fraktionen täcktes ordentligt. 

Arbetet krävde mycket praktiskt engagemang på en byggarbetsplats och tar därför mer tid av byggarbetarna än vad man räknar på idag som "business as usual". Det kräver även fler avfallsfraktioner, hyra och transport av avfallskärl. Även om det inte rör sig om stora extrakostnader, är det fortfarande en ekonomisk fråga – om det finns vilja hos kunden att samarbeta och det efterfrågas av dem, så kommer vi genomföra arbetet med glädje.  

I Inregos utsläppsberäkning har vi sett att 40 procent av våra totala utsläpp kommer från inköp av nya SSD, alltså lagringsminne eller hårddiskar som vi köper in när vi uppgraderar eller reparerar en IT-produkt. För att minimera de här utsläppen och utvinningen av naturresurser som krävs i nyproduktionen har vi i stället börjat köpa in begagnade hårddiskar. Koldioxidutsläppen för en ny hårddisk är 94 kg medan utsläppen från begagnat endast är 2,5 kg. 

Det här gjorde att vi bara efter det första inköpet av begagnade SSD besparade cirka 15,5 ton CO₂e jämfört med om vi hade köpt nya hårddiskar. Hade vi köpt begagnade hårddiskar hela förra året istället för nya hade vi kunnat dra ner vår organisations totala utsläpp med ca 37,5 procent. Dessutom kostar begagnade hårddiskar mindre än hälften av priset av nya vilket har gett vår verksamhet möjligheten att lägga de pengarna på andra saker. 

Trots att vi själva jobbar med återanvänd IT-hårdvara hade vi ironiskt nog förutfattade meningar om att begagnade hårddiskar inte skulle kunna hålla exakt lika hög standard som nya. Därför gjorde vi gedigna kvalitetstester där vi jämförde prestandan på de nya och de begagnade, men hittade inga skillnader. Det här bekräftar något vi har lärt oss genom åren som cirkulär aktör, att cirkulära lösningar ofta är minst lika bra som de linjära men att det handlar om att bryta våra beteendemönster. När människor agerar på ett visst sätt hela sina liv är det svårt att plötsligt ändra om. Men omställningen till en cirkulär ekonomi handlar mycket om att utmana våra förutfattade meningar. Begagnat är ofta minst lika bra som nytt, för en själv, för organisationen och för planeten. 

Absolut! Att inhandla begagnade reservdelar till IT-produkterna vi rekonditionerar fungerar precis lika bra som att köpa nytt – fast ännu bättre eftersom vi minskar både våra utsläpp och kostnader drastiskt.  

På K-märkt räddar vi dagligen mat genom att inte ha en meny. Vi tänkte att vi lika gärna kunde göra exakt likadant rörande engångsmaterial.

Vi har de senaste tre åren räddat överblivet engångsmaterial från Pressbyrån, Toyota, mfl. Just nu räddar vi 210 000 engångsmaterial från restaurangkedjan KLANG Market som gick i konkurs i sommaren 2024. 

Förstärker redan befintligt hållbarhetsarbete. En möjlighet att på ett udda sätt kommunicera med våra gäster om det jobb vi tillsammans med dem gör

Det har sparat oanvända engångsförpackningar att slängas. Vi har helt enkelt gett dem ett sista liv.

Bara det mentala i att servera våra produkter i någon annans varumärke – men det är också styrkan.

Vi jobbar ständigt med att utveckla vårt hållbarhetsarbete. Men vi gör det på vårt sätt. Vi är inte certifierade eller liknande – utan jobbar hellre med udda, obeprövade, nya sätt att jobba hållbart på. 

Vi har utvecklat och patenterat en automatisk, universal doseringsmaskin för alla typer av flytande vätskor. Maskinen är utformad för att återfylla och återanvända flaskor och dunkar, med initialt fokus på sura och alkaliska rengöringsmedel inom Facility Management. Den hanterar upp till fem olika koncentrat och filtrerar bort salter från kranvatten, vilket förlänger hållbarheten för brukslösningar från 2–3 dagar till över 2 år. Maskinen eliminerar överdosering och gör det möjligt att använda exakta mängder utan manuell hantering, vilket minskar spill och förbättrar säkerheten för användaren.

