Snöboll – testa resurssmart användning

Under 2023 genomförde miljöförvaltningen i Stockholms stad ett pilotprojekt på ett vård- och omsorgsboende i syfte att minska överanvändning och svinn av engångshandskar samtidigt som bibehållna basala hygienrutiner upprätthölls. Genom en samkapande process tillsammans med personalen, med utgångspunkt i tjänstedesign, identifierades i vilka situationer engångshandskar överanvändes och varför.  Därefter togs förslag på åtgärder för minskad överanvändning och svinn fram tillsammans. Fyra åtgärdsförslag utvecklades vidare och testades på olika avdelningar. De fyra åtgärderna var:  

1. En ”nödlåda” med handskar i köken som placerades lättillgängligt men uppe på en hylla + inköp av personliga flergångshandskar till disk.  
2. En ”Använd vid hantering av smutsig tvätt”-låda i tvättstugan för att visa på det önskade beteendet, samtidigt som alla övriga handskpaket togs bort (ex där ren tvätt veks) 
3. Informationsaffischer med det uppmuntrade beteendet (ex ”när vi serverar mat räcker det med rena händer”, När vi visar omsorg har vi rena händer” osv) som placerades på strategiska platser
4. Loggbok: Ett flertal medarbetare valdes ut att under två pass föra anteckningar över sin handskanvändning – när och hur många. Uppmuntrade till reflektion över sin egen handskanvändning 

Den åtgärd som gav bäst resultat var införandet av en ”nödlåda” för engångshandskar i köken med information om när engångshandskar måste användas, i kombination med inköp av personliga diskhandskar, för att minimera onödig engångshandskanvändning i köken. 

Minskade inköp av engångshandskar ger en klimat- och miljönytta i hela livscykeln. Lite mer konkret så ger en minskad onödig användning av engångshandskar i verksamheten ger en ekonomisk besparing, minskad tidsåtgång för leverans och avfallshantering, förbättrad arbetsmiljö genom minskad exponering av potentiell skadliga kemikalier (vid användning av vinylhandskar), förbättrad efterlevnad av basala hygienrutiner, och en minskad påverkan på miljö och klimat. Samtidigt ger arbetet en möjlighet att arbeta med kvalitets- och verksamhetsutveckling 

Att arbeta med beteenden är en utmaning och en samskapande process är en förutsättning men tar också tid och personella resurser. Det krävs vilja och engagemang från verksamheten, särskilt ledningen. Man måste också våga testa, inte alla åtgärder vi testade gav en minskad onödig användning av engångshandskar. Dessa fick då justeras eller konstaterades inte ge någon effekt och togs bort vid pilotprojektets slut.  

Lärdomarna och erfarenheterna från pilotprojektet har sammanställts till olika typer av material som tillgängliggjorts för andra vård- och omsorgsboenden som inspiration. Länk: https://leverantor.stockholm/aldreomsorg/hallbar-aldreomsorg/ 

Lärdomarna och erfarenheterna från vård- och omsorgsboendet har tagits vidare som inspiration till övriga kommunala vård- och omsorgsboenden i Stockholm genom en uppskalningsinsats. 

Samma samskapande metod håller just nu på att testas för att minska engångshandskanvändningen i Stockholms stads tillagnings- och mottagningskök. Det överanvänds stora mängder engångshandskar i storköksverksamhet. Syftet är att genom samskapande identifiera när engångshandskar överanvänds, ta fram åtgärder och testa i syfte att ta fram vägledande material som kan sprida till alla stadens tillagnings- och mottagningskök.   

Vi har tagit fram en duk som används vid snölagring baserad på förnybara råvaror (mestadels ull). Denna duk ersätter de idag befintliga plastdukar (polypropylen) som ofta används. Piteå kommun / Linbäcksstadion sparar under sommaren 2024 snö för att säkra snötillgången till öppningen av säsongen 24/25. Detta görs genom att cirka 13000 m³ snö producerades i vintras och har täckts med ca 3800 m² av vår ullduk. Leverans och täckning av snöhögen skedde i månadsskiftet mars/april. 

