Större betesfållor och lönsamma lantbruk

Kunskapsunderlaget består av flera delar: kartskikt med sammanställningar och analyser, en presentation med inriktning på lantbruksekonomiska aspekter och goda exempel. Detta kompletteras med lantbruksstatistik och historiska kartor för att ge fördjupad förståelse av aktuella marker. 

Kunskapsunderlaget kan användas vid planering och rådgivning samt till stöd för aktiva åtgärder, till exempel att: 

• utvidga betesfållor 
• förbättra arrondering 
• identifiera restaurerbara eller potentiellt röjbara marker 
• lokalisera potentiella betesmarker att nyttja vid krissituationer, till exempel vid långvarig torka 

Naturvårdsverket har låtit ta fram kartunderlag (GIS-skikt) som kan användas i arbete med att få fler gräsmarker betade. Kartunderlagen ska även bidra i arbetet med biologisk mångfald och grön infrastruktur. 

På uppdrag av Naturvårdsverket har Metria tagit fram kartskikt som visar befintliga och potentiellt restaurerbara betesmarker i hela Sverige utanför fjällen. Detta har utförts genom att i befintliga digitala underlag identifiera alla marker som är eller potentiellt kan innehålla gräsmark samt identifiera tidigare brukad jordbruksmark där det nu är skog, öppen mark och öppen våtmark. Befintlig betesmark har hämtats från Jordbruksverkets blockdatabas. 

• Befintlig hävdad betesmark (från blockdatabasen) 
• Potentiell betesmark (sammanställning från många underlag) 
• Öppen våtmark (från NMD) 
• Aktivt brukad åker (från blockdatabasen) 
• Potentiellt restaurerbar åkermark från 1950–70-talet (från EKO-kartan) 
• Årsindex för Ekonomiska kartan (varifrån historisk åkermark hämtats) 

Baserat på grundkartskikten, som beskrivits ovan, har möjliga objekt med minst en viss areal befintlig och potentiell betesmark sökts ut. Resultatet av analysen är ett mycket stort antal objekt över hela landet utom i fjällområdet. Varje enskilt objekt markeras med en omgivande linje som pekar ut objektet men som inte är en tänkt fållindelning. För att underlätta användningen har analysresultaten grupperats till olika kartskikt som kan tändas och släckas var för sig. 

• Objekt med potential för 5 till 10 hektar betesmark 
• Objekt med potential för 10 till 20 hektar betesmark 
• Objekt med potential för mer än 20 hektar betesmark 
• Objekt utan befintlig hävdad betesmark 
• Objekt med liten andel potentiell betesmark (<10% respektive 10–25%) i förhållande till befintlig hävdad betesmark 

Kartunderlagen ovan kan öppnas som en WMS/visningstjänst. Kartskikten kan även laddas ned var för sig som raster- eller vektorskikt att användas i andra analyser.  

Ladda ner grundskikt och resultat av analys

Till kartunderlagen har kompletteringarna gjorts från SAM iSkifte 2022. Fem nya skikt finns med:

1. naturtypsklassad betesmark/äng
2. särskilda värden, betesmark/äng
3. allmänna värden, betesmark/äng
4. övrigt bete (jordbruksblock)
5. restaureringspotential

Ladda ner kompletterande kartskikt i Naturvårdsverkets geodataportal (zip-fil)

(För att välja rätt färgkarta: Se instruktioner i Instruktion_Färgkarta.png).

Analyserna och kartskikten som tagits fram inom projektet ska ses som ett komplement till andra befintliga underlag. Användare av materialet behöver därför komplettera med annat kunskapsunderlag för att avgöra om och hur de utpekade objekten kan nyttjas. Det kan till exempel vara utpekade marker med särskilda värden såsom värdekärnor eller värdetrakter, historisk markanvändning, IR-bilder, äldre ortofoton eller fastighetsindelning. 

Nationella geodata hos länsstyrelsen eller Geodatakatalogen på Lantmäteriverket 

Länsstyrelserna tar tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Dessa kan tillsammans med kartskikten utgöra viktiga kunskapsunderlag vid planering och rådgivning för fler åtgärder. 

