Högfluorerade ämnen i miljön, PFAS
Är PFAS farligt och hur sprids det i miljön? Här kan du läsa om risker med PFAS och hur Naturvårdsverket arbetar för att minska spridningen av PFAS i miljön.
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. De är syntetiskt framställda och används i ett stort antal produkter som till exempel i brandsläckningsskum och impregneringsmedel. PFAS är vitt spridda i miljön, extremt långlivade och vissa har visats ha negativa effekter på människor och djur.
Förekomst och spridning i miljön
PFAS förekommer inte naturligt i miljön. Alla PFAS är framställda av människan. Eftersom användningen av PFAS är så omfattande och har varit det under lång tid gör det att utsläppen till miljön blir stora. Utsläpp kan ske under varors och produkters hela livscykel – från produktion, till användning och vidare i avfallsledet. PFAS stabila egenskaper innebär att PFAS kommer att fortsätta att spridas i miljön under lång tid även efter det att produktion och användning av ny PFAS har upphört.
Var finns det PFAS i miljön?
PFAS finns mer eller mindre överallt – i oss människor och i miljön – men i varierande halt. För vissa delar av samhället och miljön är halterna särskilt höga och det är också här som Naturvårdsverket huvudsakligen riktar sitt åtgärdsarbete (se avsnittet Så arbetar Naturvårdsverket med PFAS). Det handlar till exempel om:
- Förorenade områden och framför allt där stora mängder PFAS-innehållande brandsläckningsskum har använts eller hanterats. Exempel på områden där höga halter PFAS har uppmätts är brandövningsplatser och brandstationer.
- Sekundära källor som
- Avloppsreningsverk,
- Anläggningar för avfallshantering och
- Deponier
Den diffusa spridningen från den stora mängd PFAS-innehållande varor som finns i samhället kanaliseras till dessa verksamheter.
- I miljön nära viss typ av industri som använder eller har använt PFAS i sin produktion, exempelvis pappers-, plast- och textilindustri.
Hur sprids PFAS i miljön?
En ytterligare problematisk egenskap som många PFAS har är att de kan spridas över mycket stora avstånd. Beroende på att egenskaperna skiljer sig åt mellan olika PFAS och hur användning och hantering varit, kan den dominerande spridningsvägen variera. Viktiga spridningsvägar är:
- Yt- och grundvatten – gäller vattenlösliga PFAS
- Luft – gäller flyktiga PFAS eller PFAS som sprids via luftburna partiklar eller vattendroppar
Det medför att PFAS är spridda överallt i miljön, även i områden där de inte har använts som på nord- och sydpolen. Höga halter av PFAS har påvisats i isbjörnar i Arktis.
PFAS kan även spridas genom oaktsam hantering av:
- PFAS-förorenad jord eller andra PFAS-förorenade massor
Detta om massorna transporteras till och används på en annan plats än där föroreningen uppkommit.
Upptag i organismer och ansamling i näringskedjan
- PFAS tas lätt upp i kroppen och binder till proteiner och ansamlas framför allt i levern och blodet, men även i lungorna och njurarna.
- Halveringstiden i kroppen varierar för olika PFAS.
- PFAS kan överföras till foster via moderkakan och till spädbarn via modersmjölk.
- Framför allt långkedjiga PFAS kan ansamlas i höga halter i djur högre upp i näringskedjan, till exempel rovfåglar, minkar, uttrar och sälar.
- Framför allt kortkedjiga PFAS kan tas upp och ansamlas i växter.
Utmaningar med återvinning och cirkulär ekonomi
- På grund av den omfattande användningen och svårnedbrytbarheten utgör PFAS, tillsammans med andra särskilt farliga ämnen, utmaningar i arbetet för en cirkulär ekonomi.
- Produkter som tillverkas av återvunnet material måste uppfylla kemikalielagstiftningen. Det krävs kunskap och kontroll över innehåll av PFAS vid återvinning, för att säkerställa att produkter av återvunnet material är tillåtna att sälja och säkra att använda.
- Även om användningen av nya PFAS upphör kommer ämnena finnas kvar i produkter som blir avfall under många år framöver. Därför krävs ett långsiktigt arbete för att säkerställa att återvinningen kan öka utan att PFAS återcirkuleras i kretsloppet.
- För vissa PFAS gäller särskilda krav på avfallshantering och förbud mot återvinning. Reglerna finns i förordningen om långlivade organiska föroreningar (POP:s-förordningen)
Hantering av avfall enligt POP:s-förordningen
Få vägledning om vad som gäller när avfall uppkommer, samlas in och sorteras, kartläggning av innehåll av farliga ämnen i avfall, klassificering av avfall, materialåtervinning och bedömningen av när avfall upphör att vara avfall.
Exponering för PFAS
PFAS är extremt långlivade och troligen bryts vissa PFAS inte ned alls under naturliga förhållanden. Det innebär att så länge PFAS fortsätter att användas och spridas kommer människor och andra organismer troligtvis att utsättas för alltmer PFAS. Därför anses sannolikheten också hög att de PFAS-nivåer som idag bedöms vara säkra över tid kommer att överskridas.
