Bekämpningsmedel i miljön
Bekämpningsmedel används för att döda eller förhindra djur och organismer som vi betraktar som skadliga. Medlen är giftiga och användning kan vara farlig för både miljö och hälsa.
Växtskydd eller biocider
Ett bekämpningsmedel kan antingen vara ett växtskyddsmedel eller en biocidprodukt.
Biocider används för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer (däribland virus), orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Exempel på biocidprodukter är träskyddsmedel, myggmedel, råttbekämpningsmedel och båtbottenfärger.
En biocidprodukt kräver godkännande av Kemikalieinspektionen om den är tänkt att verka antiseptiskt eller antibakteriellt.
Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Skyddet kan vara mot skadedjur, svampangrepp eller mot konkurrerande växter.
För att ett växtskyddsmedel ska få användas måste det vara godkänt av Kemikalieinspektionen.
I registret över bekämpningsmedel som finns hos Kemikalieinspektionen kan du kontrollera registeringsnummer och se om medlet är godkänt och hitta annan viktig information.
Många och långa spridningsvägar
Bekämpningsmedel kan spridas via vatten, jord, luft och i näringskedjorna.
Vid kemisk bekämpning av ett ogräs, skadesvamp eller skadeinsekt besprutas ofta ett helt markområde. Växtskyddsmedlen stannar kvar i miljön under kortare eller längre tid och kan i vissa fall ta sig långt ifrån den plats där de använts.
Halter av växtskyddsmedel har mätts upp i åar och bäckar i jordbrukslandskap, men även i grundvatten och i regn. Läckage av bekämpningsmedel från jordbruk pågår inte bara under sommaren utan under hela året. Vintertid har visserligen lägre halter mätts upp än under sommaren, ändå överskreds de riktvärden som finns för att skydda vattenmiljön några gånger.
Mer information om bekämpningsmedel i miljön:
Miljöfarliga ämnen sprids till haven
Båtbottenfärger används för att motverka att exempelvis alger, musslor och havstulpaner sätter sig fast på båtens skrov. Färgerna kan innehålla tennföreningar och andra farliga ämnen som gör dem giftiga också för andra vattenlevande djur och växter.
- Exempel på sådana giftiga ämnen är tungmetallerna koppar och zink samt ämnesgruppen trifenyltenn, som har miljöfarliga långtidseffekter och därför har klassats som prioriterade riskminskningsämnen.
- Ett annat exempel är den organiska tennföreningen tributyltenn, TBT, som nu är förbjuden men som tidigare använts i båtbottenfärger. TBT har hormonstörande egenskaper som påverkar djurlivet i havsmiljön, även i halter så låga att de knappt är mätbara.
Bekämpningsmedel finns kvar under lång tid
Vissa bekämpningsmedel som sedan länge är förbjudna finns fortfarande kvar i miljön. Ett sådant exempel är DDT som fortfarande återfinns i levande organismer trots att användningen upphört i de flesta delar av världen.
I Sverige förbjöds DDT på 1970-talet.
Rester av bekämpningsmedel i mat
Förutom vid användning av bekämpningsmedel kan människor få i sig rester av bekämpningsmedel via maten. Det gäller livsmedel som behandlats med bekämpningsmedel eller som kommit i kontakt med bekämpningsmedel under lagring och transport.
På Livsmedelverkets webbplats finns mer information om risker, gränsvärden med mera: