Skogslandskapet

En överblick över utredningar, remisser, regeringsuppdrag och nyheter.

Avverkning av skogar med höga naturvärden, fragmentering och minskande livsmiljöer för ett antal hotade arter gör det svårt att nå målet om att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Men det går att möta dessa utmaningar genom åtgärder för grön infrastruktur, skydd och klimatanpassning i skogen. 

Den svenska skogen bidrar positivt till klimatarbetet genom att lagra in kol som kan generera långlivade produkter som kan ersätta fossila material. I vilken grad skogen kan bidra till klimatmålen hänger samman med hur man klarar hänsynen till biologisk mångfald.  

Grön infrastruktur är nätverk av natur som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och ekosystemtjänster främjas i hela landskapet.  I en väl fungerande grön infrastruktur har arter möjlighet att sprida sig och använda landskapets miljöer obehindrat, på land och i vatten.  Naturvårdsverket koordinerar det nationella arbetet med grön infrastruktur. 

Att arbeta med grön infrastruktur innebär ett nytt perspektiv och arbetssätt - att se helheten i ett landskapsperspektiv. När det finns kunskap om hur nätverken av natur ser ut går det att prioritera insatser bättre och planera mer effektivt. 

Samverkan mellan markägare och god planering av skogliga åtgärder kan avsevärt förbättra skogens olika värden. Gemensamma kunskapsunderlag ger stöd för var åtgärder gör bäst nytta och var det är viktigt med särskild hänsyn, ett exempel på kunskapsunderlag är information om värdetrakter. Ett varierat brukande i skogslandskapet som utgår från markens naturliga förutsättningar bidrar till grön infrastruktur och kan öka skogens motståndskraft och minska risken för till exempel insektsangrepp, stormar och bränder.  

En värdetrakt kan beskrivas som ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska värden. Värdetrakterna används för samverkan om naturvårdsplanering inom grön infrastruktur, variationsrikt skogsbruk, frivilliga och formella skydd för ett hållbart skogsbruk. 

Länsstyrelserna har tagit fram kartskikt med värdetrakter som omfattar olika typer av skog, till exempel ädellövskog, tallskog, triviallövskog och annan trädbärande mark. Dessa visas med olika färg i kartskiktet. I en värdetrakt är det ofta lämpligt att prioritera åtgärder som syftar till att stärka den utpekade naturtypen. Det vill säga konkreta åtgärder som stärker den gröna infrastrukturen i skog. 

Lövskogar kan hålla stora naturvärden och de fyller en viktig funktion i skogslandskapet. Många av skogens hotade arter är knutna till lövträd och lövskogar. Dessutom kan en satsning på att öka andelen lövträd innebära att riskerna för framtida klimatförändringar sprids.

Lövträden är ofta mer motståndskraftiga mot stormskador och drabbas inte av rotröta. Genom att knyta ihop lövskogar med höga ekologiska värden, satsa på föryngring av löv, eller skötselåtgärder som gynnar löv, på de marker som är utvecklingsbara kan vi få större sammanhängande lövskogsområden i olika successionsstadier.

Ett mer variationsrikt skogsbruk behövs för ett långsiktigt hållbart brukande av skogen. Den brukade skogen behöver ett ökat inslag av lövträd/lövskogar och mer hyggesfria metoder som skapar mer natur- och kulturvärden. Med kulturvärden menas här kulturarvstjänster i form av kvalitetsvirke för byggnadsvård och material från skogen till slöjd. När det finns en större variation i skogen med olika slags träd med olika ålder utvecklas förutsättningarna för en grön infrastruktur där naturvärden finns kvar även utanför formella och frivilliga avsättningar. Blandskogsbestånd i skogsbruket stärker skogens förmåga att generera ekosystemtjänster och att hantera klimatförändringarnas effekter.  

År 2020 stärkte Miljömålsrådet samarbetet inom sju strategiska områden för att öka takten i miljöarbetet. Projektet "Ett variationsrikt skogsbruk" ingår i det strategiska området "Insatser för grön infrastruktur". 

Projektet avslutades 2022. Som ett resultat från projektet finns nu ett faktablad framtaget om att skapa naturvärden genom aktiv naturvård, se nedan. Snart kommer även ett faktablad om hyggesfritt skogsbruk.

Naturvårdsverket har för närvarande 132 gällande åtgärdsprogram. I dessa beskrivs kunskapsläget om arternas och naturtypernas ekologi, hotbild och möjliga åtgärder. Åtgärdsprogram som berör skogen är  62 st.

Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning, för att överleva. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskrivs den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen.  

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare, och samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt. 

Att verka för bevarande och utveckling av biologisk mångfald, grön infrastruktur och ekosystemtjänster i skogslandskapet är exempel på vad Naturvårdsverket arbetar med för att nyttjandet av skogslandskapet ska bli hållbart. Vi samverkar i dessa frågor med till exempel Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, skogsbruks- och miljöorganisationer.   

Naturvårdsverkets roll i arbetet med grön infrastruktur handlar om samverkan med olika myndigheter däribland Skogsstyrelsen och Länsstyrelserna som tagit fram handlingsplaner för grön infrastruktur. 

Skogsstyrelsen ska tillsammans med övriga aktörer medverka i genomförandet av handlingsplanerna och särskilt verka för skogssektorns delaktighet. Dialog och samverkan med markägare och landskapets olika aktörer är avgörande för att nå miljömålen och hållbara landskap.