PFAS är vitt spridda i miljön och finns därför i bland annat livsmedel, luft och damm. Exponeringen sker främst genom livsmedel som fisk, ägg och dricksvatten men kan också ske via inomhusluft. Dricksvatten och fisk från förorenade områden kan vara betydande källor till exponering. PFAS finns också i vissa hygien- och kosmetikaprodukter.
Genom att mäta halterna PFAS i människa och i miljön över tid kan man se att halterna minskat för de PFAS som reglerats genom förbud. Det kan man exempelvis se i uppmätta halter i blod och bröstmjölk från människa och i ägg från havsfågeln sillgrissla:
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023, sida 27 om PFAS i sillgrissla (pdf, kemi.se)
Är PFAS farligt?
Eftersom PFAS är en stor och komplex ämnesgrupp finns det fortfarande mycket vi inte vet om PFAS och hur de påverkar människors hälsa och miljön. För vissa PFAS finns det studier som visar påverkan på människor och djur.
I djurstudier har man bland annat sett påverkan på immunsystemet, hjärnans utveckling och förändrad levervikt vid exponering för PFAS. PFAS kan även påverka reproduktionsorganen samt nivåer av könshormoner och sköldkörtelhormoner.
I epidemiologiska studier (vanligen undersöker en epidemiologisk studie ett orsakssamband mellan effekt och exponering i en del av en population/kohort) på människa har man sett påverkan på immunförsvaret i form av ett försämrat antikroppssvar vid vaccination. Man har även sett ett samband mellan PFAS-exponering och kolesterolnivåer, nivåer av leverenzym, sänkt födelsevikt, samt ökad risk för vissa cancerformer och polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS lagras länge i kroppen och om vi utsätts under lång tid kan hälsan påverkas.
Råd om mat och dricksvatten från Livsmedelsverket (livsmedelsverket.se)
PFAS: Fakta och egenskaper
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp syntetiskt framställda kemikalier som använts i ett stort antal produkter och industriella processer sedan 1950-talet.
PFAS kännetecknas av att de innehåller en kolkedja där väteatomer har ersatts med fluoratomer. Hos perfluorerade ämnen har alla kolkedjans väteatomer ersatts med fluoratomer. Hos polyfluorerade ämnen har bara vissa av väteatomerna ersatts med fluoratomer. Den kemiska bindningen mellan kol och fluor är en av de starkaste som finns, vilket medför att PFAS är mycket svårnedbrytbara. Svårnedbrytbarhet, eller persistens som det också kallas, är en tekniskt och industriellt bra egenskap men som oftast är mycket problematisk ur ett miljö- och hälsoperspektiv.
PFAS kan delas in i olika grupper med olika kemiska strukturer. De mest studerade grupperna är perfluorerade karboxylsyror och perfluorerade sulfonsyror, såsom PFOA, PFNA, PFOS och PFHxS. Det finns också andra grupper som perfluorerade etrar, fluorerade alkoholer, fluorerade fosforföreningar och polymerer med fluorerad ryggrad eller sidokedjor.
Ämnenas olika kemiska egenskaper gör att de kan spridas på olika sätt i miljön. Vissa PFAS är mycket vattenlösliga och kan spridas långt via vatten, medan andra PFAS binder starkt till markens partiklar. Andra PFAS kan spridas via luften.
Alla PFAS är att betrakta som särskilt farliga ämnen
- Alla PFAS kan anses vara extremt svårnedbrytbara, i sig själva eller som nedbrytningsprodukter, och stannar därför kvar i miljön under lång tid.
- Vissa är bioackumulerande, det vill säga de ansamlas i levande organismer. Vissa är mobila, det vill säga de är rörliga i miljön och kan spridas över stora områden. För ett fåtal PFAS finns det belägg för att de är toxiska, det vill säga skadliga för hälsa och miljö, som till exempel PFOS och PFOA.
- För flertalet PFAS saknas fortfarande kunskap om deras effekter på hälsan. Det finns dock anledning att misstänka att alla PFAS är hälsoskadliga.
- Kemikalieinspektionen betraktar alla PFAS som utfasningsämnen enligt "PRIO - ett verktyg för substitution". Utfasningsämnen är ämnen som har de allvarligaste egenskaperna för hälsa och miljö och som är viktigast att prioritera att byta ut eller undvika.
- Naturvårdsverket gör bedömningen att alla PFAS är att betrakta som särskilt farliga ämnen enligt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det innebär att PFAS omfattas av preciseringen att användningen av särskilt farliga ämnen så långt som möjligt ska upphöra.
Ämnenas egenskaper och vilka PFAS som är förbjudna (kemi.se)
Så arbetar Naturvårdsverket med PFAS
Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområdet i frågor om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforskning. Naturvårdsverket har en central roll i PFAS-arbetet och miljöarbetet generellt och ska vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. I detta ingår att utveckla och stärka den nationella samordningen och vägledningen kring PFAS-spridning i miljön.
Naturvårdsverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. PFAS-frågan berör flera miljökvalitetsmål, till exempel Giftfri miljö, och Grundvatten av god kvalitet.
