Odlingslandskapet
Att verka för bevarande och utveckling av biologisk mångfald, grön infrastruktur och ekosystemtjänster i odlingslandskapet är exempel på vad Naturvårdsverket arbetar med för att nyttjandet av odlingslandskapet ska bli hållbart.
Detta gör vi genom att bland annat följa upp och utvärdera jordbrukspolitiken samt ge förslag på åtgärder. Vi har nyligen öppnat ett nytt program för ersättning till restaurering av ängsmark, betesmark och hamlade träd. I många frågor samverkar vi med till exempel Jordbruksverket, länsstyrelsen och lantbruks- och miljöorganisationer. Här kan du läsa om en del av Naturvårdsverkets arbete med odlingslandskapet.
Ersättning till åtgärder i ängs- och betesmarker
Om Odlingslandskapet – bakgrund och sammanhang
Odlingslandskapet är ett multifunktionellt landskap som används till att producera livsmedel och djurfoder, är en livsmiljö för ett stort antal arter, är en betydande del av vårt kulturarv samt en plats för rekreation.
Människan är nödvändig för den biologiska mångfalden
Den mångfald som finns i dagens odlingslandskap är ett resultat av hur människor har brukat marken under många tusen år. Slåtter av gräsmarker för att få vinterfoder till djuren har skapat näringsfattiga ängar med hög biologisk mångfald. Hamlade träd, det vill säga träd som återkommande har beskurits för att samla lövfoder, gav knotiga gamla träd som hyser en mångfald av växt- och djurarter och ger bostad åt bland annat fåglar och fladdermöss.
Rensning av sten från åkrar gav stenmurar och rösen som är bo åt insekter och andra djur. Betade gräsmarker gav förutsättningar för många olika växter, svampar och djur. Inga av dessa landskapselement hade funnits utan människan och hennes boskap. Om människans nyttjande av landskapet upphör växer landskapet igen och delar av den biologiska mångfald som lever där nu kommer inte att kunna överleva.
Därför är odlingslandskapets biologiska mångfald beroende av att det finns människor som är villiga att fortsätta bruka marken. Det förutsätter att det finns en attraktiv levnadsstandard på landsbygden och möjlighet att driva ett lönsamt jordbruk som både producerar livsmedel och ger förutsättningar för biologisk mångfald. En del biotoper i landskapet är skyddade, men grundförutsättningen är att det ska vara lönsamt att bedriva livsmedelsproduktion på ett sätt som samtidigt bevarar och stärker den biologiska mångfalden och dess ekosystemtjänster.
Biologisk mångfald är nödvändig för människan
Den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet är beroende av människan, men människan är också beroende av den biologiska mångfalden. Jordbruket och odling av mat är beroende av insekter som pollinerar grödorna, av markorganismer som gör jorden bördig och av fåglar och nyttoinsekter som håller skadedjur i schack.
Dessa så kallade ekosystemtjänster är nyttor som naturen ger oss människor.
En hög biologisk mångfald gör också att det ekologiska systemet blir mindre känsligt för förändringar och kan anpassa sig bättre. Detta är extra viktigt i tider av klimatförändringar. Därför är det viktigt att utveckla jordbrukssystem som är rationella och lönsamma, men som också bevarar och stärker den biologiska mångfalden.
Förändrade förutsättningar i jordbruket ger förändrad miljö
Den biologiska mångfalden i odlingslandskapet har minskat drastiskt under de senaste hundra åren. Detta beror till stor del på att jordbruket förändrats under samma period. Större maskiner, nya brukningsmetoder och specialiserade gårdar har revolutionerat livsmedelsproduktionen men också förändrat landskapet och skapat nya förutsättningar. Små gårdar har slagits ihop till större enheter och svårskötta marker har planterats igen med skog. Våtmarker har dikats ur, öppna diken lagts igen, stenmurar och stenrösen har tagits bort för att göra marken mer lättskött och rationell.
Det som tidigare varit hem för många arter är nu borta och många av de arter som levde i det gamla odlingslandskapet klarar inte av att leva i den nya miljön. Många små gårdar har lagts ner för att de inte kunnat konkurrera med de stora rationella gårdarna och dessa marker har vuxit igen. Detta har också bidragit till en avfolkning av landsbygden.
Strukturrationalisering och specialisering pågår fortfarande och intensifiering är ett problem i vissa delar av Sverige samtidigt som många biologiskt värdefulla marker i andra delar av Sverige växer igen på grund av att jordbruk lägger ner. Globaliseringen och världsmarknadspriser påverkar också de svenska jordbrukarnas lönsamhet och möjligheter.
Hur kan du stötta naturbetesmarker?
Den biologiska mångfalden är hotad och många av de hotade växt- och djurarterna är knutna till naturbetesmarker. Det faktum att det idag bara finns några få procent kvar av de betesmarker som fanns för hundra år sedan är en stor del av orsaken till att dessa arter nu är hotade.