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur 

Markfuktighetsindex (delresultat från produktionen) 

Exempelbil, markfuktighetsindex (jpg) 

Det kartskikt som tagits fram över potentiella betesmarker, kan också ge stöd i att söka efter möjliga nödbetesmarker. Även om långt ifrån alla objekt i kartskiktet potentiella betesmarker kan vara aktuella så kan det ändå vara en utgångspunkt, tillsammans med annan information, för att söka lämpliga marker när behovet uppstår. Det finns en möjlighet att med ett raster markera alla objekt som enbart innehåller potentiella betesmarker. 

De nya kompletterande skikten från 2022 visar i huvudsak betesmarker/ängar som har ersättning, men även marker som saknar ersättning och marker som har restaureringspotential.

Till kunskapsunderlaget med olika kartskikt finns även en presentation av Karl-Ivar Kumm, SLU, med fokus på de lantbruksekonomiska aspekterna av att utvidga betesfållor. Presentationen ger generell kunskap om förutsättningar för ekonomiskt bärkraftig betesdrift och illustrerar med exempel och ekonomiska kalkyler. 

Det finns redan lantbruksföretag som av små splittrade betesmarker skapat större rationella betesfållor och därmed också förbättrat den ekonomiska bärkraften för hävden av naturbetesmarker. Exempel på sådana gårdar, och presentationen Mer naturbetesmarker och ekonomiskt bärkraftiga företag, återfinns på SLU:s hemsida. 

Mer naturbetesmarker och ekonomiskt bärkraftiga företag (slu.se) 

Den Häradsekonomiska kartan ger information om markanvändning, vegetation, vattendrag, bebyggelse med mera för ca 100 till 150 år sedan. Häradskartan är ett historiskt kartverk som producerades mellan 1859 och 1934. 

Häradskartan är ett tidsdokument från perioden då den mest genomgripande skiftesreformen inletts, men innan strukturomvandlingen av odlingslandskapet slagit igenom fullt och innan 1900-talets omfattande nedläggning påbörjats. På många håll finns stora arealer äng kvar och djuren betade fortfarande i stor utsträckning utmarkerna.  

Naturvårdsverket har låtit Metria georeferera de av Lantmäteriet scannade kartbladen. Det gör att de kan laddas upp som rasterbilder i GIS-program i rätt koordinatsystem. Även om inte geometrin i kartbladen stämmer helt med dagens, så är avvikelserna inte större än att man kan jämföra med moderna kartskikt, vilket också är syftet med att tillgängliggöra häradskartan på detta sätt. 

Häradskartan omfattar ca 1 500 kartblad och täcker största delen av Götaland och Svealand. Småland, Öland och Gotland samt Bohuslän saknas dock. Kartorna är en sammanställning från sockenkartor i skala 1:20 000 som i sin tur byggde på laga skifteskartor. 

Informationsmängden i varje kartbladsfil (15–20 MB) och det stora antalet (1 500) gör att det inte går att ladda ned hela Häradskartan på en gång. Det finns en översiktlig karta med rutindelning och numrering där man kan se vilka kartfiler man är intresserad av. 

Häradskartan i Miljödataportalen 

Guide till häradskartan (pdf)

SCB:s lantbruksregister (LBR) och jordbruks/lantbruksräkningarna innehåller uppgifter om jordbruksföretagen som togs in årligen genom postenkät fram till slutet av 1990-talet.  

På uppdrag av Naturvårdsverket lät SCB på 1990-talet göra en omräkning av alla data på församlingsnivå till 1992 års administrativa indelning. På så sätt är data ur registren jämförbara över tid och kan kopplas till ett vektorskikt över 1992 års församlingsindelning. I dagsläget finns åker och betesmark inlagda och kan visas som förändringskartor över perioden 1951 till 1995. Syftet är att ge en snabb överblick över var i landet eller regionalt förändringar skett och i en upplösning på församlingsnivå. Lantbruksstatistiken innehåller ett stort antal variabler. 

Grunddata finns att ladda ned som Excel-filer 

SCB-Atlas Jordbruk version 5.0 (pdf) 

Visualisering av lantbruksregistret 

Informationsbroschyren beskriver översiktligt kunskapsunderlaget, de olika kartskikten och analyserna. Broschyren är gjord för att kunna skrivas ut. 

Broschyr: Mer naturbetesmarker och ekonomiskt bärkraftiga företag (pdf)