Maskinen är universell och inte knuten till en specifik leverantör, vilket gör att användaren kan välja produkter och koncentrat efter behov. Den är byggd med livsmedelsgodkända material och kan anpassas för flera branscher, vilket skapar bredare möjligheter för export och internationellt bruk.

• • Plastbesparing: Återfyllnad av flaskor och dunkar minskar behovet av ny plastproduktion och engångsförpackningar. Flaskor i 100% återvinningsbar PET kan malas ned och återanvändas för att tillverka reservdelar till maskinen eller andra produkter, vilket stödjer en cirkulär ekonomi.
• Minskade transporter: Genom att producera brukslösningar på plats undviks transport av färdigblandade produkter som ofta består av över 99% vatten. Detta minskar transportkostnader och koldioxidutsläpp.
• Ekonomiska besparingar: Användare producerar lösningar lokalt, vilket är betydligt billigare än att köpa färdiga brukslösningar.
• Säkerhet och rapportering: Inbyggda funktioner förhindrar kontakt med starka kemikalier och eliminerar spill. Det automatiska rapporteringsverktyget kan användas för redovisning till myndigheter och miljöorganisationer. Diskussioner pågår med Samarbetspartners för att utveckla spårbarhet för återanvändning av plastflaskor.

Lösningen bidrar till en rad SDG:er: säkerställd hantering av kemikalier för användaren, #8, hållbara fastigheter, #9, användning av endast den mängd som behövs och eliminering av överdosering och dess påverkan mot våra hav, #12 & #14.

Utmaningen låg i att skapa en maskin som kunde hantera flera koncentrat samtidigt och säkerställa optimal filtrering av kranvatten. Genom samarbete med Sigma Lundinova och en kemiforskare vid Lunds universitet kunde vi utveckla en lösning som överträffar befintliga system på marknaden. Ett annat hinder är att branschen är van vid manuella doseringssystem, men vi har fått positiv respons från tester och samarbeten.

För närvarande genomför vi verifiering med en kund i Malmö, där maskinen installeras i ett showroom för tester och demonstrationer. Inom kort planerar vi att bjuda in intressenter och potentiella kunder till en lansering. Vi ser även fram emot att utveckla nya funktioner, inklusive statistik och spårbarhet för plastanvändning, och expandera till nya marknader. Affärsmodellen baseras på leasing, vilket liknar hur kaffemaskiner hanteras på kontor med tillhörande påfyllnad samt service.

Vi har testat att minska användningen av plastpåsar genom ändrade rutiner för papperskorgar. När så är möjligt töms papperskorgen rakt ner i sopsäcken och soppåsen får sitta kvar.

Användningen av plastpåsar minskade med 24 procent.

De åtgärder som har genomförts för att minska avfallet har inte inneburit något merjobb. Åtgärderna har varit lätta att genomföra och det är roligt när alla drar åt samma håll för att minska miljöpåverkan. Det har med ekonomin att göra också, vi sparar pengar.

Vi har inte räknat i CO₂-ekv, men klimatpåverkan och annan miljöpåverkan har minskat lika mycket som mängden påsar, 24 procent.

En åtgärd som lokalvården ville genomföra var att ta bort papperskorgar vid skrivbord på försök på något kontor. Det var ett visst motstånd mot det från kontorets sida, men det kommer troligen att genomföras. De ville också införa Longopack istället för vanliga sopsäckar, men det var dyrare att köpa in så det var svårt att få till ett beslut om det.

Det finns ett stort engagemang hos lokalvården i Burlöv att minska sin miljöpåverkan. De har bland annat arbetat mycket med att minska användningen av rengöringsmedel. Användningen av allrent har minskat med 57 procent och sanitetsrent med 6 procent. Det minskar både mängden kemikalier och plastförpackningar. 

Projektet ingår i VA Syd satsning Avfallssnåla verksamheter, vilket innebär att kommunala verksamheter i Malmö stad och Burlövs kommun coachas i förebyggande av avfall.