Piteå kommun / Linbäcksstadion har fått en produkt som är baserad på förnybar råvara med lång livslängd samt har väldigt god isolationsegenskap jämfört med de konventionella plastbaserade dukat som finns på marknaden. Med denna ökade isolering, sparas både material samt arbete (då konventionella plastdukar behöver läggs i dubbla lager). 

I detta fall undviker vi att 3,8 ton plast produceras och läggs ut i naturen. Då dukarna exponeras för sol under sommaren så finns även mikroplastproblematiken – där konventionella plastdukar bryts ner i solljuset och släpper mikroplaster. Förmodligen har vi även en längre livslängd på duken (endast hittills verifierat i UV kammare). 

Vanligtvis sammanfogas dukarna med 20–30 cm breda kardborreband. Även kardborren är plastbaserad, så denna ville vi undvika. Vi tog istället fram en metod där dukarna sys ihop med en handhållen batteridriven symaskin. Därmed har vi även lyckats undvika att använda drygt 1km kardborre som annars oftast behöver förnyas årligen. 

Ja – Flera skidanläggningar har visat intresse av ullduken. 

Vid arbete med totalrenovering av ett flerbostadshus på cirka 40 lägenheter fokuserade HUSAB på uppdrag av Heba på att minska avfallsmängderna. En inriktning var plast som separerades i tre fraktioner - blandad plast enligt lagkrav, emballageplast och cellplast. 

Kraven togs fram i dialog med byggherre och entreprenör och ambitionen var att kraven skulle vara så tydliga som möjligt från början ner till byggarbetarna på plats. Detta krävde att byggarbetarna på plats utbildades hur sorteringen skulle gå till, genom platsbesök på en återvinningscentral, att avfallsentreprenören Wiklunds kom ut och föreläste på plats, samt att se till att det alltid fanns någon på plats som kunde hänvisa till rätt container. Vi hade en bra dialog med avfallsentreprenören Wiklunds under hela bygget som kunde vägleda i svåra fall. 

Vi arbetade också med färdigkapade längder på till exempel rör och måttanpassade inköp som minskade mängden plast avsevärt. Ytterligare en insats var att ställa krav på leverantörer att ta tillbaka användbara längder.  

Arbetet ledde till att vi fick bättre koll på hur många kilo avfall vi genererar, om materialet kan återvinnas igen samt dess klimatpåverkan vid en flerbostadshusrenovering. Vi lärde oss att det var möjligt att med relativt enkla medel öka materialåtervinningen av plast, något vi nu kan ta med oss till andra projekt för att minska vår klimatpåverkan. Under projektets gång kom många externa besökare för att titta på arbetet för att i sin tur lära sig hur det kunde se ut i praktiken.  

En stor lärdom var även hur aktiviteterna påverkade projektet ekonomiskt, något vi nu kan ta med oss som en erfarenhet istället för att gissa. Byggarbetarna på plats fick även en större förståelse för material- och avfallshantering i flera led, hur- och var material ska sorteras samt varför. 

Arbetet ledde till en mer cirkulär materialhantering samt undvikandet av plastförbränning längre ner i värdekedjan. Inom byggbranschen som helhet går omkring 2,5 procent av plasten till återvinning (enligt Naturvårdsverket) och i detta projekt lyckades vi nå 47 procent återvinningsgrad genom att sortera plasten i tre fraktioner (cellplast, emballageplast och plast) i stället för en gemensam platsfraktion. Rådande lagkrav är att sortera avfallet i sex fraktioner (trä, mineral, metall, glas, plast och gips), i detta projekt sorterades avfallet i 21 större fraktioner, vilket väsentligt ökade återvinningsgraden. Avfallshanteringens klimatberäkning visade att utsläpp av 25 ton CO₂e kunde undvikas i ett senare skede främst genom ökad materialåtervinning.  

