Konstgräsplaners miljöpåverkan
Den typ av granulat som används i konstgräsplaner är så små (ca 2–3 mm) att de räknas som mikroplast när de sprids till miljön. Regelbunden användning och skötsel av konstgräsplaner leder till att granulat försvinner från planen och behöver ersättas. En del av detta svinn sprids till miljön.
I Sverige finns det cirka 1200 konstgräsplaner och flera nya planer byggs varje år. För att underlaget på en konstgräsplan ska ha de önskade egenskaperna fylls planen med stora mängder fyllnadsmaterial, oftast i form av granulat.
SBR (återvunna bil- och maskindäck) är det vanligaste fyllnadsmaterialet i konstgräsplaner och används i nuläget på mer än hälften av alla konstgräsplaner i Sverige. Andra material som används som fyllnadsmaterial i konstgräsplaner är EPDM (nytillverkat vulkaniserat industrigummi) och TPE (nytillverkad termoplast).
Olika typer av organiskt fyllnadsmaterial förkommer också (till exempel kork, bark och kokos). Användningen av organiskt fyllnadsmaterial är än så länge begränsad i Sverige. Denna vägledning omfattar inte användningen av sådana organiska fyllnadsmaterial eftersom de inte räknas som mikroplaster.
Påverkan på miljön
Granulat innebär miljörisker dels eftersom mikroplaster inte bryts ned naturligt utan sprids och ansamlas i miljön, dels genom att olika typer av granulat kan innehålla farliga ämnen.
Det finns inga säkra siffror på hur stora mängder granulat som årligen sprids från konstgräsplaner till den omgivande miljön i Sverige. Beräkningarna varierar mellan olika studier.
Trots att siffrorna är osäkra konstaterar Naturvårdsverket att stora mängder granulat försvinner från konstgräsplaner varje år och att en del av detta svinn sprids till miljön. Spridning av granulat från konstgräsplaner har därför identifierats som en viktig källa till utsläpp av mikroplast i Sverige. När det gäller problemet med spridning av granulat till miljön finns ingen samlad information som visar på skillnader i risken för spridning beroende på vilken typ av granulat som används. De olika typerna av granulat betraktas därför i denna vägledning som likvärdiga när det gäller risken för spridning av mikroplaster till miljön.
Du kan läsa mer om olika uppskattningar av svinn från konstgräsplaner i:
Så sprids granulat till miljön
Granulat kan spridas till miljön på olika sätt, till exempel direkt till den omgivande miljön, via dagvatten och eventuellt via avloppsreningsverk. Det är ännu så länge inte känt hur pass stora mängder granulat som sprids vidare till hav, sjöar och vattendrag.
Spridning av granulat från konstgräs kan till exempel ske vid olika väder. Under vinterhalvåret kan snö och efterföljande snöröjning orsaka en omfattande spridning, genom att granulat följer med i snön och hamnar i de snömassor som oftast läggs vid sidan av konstgräsplanerna. När snön sedan smälter blir en del av granulatet kvar vid sidan av planen medan en del sprids med smältvatten till dagvattenbrunnar. En mindre spridningsväg är de granulat som följer med spelarnas skor och kläder från konstgräsplanen och sedan hamnar i avloppet. Denna spridning sker bland annat från omklädningsrum, i hemmet och vid tvätt.
Risker
De granulat som används i konstgräsplaner kan innehålla olika typer av farliga ämnen. Det finns osäkerheter kring innehållet av farliga ämnen i granulat som används på konstgräsplaner och vilka risker det kan innebära. Sådana osäkerheter finns både för återvunnet och nytillverkat material.
Du kan läsa mer om risker och effekter med mikroplaster och granulat på följande sida:
Kemikalieinspektionen har tagit fram information om risker förknippade med granulat, samt vägledning om regelverk och råd till verksamhetsutövare med anledning av detta. Du finner en länk till vägledningen på Kemikalieinspektionens webbplats här:
Kemikalieinspektionens webbplats
Naturvårdsverket gav 2016 Sweco i uppdrag att beskriva eventuella miljö- och hälsorisker vid användningen av återvunnet däcksmaterial i konstgräsplaner. I uppdraget ingick att studera risker till följd av spridning och exponering för farliga ämnen. Uppdraget omfattade även att översiktligt titta på alternativa material som används i konstgräsplaner och jämföra dessa med användning av återvunnet däckmaterial.
Swecos slutsats var att användningen av SBR på konstgräsplaner inte innebär några betydande risker för människors hälsa, men det finns enligt rapporten osäkerheter kring detta. Osäkerheten beror bland annat på att det inte finns några fullständiga sammanställningar av innehållet i de olika typerna av fyllnadsmaterial och vad som kan läcka ut från materialen.