Vi har tagit fram en duk som används vid snölagring baserad på förnybara råvaror (mestadels ull). Denna duk ersätter de idag befintliga plastdukar (polypropylen) som ofta används. Piteå kommun / Linbäcksstadion sparar under sommaren 2024 snö för att säkra snötillgången till öppningen av säsongen 24/25. Detta görs genom att cirka 13000 m³ snö producerades i vintras och har täckts med ca 3800 m² av vår ullduk. Leverans och täckning av snöhögen skedde i månadsskiftet mars/april. 

Piteå kommun / Linbäcksstadion har fått en produkt som är baserad på förnybar råvara med lång livslängd samt har väldigt god isolationsegenskap jämfört med de konventionella plastbaserade dukat som finns på marknaden. Med denna ökade isolering, sparas både material samt arbete (då konventionella plastdukar behöver läggs i dubbla lager). 

I detta fall undviker vi att 3,8 ton plast produceras och läggs ut i naturen. Då dukarna exponeras för sol under sommaren så finns även mikroplastproblematiken – där konventionella plastdukar bryts ner i solljuset och släpper mikroplaster. Förmodligen har vi även en längre livslängd på duken (endast hittills verifierat i UV kammare). 

Vanligtvis sammanfogas dukarna med 20–30 cm breda kardborreband. Även kardborren är plastbaserad, så denna ville vi undvika. Vi tog istället fram en metod där dukarna sys ihop med en handhållen batteridriven symaskin. Därmed har vi även lyckats undvika att använda drygt 1km kardborre som annars oftast behöver förnyas årligen. 

Ja – Flera skidanläggningar har visat intresse av ullduken. 

Vi har flergångslådor för hämtmat på kontoret för att slippa köpa mat i engångslådor. 

Funkar för allt från sallad till sushi och thaimat med mera! 

Vi har ofta lämnat in dem hos vår leverantör av sallad till interna lunchseminarier, men de används också när man går iväg och köper något själv på lunchen. 

Diskas i diskmaskin. Supersmidigt! Många kollegor använder dem flitigt; det har blivit en ny vana. 

Mindre avfall och frustration vid köp av hämtmat. Att använda flergångs ger en resurs- och klimatbesparingar på grund av undvikna engångslådor. 

Vissa restauranger var tveksamma i början, men nu är det sällan någon som ifrågasätter lådorna. 

Det var en pilot från början, men vi fick behålla lådorna så vi fortsätter använda dem! 

Vi har helt fasat ut engångsplast i våra produktförpackningar och övergått till FSC-certifierat papper och kartong. Först bytte vi ut plastemballaget mot silkespapper, vilket vi designade om tillsammans med våra förpackningar och hangtags för en mer genomtänkt och hållbar lösning. Senast har vi utvecklat en silkespapperspåse som skyddar produkterna bättre under transport, utan att kompromissa med miljömålen.

Att eliminera engångsplast har varit en milstolpe. Förutom de miljömässiga fördelarna har vi förbättrat kundupplevelsen med mer påkostade förpackningar som speglar våra värderingar. Idag kan allt förpackningsmaterial som följer med en produkt återvinnas som papper. Samtidigt har vi effektiviserat våra arbetsflöden och stärkt vårt varumärke. De ekonomiska effekterna har varit hanterbara och vägts upp av vinsterna i både trovärdighet och kundlojalitet.

 Genom att fasa ut engångsplast minskar vi vår egen plastkonsumtion och därmed våra utsläpp, samtidigt som vi bidrar till att inspirera våra fabriker att implementera liknande lösningar för andra kunder. Detta skapar en kedjereaktion som reducerar plasttillverkning, plastavfall och risken att plast hamnar i naturen. Våra krav och lösningar bidrar också till ökad medvetenhet om hållbarhet i hela leverantörskedjan.