Det är byggarbetarna på plats som i slutändan ansvarar för utfallet av sorterat material. Det råder nästan alltid någon form av språkförbristning på en byggarbetsplats, arbetarnas bakgrund, engagemang och kunskap kring material och avfallssortering är även det varierande. Informationen kring hur avfallet skulle sorteras fanns på flera språk samt att tolk medverkade vid behov vid inskrivning av nya byggarbetare. Avfallsfraktionerna kontrollerades ofta och felsortering i större utsträckning hotades med viten. En lärdom var att avfallet började sorteras på våningsplanen istället för att till en början blandas och sedan sorteras nere vid containrarna. Detta gav en bättre överblick av avfallet och mer hjälp fans att få för att sortera rätt. Det var också svårt att hålla emballagefraktionen tillräckligt ren för materialåtervinning på grund av byggdamm och mindre skräp som följde med samt att containern tog för mycket plats. För att undvika detta användes en komprmieringsanordning samt att fraktionen täcktes ordentligt. 

Arbetet krävde mycket praktiskt engagemang på en byggarbetsplats och tar därför mer tid av byggarbetarna än vad man räknar på idag som "business as usual". Det kräver även fler avfallsfraktioner, hyra och transport av avfallskärl. Även om det inte rör sig om stora extrakostnader, är det fortfarande en ekonomisk fråga – om det finns vilja hos kunden att samarbeta och det efterfrågas av dem, så kommer vi genomföra arbetet med glädje.  

I Inregos utsläppsberäkning har vi sett att 40 procent av våra totala utsläpp kommer från inköp av nya SSD, alltså lagringsminne eller hårddiskar som vi köper in när vi uppgraderar eller reparerar en IT-produkt. För att minimera de här utsläppen och utvinningen av naturresurser som krävs i nyproduktionen har vi i stället börjat köpa in begagnade hårddiskar. Koldioxidutsläppen för en ny hårddisk är 94 kg medan utsläppen från begagnat endast är 2,5 kg. 

Det här gjorde att vi bara efter det första inköpet av begagnade SSD besparade cirka 15,5 ton CO₂e jämfört med om vi hade köpt nya hårddiskar. Hade vi köpt begagnade hårddiskar hela förra året istället för nya hade vi kunnat dra ner vår organisations totala utsläpp med ca 37,5 procent. Dessutom kostar begagnade hårddiskar mindre än hälften av priset av nya vilket har gett vår verksamhet möjligheten att lägga de pengarna på andra saker. 

Trots att vi själva jobbar med återanvänd IT-hårdvara hade vi ironiskt nog förutfattade meningar om att begagnade hårddiskar inte skulle kunna hålla exakt lika hög standard som nya. Därför gjorde vi gedigna kvalitetstester där vi jämförde prestandan på de nya och de begagnade, men hittade inga skillnader. Det här bekräftar något vi har lärt oss genom åren som cirkulär aktör, att cirkulära lösningar ofta är minst lika bra som de linjära men att det handlar om att bryta våra beteendemönster. När människor agerar på ett visst sätt hela sina liv är det svårt att plötsligt ändra om. Men omställningen till en cirkulär ekonomi handlar mycket om att utmana våra förutfattade meningar. Begagnat är ofta minst lika bra som nytt, för en själv, för organisationen och för planeten. 

Absolut! Att inhandla begagnade reservdelar till IT-produkterna vi rekonditionerar fungerar precis lika bra som att köpa nytt – fast ännu bättre eftersom vi minskar både våra utsläpp och kostnader drastiskt.  

Vi har fasat ut engångskuddar till förmån för två olika modeller av kuddar. 

Barriärkudde: Vi valde en kliniskt dokumenterad och CE-märkt barriärkudde med lång livslängd. Kudden desinficeras enkelt på plats och behöver inte skickas till tvätteri, och har därmed inga transporter. Fyllningen består av hålfiber i återvunnen polyester. Eftersom kudden följer sjukbädden och har den inte heller av den anledningen några transportkostnader. 

Vik-kudde: som är en tunn avlång kudde, som när den viks ihop har måtten 70x50 och går därmed att ha i ett kuddöverdrag. Kudden är snabbtorkad i tumlare, på grund av sin konstruktion. 