Ett samarbete mellan olika aktörer krävs för att förebygga spridningen av PFAS i miljön. Nedan kan du läsa mer om Naturvårdsverkets ansvar inom de fokusområden som är särskilt betydelsefulla att inrikta åtgärdsarbetet för PFAS mot:
Miljöfarliga verksamheter som hanterar PFAS
- Naturvårdsverket ansvarar för att ge vägledning och tillsynsvägledning när det gäller yrkesmässig hantering av kemiska produkter.
- Naturvårdsverket ger också vägledning och tillsynsvägledning om tillämpningen av miljöbalken med tillhörande författningar inklusive bestämmelser om egenkontroll, samt hur miljöbalken förhåller sig till Reach vid användning av kemiska produkter.
- Naturvårdsverket deltar också i vissa prövningar av tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter för att ta tillvara miljöintressen och andra allmänna intressen. Vi yttrar oss inte i alla ärenden, utan gör ett urval. Urvalet grundar sig som regel på att det antingen gäller en verksamhet med stor miljöpåverkan eller en viktig principiell frågeställning.
Vägledning för tillsyn av Produktvalsprincipen i miljöfarlig verksamhet
Verktyget Prio - hjälp med att byta ut farliga ämnen i produkter och varor (kemi.se)
Rekommendationer för minskad användning av brandsläckningsskum (kemi.se)
Avfallshantering och deponier
- Naturvårdsverket ger vägledning och stöd för att begränsa spridningen av befintliga PFAS i samhället och miljön inom avfallsområdet. Vi arbetar för hållbar avfallshantering och tar fram föreskrifter, tillsynsvägledning och annan vägledning.
Avloppsreningsverk och dagvatten
- Naturvårdsverket har ansvar för tillsynsvägledning och vägledning av kommunal avloppsrening, hantering av dagvatten och spridning av avloppsslam inom jordbruket.
- Vi ansvarar också för den svenska implementeringen av EU:s avloppsdirektiv och slamdirektiv.
- Kommande revidering av EU:s avloppsdirektiv ställer krav på att vissa avloppsreningsverk kommer att behöva installera teknik för att rena läkemedelsrester och andra mikroföroreningar. Teknikerna kommer även ha viss reningseffekt för PFAS.
- Kommande revidering av EU:s regelverk för spridning av slam på jordbruksmark kommer även den att ställa strängare kvalitetskrav på slam som ska användas på jordbruksmark.
Aktivt uppströmsarbete med Revaq-certifiering (svensktvatten.se)
Förorenade områden
- Naturvårdsverkets arbete med förorenade områden avser åtgärder när förorening redan skett.
- Arbetet kan även omfatta till exempel skyddsåtgärder vid svåråtgärdade områden där läckage behöver förhindras.
- Naturvårdsverket är nationellt samordnande i arbetet med efterbehandling av förorenade områden och har det centrala tillsynsvägledningsansvaret.
- Naturvårdsverket tar fram stöd, vägledning och tillsynsvägledning. Vi samverkar också med andra berörda myndigheter och aktörer.
- Naturvårdsverket administrerar också huvuddelen av finansieringen för åtgärder av förorenade områden där ansvar för att åtgärda föroreningar saknas helt eller delvis.
Miljöövervakning
- Miljöövervakning är en förutsättning för åtgärdsarbetet mot PFAS (och andra miljögifter) inom övriga fokusområden ovan. Dels bidrar miljöövervakning till att identifiera förekomst, källor och spridningsvägar till miljön samt förändringar över tid, dels kan den även utgöra underlag till åtgärdsarbete samt följa upp genomförda åtgärder.
Miljöövervakning följer tillståndet i miljön - Naturvårdsverket övervakar PFAS inom den nationella miljöövervakningen.
- Detta kompletteras av regional övervakning utförd av länsstyrelser, kommunal miljöövervakning och övervakning av vattenvårdsförbund och verksamhetsutövare.
- Rapporter från löpande övervakning samt screeningundersökningar av farliga ämnen, däribland PFAS, tillgängliggörs i det digitala vetenskapliga arkivet DiVA.
Regeringsuppdrag om PFAS
Naturvårdsverket har för närvarande två regeringsuppdrag om PFAS.
Samverkan
Samverkan mellan myndigheter och andra aktörer pågår nationellt och internationellt och är avgörande för att framgångsrikt minska användning, spridning och risker med PFAS.
Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket leder ett nätverk som är öppet för alla PFAS-intresserade aktörer. I nätverket delas kunskap om PFAS, men det är också en plattform för att försöka hitta lösningar på problemen med PFAS och att förhindra framtida problem uppstår. För att underlätta kunskapsutbyte och annan samverkan finns också ett nätverk för de myndigheter som är mest involverade i PFAS-arbetet.
I Sverige är många myndigheter inblandade i arbetet med att minska de negativa effekterna av PFAS. En gemensam guide tydliggör bland annat olika myndigheters ansvar för tillsyn av och vägledning om PFAS. I guiden ges även råd och information till olika intressenter, exempelvis privatpersoner med enskild vattenbrunn, dricksvattenproducenter och verksamhetsutövare som hanterar kemiska produkter som innehåller PFAS.