Vi stötte på en stor utmaning när vi upptäckte att vissa produkter skadades i transporten efter att vi hade genomfört utfasningen av plast i förpackningarna. Det visade sig vara en kombination av otillräckligt skydd, för snäva lådor och för fiberrikt material i förpackningarna. Efter en intensiv problemlösningsprocess utvecklade vi en silkespapperspåse som kan skydda flaskorna ytterligare. Lärdomarna från denna process har stärkt vårt engagemang för hållbara lösningar, där vi kan fokusera på innovation och kvalitet även när det kommer till våra förpackningar.

Vi kommer att fortsätta eliminera onödigt material och ställa tydliga krav på våra leverantörer. Vi ser detta som en pågående resa där vi vill inspirera både kunder och samarbetspartners att ta steg mot en mer hållbar framtid. Målet är att hitta nya materiallösningar även på produkterna som ytterligare kan minska vårt klimatavtryck.

Vi har fasat ut engångskuddar till förmån för två olika modeller av kuddar. 

Barriärkudde: Vi valde en kliniskt dokumenterad och CE-märkt barriärkudde med lång livslängd. Kudden desinficeras enkelt på plats och behöver inte skickas till tvätteri, och har därmed inga transporter. Fyllningen består av hålfiber i återvunnen polyester. Eftersom kudden följer sjukbädden och har den inte heller av den anledningen några transportkostnader. 

Vik-kudde: som är en tunn avlång kudde, som när den viks ihop har måtten 70x50 och går därmed att ha i ett kuddöverdrag. Kudden är snabbtorkad i tumlare, på grund av sin konstruktion. 

Kuddarna är anpassade för verksamheten på ett genomtänk sätt, då barriärkudden följer sjuksängen, så behöver personalen inte hantera kuddarna annat än vid rengöring och om kuddarna blivit förstörda. Vik-kudden är enkel att anpassa efter olika behov, då den är tunn och vikbar på många olika sätt, den går också att stoppa i ett standardörngott, då måttet blir 50x70 cm om man viker den på tre.

Barriärkuddarna har inga transporter, eftersom de följer sjuksängen, ska spritas av och inte tvättas. Vik-kudden är tunn, har en snabbare torkprocess och genom dess utformning.

Egentligen väldigt få utmaningar. Vi gjorde besök ute i flera olika verksamheter och presenterade de nya kuddarna och möttes av i stort sett bara positiva kommentarer. Det har visserligen hamnat några barriärkuddar i tvättsäckarna av bara farten inledningsvis, men detta har minskat mycket. Hanteringen har minskat hos vårdpersonalen, då barriärkuddarna följer vårdbädden och hanteras (görs ren) av servicepersonal. 

Vik-kuddarna tar något större plats än engångskuddarna i förvaringsskåpen. Men det har löst sig genom att ha tvåstegsförvaring (det finns ett lager på annan plats) på ställen där det är extra ont om plats.

Ja, det gör vi!

Under 2023 fick verksamheterna ersättning för 25 procent av merkostnaden. Och det har haft stor effekt! 2022 var 25 procent av beställda förkläden förnybara. 2023 var 63 procent förnybara! Samma ersättning ges under 2024 och trenden håller i sig. 

Initialt hade vi fått direktiv från politiken att vårt nya miljöprogram inte fick kosta mer än innevarande program. Vi påpekade då att klimatsmarta förbrukningsvaror ofta kostar mer än sina fossila motsvarigheter, så för att kunna ha miljömål kopplat till förbrukningsvaror i vården behövde medel skjutas till. Det var viktigt för att åskådliggöra vad vi som miljöstrateger ska lägga vår tid och kraft på.  

Vi hade i första hand velat att prisavdraget för klimatsmarta produkter gjordes redan innan verksamheterna beställde produkterna. Detta var inte möjligt att göra, så vi valde då istället att ge tillbaka pengar i efterhand. Vi var oroliga att det skulle bli en stor administrativ börda med utbetalningar, men tack vare bra systemstöd är administrationen minimal.  

En annan utmaning är att prisskillnaden mellan det klimatsmarta och fossila alternativet under året har ökat. Det, i kombination med att verksamheterna beställde många fler klimatsmarta förkläden än vi räknat med, gjorde att budgeten sprack. Det löstes genom att vi hade medel över i vår övergripande budget, så vi kunde betala ut medel som planerat.  