Kuddarna är anpassade för verksamheten på ett genomtänk sätt, då barriärkudden följer sjuksängen, så behöver personalen inte hantera kuddarna annat än vid rengöring och om kuddarna blivit förstörda. Vik-kudden är enkel att anpassa efter olika behov, då den är tunn och vikbar på många olika sätt, den går också att stoppa i ett standardörngott, då måttet blir 50x70 cm om man viker den på tre.

Barriärkuddarna har inga transporter, eftersom de följer sjuksängen, ska spritas av och inte tvättas. Vik-kudden är tunn, har en snabbare torkprocess och genom dess utformning.

Egentligen väldigt få utmaningar. Vi gjorde besök ute i flera olika verksamheter och presenterade de nya kuddarna och möttes av i stort sett bara positiva kommentarer. Det har visserligen hamnat några barriärkuddar i tvättsäckarna av bara farten inledningsvis, men detta har minskat mycket. Hanteringen har minskat hos vårdpersonalen, då barriärkuddarna följer vårdbädden och hanteras (görs ren) av servicepersonal. 

Vik-kuddarna tar något större plats än engångskuddarna i förvaringsskåpen. Men det har löst sig genom att ha tvåstegsförvaring (det finns ett lager på annan plats) på ställen där det är extra ont om plats.

Ja, det gör vi!

Vi erbjuder kunderna att använda förpackningen storsäck i ett retursystem och erbjuder rekonditionering av storsäckar i nästan hela Europa. Vi kan med vårt system erbjuda alla kunder storsäckar som går att återbruka. I Estland och Finland har vi vårt eget system och nere på kontinenten har vi vårt samarbetsföretag Rebu som sköter rekonditioneringen i deras anläggning. 

Genom att återbruka minskar mängden material. En återanvändbar storsäck kan användas minst sex vändor innan säcken kasseras. 

Största hindret är att många storsäcksbrukare skickar sitt gods långt från Europa. Att returnera långa sträckor är inte ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart. Inom Europa ser vi inga problem för stunden. Att inte fler har flergångssäckar beror också på att det ibland upplevs som krångligt och att det är en del manuellt jobb som det kan vara svårt att hitta/ ha råd med personal till. 

Vi fortsätter att erbjuda tjänsten. 

På K-märkt räddar vi dagligen mat genom att inte ha en meny. Vi tänkte att vi lika gärna kunde göra exakt likadant rörande engångsmaterial.

Vi har de senaste tre åren räddat överblivet engångsmaterial från Pressbyrån, Toyota, mfl. Just nu räddar vi 210 000 engångsmaterial från restaurangkedjan KLANG Market som gick i konkurs i sommaren 2024. 

Förstärker redan befintligt hållbarhetsarbete. En möjlighet att på ett udda sätt kommunicera med våra gäster om det jobb vi tillsammans med dem gör

Det har sparat oanvända engångsförpackningar att slängas. Vi har helt enkelt gett dem ett sista liv.

Bara det mentala i att servera våra produkter i någon annans varumärke – men det är också styrkan.

Vi jobbar ständigt med att utveckla vårt hållbarhetsarbete. Men vi gör det på vårt sätt. Vi är inte certifierade eller liknande – utan jobbar hellre med udda, obeprövade, nya sätt att jobba hållbart på. 

Istället för att köpa nya väskor och nyckelband så får vi dem gjorda av till exempel ett par gamla byxor och på så vis har de en historia. De arbetskläder som är för slitna för våra konsulter att använda mer och som ska kasseras lämnas istället in till oss och vi skickar dem sedan till Beskow von post som tillverkar väskor och nyckelband. 

Vi återanvänder alltså material som annars hade kasserats. De produceras på ett helt miljövänligt sätt. De inspirerar även andra att göra likadant.

Det var en utmaning att kunna hitta produkter som gick att tillverka av de delarna av textilen i kläderna som fortfarande var av bra kvalitet, vi fick samla in gamla kläder och ihop med Beskow von post så kom vi fram till vad som var möjligt att tillverka

Ja, vi kommer satsa på att ta fram mer produkter.