Fakta om arsenik och arsenikföreningar
Arsenik är giftigt och kan ge mycket allvarliga miljö- och hälsoeffekter. Arsenik är ett naturligt förekommande ämne i olika mineraler och finns i varierande halter i berggrunden. Halterna i grundvattnet varierar, men är i allmänhet låga i Sverige.
Inom vissa begränsade områden förekommer halvmetallen arsenik naturligt i höga halter i berggrunden och därmed också i grundvattnet.
Förhöjda halter av arsenik i grundvatten förekommer till exempel inom Bergslagens och Skellefteåfältets malmområden.
Hur påverkas miljön av arsenik?
Arsenik är ett välkänt gift som kan ge upphov till allvarliga miljö- och hälsoeffekter där de oorganiska föreningarna betraktas som mer giftiga än de organiska föreningarna. Arsenik är mycket toxiskt för vattenlevande organismer och kan även vara toxiskt för växter.
Hur sprids arsenik i miljön?
Industri samt el- och fjärrvärmeproduktion står för majoriteten av utsläppen av arsenik till luft i Sverige.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Naturvårdsverket följer utvecklingen av arsenikhalter i grundvatten i ett landstäckande stationsnät. Grundvattnet som analyseras kommer från områden som är så opåverkade som möjligt av lokala föroreningskällor.
Hur påverkas människan av arsenik?
Arsenik är klassat som cancerframkallande och långvarig exponering kan ge upphov till tumörer på hud, lunga, urinblåsa och troligen även i lever, njurar, och prostata. Andra hälsoeffekter inkluderar hjärt- och kärlsjukdomar, leverskador och kronisk hosta.
Hur får vi i oss arsenik?
De vanligaste sätten att få i sig arsenik är via dricksvatten och viss mat (framförallt ris).
I regel är halterna av arsenik i svenskt dricksvatten mycket låga. I områden där berggrunden har naturligt höga arsenikhalter, kan vattnet i bergborrade brunnar ha förhöjda halter. Eftersom dricksvatten kan vara ett sätt att få i sig arsenik och barn dricker mer vatten per kilo kroppsvikt än vuxna är det viktigt att skydda barn från sådan exponering.
Fisk och skaldjur kan innehålla organiska arsenikföreningar, men de anses inte vara något hälsoproblem eftersom giftigheten är låg och de utsöndras relativt snabbt via urinen.