Ja, vi fortsätter under 2024, med dubbelt så mycket pengar som förra året. Eftersom vi använde mer medel än förväntat under 2023 har inte projektet utökats, men på sikt ser vi möjlighet att lägga till fler klimatsmarta produkter, eller utöka andelen av prisskillnaden som vi ger ersättning för. 

Vi har börjat samla in grovavfall (exempelvis plast) i skärgårdsmiljö i storsäckar av varierande storlek och erbjuder sortering i cirka 20 fraktioner. Alla storsäckar är märkta med vad som sorterats och de läggs sedan i samma container för transport och vidare behandling. Det gör transporten effektivare eftersom vi får in alla fraktioner i samma container istället för att frakta olika containrar och luft. Det effektiviserar transporterna och yteffektiviteten på ÅVC:en i skärgården.   

Det har möjliggjort att Roslagsvatten kan erbjuda kunder en hög grad av sortering på en plats (skärgården) där utmaningarna med insamling av avfall är stora.  

Vår utmaning var att komma på själva lösningen/systemet hur vi skulle samla in grovavfallet i skärgården där det i princip inte finns några vägar och långa sträckor mellan insamlingsplatserna. Att samla in i storsäckar som går att lyfta med kranar/truckar har visat sig vara en ok lösning. En nackdel är att det är kostsamt att ha en hög ambitionsnivå med hög sorteringsgrad. Det gäller även allt förpackningsmaterial där vi enligt nuvarande ersättningsföreskrift inte har täckning för våra insamlingskostnader.  

Vi kommer fortsätta på samma sätt fortsättningsvis. Arbetssättet är intrimmat och det är inte längre ett test. Vi har inga liknande anläggningar på planeringsbordet just nu.

Under 2023 genomförde miljöförvaltningen i Stockholms stad ett pilotprojekt på ett vård- och omsorgsboende i syfte att minska överanvändning och svinn av engångshandskar samtidigt som bibehållna basala hygienrutiner upprätthölls. Genom en samkapande process tillsammans med personalen, med utgångspunkt i tjänstedesign, identifierades i vilka situationer engångshandskar överanvändes och varför.  Därefter togs förslag på åtgärder för minskad överanvändning och svinn fram tillsammans. Fyra åtgärdsförslag utvecklades vidare och testades på olika avdelningar. De fyra åtgärderna var:  

1. En ”nödlåda” med handskar i köken som placerades lättillgängligt men uppe på en hylla + inköp av personliga flergångshandskar till disk.  
2. En ”Använd vid hantering av smutsig tvätt”-låda i tvättstugan för att visa på det önskade beteendet, samtidigt som alla övriga handskpaket togs bort (ex där ren tvätt veks) 
3. Informationsaffischer med det uppmuntrade beteendet (ex ”när vi serverar mat räcker det med rena händer”, När vi visar omsorg har vi rena händer” osv) som placerades på strategiska platser
4. Loggbok: Ett flertal medarbetare valdes ut att under två pass föra anteckningar över sin handskanvändning – när och hur många. Uppmuntrade till reflektion över sin egen handskanvändning 

Den åtgärd som gav bäst resultat var införandet av en ”nödlåda” för engångshandskar i köken med information om när engångshandskar måste användas, i kombination med inköp av personliga diskhandskar, för att minimera onödig engångshandskanvändning i köken. 

Minskade inköp av engångshandskar ger en klimat- och miljönytta i hela livscykeln. Lite mer konkret så ger en minskad onödig användning av engångshandskar i verksamheten ger en ekonomisk besparing, minskad tidsåtgång för leverans och avfallshantering, förbättrad arbetsmiljö genom minskad exponering av potentiell skadliga kemikalier (vid användning av vinylhandskar), förbättrad efterlevnad av basala hygienrutiner, och en minskad påverkan på miljö och klimat. Samtidigt ger arbetet en möjlighet att arbeta med kvalitets- och verksamhetsutveckling 

Att arbeta med beteenden är en utmaning och en samskapande process är en förutsättning men tar också tid och personella resurser. Det krävs vilja och engagemang från verksamheten, särskilt ledningen. Man måste också våga testa, inte alla åtgärder vi testade gav en minskad onödig användning av engångshandskar. Dessa fick då justeras eller konstaterades inte ge någon effekt och togs bort vid pilotprojektets slut.  

Lärdomarna och erfarenheterna från pilotprojektet har sammanställts till olika typer av material som tillgängliggjorts för andra vård- och omsorgsboenden som inspiration. Länk: https://leverantor.stockholm/aldreomsorg/hallbar-aldreomsorg/ 

Lärdomarna och erfarenheterna från vård- och omsorgsboendet har tagits vidare som inspiration till övriga kommunala vård- och omsorgsboenden i Stockholm genom en uppskalningsinsats. 

Samma samskapande metod håller just nu på att testas för att minska engångshandskanvändningen i Stockholms stads tillagnings- och mottagningskök. Det överanvänds stora mängder engångshandskar i storköksverksamhet. Syftet är att genom samskapande identifiera när engångshandskar överanvänds, ta fram åtgärder och testa i syfte att ta fram vägledande material som kan sprida till alla stadens tillagnings- och mottagningskök.   

Vi har nu genomfört och utvärderat vår första pilotomgång av det beteendeförändrande programmet Plastkampen (del av EU Interreg-projektet Baltiplast). Programmets mål är att minska de deltagande hushållens konsumtion och avfall av engångsplast och plastförpackningar och bygger på metoder för beteendeförändring. 

Plastkampen pågår i åtta veckor och består av tre steg. I det första steget får hushållen inventera sitt eget plastavfall under två veckor. I steg två får de coachande mail med tips och utmaningar med syfte att påverka deras konsumtion av engångsplast och plastförpackningar. I steg tre får de inventera sitt plastavfall igen och se om det blivit någon skillnad. De får också berätta vilka tips som varit mest värdefulla för dem.

Målet är att lära känna hushåll och deras konsumtionsvanor då det gäller plast, vi når ut med kunskapshöjande information och kan förhoppningsvis bidra till incitament för beteendeförändring. Det vi lär oss kan vi till exempel använda i vårt påverkansarbete gentemot politik och marknad.

Första omgången deltog 35 hushåll i Västerås som är pilot-kommun och samarbetspart i projektet. Av de som rapporterade in sina resultat så minskade plastavfallet per hushåll i snitt med 254 gram från den första till den andra inventeringsperioden. Vad denna minskning beror på är för tidigt att säga, vi kommer nu skala upp och hoppas få fler resultat för att kunna utvärdera och fortsätta utveckla programmet. 

I utvärderingen av de tips som testades kan vi se att fler pratat med folk i sin närhet om plast och plastens påverkan på miljö och klimat. De har även testat att använda alternativa produkter och metoder (till exempel för städning) i hemmet som leder till mindre plastkonsumtion. 

Utöver nyttan i att hushållen i den första piloten minskade sitt plastavfall, som det ser ut, så lär vi känna hushåll och deras konsumtionsvanor då det gäller plast, vi når ut med kunskapshöjande information och kan förhoppningsvis bidra till incitament för beteendeförändring. Det vi lär oss kan vi till exempel använda i vårt påverkansarbete gentemot politik och branschen. 

Det återstår att se vilken effekt programmet får som helhet och hur svårt eller lätt det är att minska sin plastkonsumtion i det samhälle vi lever i.

Cirka hälften av hushållen rapporterade in sina resultat efter första investeringsperioden och bara 30 procent efter andra. Inget hushåll avregistrerade sig dock från att prenumerera på mejlutskicken. Vi har nu reviderat programmet för att göra det mer självgående i genomförandefasen, samt vässat till vissa moment (till exempel innehåll i mejlutskick och ett förenklat inventeringsverktyg) för att öka engagemangsnivån bland deltagarna. Under hösten skalar vi stegvis upp den uppdaterade versionen av programmet och bjuder in fler hushåll att delta i Plastkampen.  

I utvärderingen vittnar många om att det är svårt att som konsument undvika engångsplast och plastförpackningar i vardagssituationer, främst när det kommer till livsmedel. Det är tydligt att konsumenter inte kan krävas på hela ansvaret för att lösa den stora samhällsutmaning onödig engångsplast och plastförpackningar är. För att få till en verklig systemförändring måste samhällets övriga aktörer ta sitt ansvar.

Vi skalar nu stegvis upp den uppdaterade versionen av Plastkampen och sprider den till hushåll nationellt för att få fler att anmäla sig och få utskicken och instruktioner för att inventera sitt plastavfall och testa våra tips. Vi har hittills 100 anmälda hushåll till Plastkampen! Läs gärna mer om projektet och anmäl dig tillatt vara med i Plastkampen här: 

www.sverigeskonsumenter.se/plastkampen

Vi har ändrat arbetssätt för totalintravenös anestesi och genomfört en vetenskaplig studie för att undersöka om det finns ökad risk för bakteriekontamination om TIVA set används till flera patienter under en dag i ett operationsrum. 

Den vetenskapliga artikeln är publicerad här:

Bacterial contamination and greenhouse gas emissions (journals.lww.com) 

Att använda mindre material innebär både minskade kostnader, minskad miljöpåverkan och frigörande av arbetstid. Mer konkret har vi minskat koldioxidutsläppen med 69 procent per operation som genomförs med det nya arbetsättet. 

Den stora utmaningen är att verksamheterna tar på sig producentansvaret för produkterna som används då de från leverantör är märkta som enpatientsprodukter. I studien fastställs att det inte finns ökad risk för bakteriekontamination.

Ja, vi kommer fortsätta med detta arbetssätt på de operationsavdelningar som börjat. Vi sprider också kunskap om det både intern i VGR och externt till andra aktörer inom häls- och sjukvården. 

Minskad användning av engångshandskar och inkontinensskydd. Exempel på åtgärder:

• Tydliggör när handskar ska användas och inte, och varför det är så (många har övertro på att handskar är bra). Skriv ner riktlinje och sätt upp i tvättstugan.
• Engångshandskar ska bara finnas på rummen och i tvättstugan, ta bort från alla andra ställen, till exempel gemensamhetsutrymmen
• Använd argument för miljö, hygien och pengar för att få personalen att vilja göra rätt
• Motivera varandra med rätt beteende. Kontaktperson får ta större ansvar för att ha koll på att storlek och kapacitet är rätt
• Diskutera ihop, prata, påminna varandra
• Inkontinensombud samlar information, sjuksköterskor ordinerar inkontinensprodukt, ordination meddelas vårdpersonalen
• Följ upp på teammöten, avdelningsmöten och dagliga rapporter. 
• Sortera i förrådet, tydlighet. Inkontinensombud ansvarar för att det är ordning

Inköpen av engångshandskar minskade med 9 procent och inkontinensskydd med 38 procent. Även om det finns en viss osäkerhet i siffrorna på grund av gamla lager så bedöms resultaten spegla storleksordningen av den faktiska minskningen.

Det har gett oss på Blombuketten kunskap om vad vi gör och varför vi gör det, gällande inkontinenshjälpmedel och handskar. Vi har fått en större tydlighet i framför allt användandet av handskar. 

Projektet har gjort att vi har jobbat ihop i hela huset på ett ännu mer effektivt sätt, framför allt gällande inkontinenshjälpmedel där man nu har en helt annan dialog mellan inkontinensombuden sen tidigare. Med bara små justeringar så har vi fått ett lyckat resultat.

Miljöpåverkan är inte beräknad, men den har minskat i motsvarande grad som mängden handskar och inkontinensskydd har minskat.

Det har varit en utmaning att få ihop tiden och få med alla på banan. Tider fick vi ihop och många medarbetare kunde delta på workshoparna vilket vi också tror har gjort att engagemanget blivit större.

Projektet ingår i VA Syd satsning Avfallssnåla verksamheter, vilket innebär att kommunala verksamheter i Malmö stad och Burlövs kommun coachas i förebyggande av avfall. Vi är på gång att arbeta med fler äldreboenden.