Regionala handlingsplaner
De regionala handlingsplanerna kan användas som underlag för kunskap, planering och prioritering när man planerar för grön infrastruktur i landskapet. Här kan du läsa mer om arbetet med och syfte för handlingsplanerna.
Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur under åren 2015 - 2018. Handlingsplanerna har tagits fram i dialog och samverkan med flera berörda aktörer.
I arbetet har även andra centrala myndigheter deltagit, såsom Boverket, Fortifikationsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Skogsstyrelsen, Statens fastighetsverk, Svenska kraftnät, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Trafikverket.
Nu genomförs många av de åtgärder som tagits fram i handlingsplanerna i samverkan med många olika aktörer.
I Sverige har vi arbetat mycket med att skydda natur, växter och djur. Men det räcker inte för att motverka förlusten av biologisk mångfald och fungerande ekosystem. Det behöver finnas fungerande nätverk av natur med fungerande livsmiljöer för olika arter. I praktiken innebär arbetet med grön infrastruktur hållbart brukande av hela landskapet, både på landsbygd och i urban miljö, så att rätt åtgärd genomförs på rätt plats för att bevara den biologiska mångfalden och fungerande ekosystem som kan ge oss de ekosystemtjänster vi behöver.
Handlingsplanerna ska bidra till att nå målen
Handlingsplanerna ska kunna användas som kunskaps-, planerings- och prioriteringsunderlag i olika samhällsprocesser för att kunna planera för hela landskapet. Deras användning bidrar till att främja och samordna uppföljning och analys av miljötillstånd och miljömål. Användningen kan sammanfattas i tre huvudsyften:
- Underlag för landskapsplanering i brukande och hållbar förvaltning av mark och vatten, och som kunskapsunderlag för samråd och samverkan mellan olika aktörer.
- Ramverk för landskapsplanering av offentliga naturvårdsinsatser.
- Underlag för fysisk planering och prövning.
Handlingsplanerna för grön infrastruktur innebär inga nya regler eller ny lagstiftning, och påverkar inte markägares grundläggande rättigheter och skyldigheter, utan ger stöd och underlag för att göra det lättare att genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet.
Gemensam kunskap underlättar planering
Gemensamt för alla länens handlingsplaner är att de beskriver var i länet det finns värdefull natur och ekosystemtjänster, eller brist på sådana. Analyser och beskrivningar av fördelningen av olika typer av kvaliteter ingår. Analyserna utgår i de flesta fall från redan känd kunskap som kompletterats med nya GIS-analyser. Till det kan det också finnas kartunderlag som ger kunskap om ekologiska samband i hela landskapet. Ekologiska processer analyseras exempelvis utifrån arters behov av att kunna leva och sprida sig i landskapet. Då går det att bedöma var naturliga processer behöver stärkas genom att bevara eller återskapa värden i landskapet.
Ett viktigt syfte med arbetet är att alla aktörer ska ha tillgång till samma kunskaps- och planeringsunderlag för att underlätta planering ur ett landskapsperspektiv. Målet är att det ska bidra till en ökad samsyn kring var det finns särskilt värdefulla områden och områden med åtgärdsbehov. De regionala handlingsplanerna och underlag finns tillgängliga på länsstyrelsernas webbsidor.
Länsstyrelserna samarbetar också kring kunskap om naturen. Bland annat finns det en nationell karta över så kallade värdetrakter. En värdetrakt är ett område i landskapet som har en högre koncentration av värdekärnor, det vill säga områden som har högre naturvärden av en viss naturtyp som till exempel gräsmark eller tallskog, än omgivande landskap. All mark i en värdetrakt har dock inte höga naturvärden. Om ett område identifierats som värdetrakt påverkas de inte formella krav som ställs på mark- och vattenanvändningen i området. Men värdetrakter är speciellt viktiga för den gröna infrastrukturen och därför viktiga som kunskapsunderlag för planering.
Du hittar länk till Länsstyrelsernas samarbetsyta för värdetrakter i blocket här nedan.
Även Miljödataportalen innehåller geografisk information och olika rapporter om natur.
Nationella kartskikt med värdetrakter
Länsstyrelsens samarbetsyta med information om värdetrakter och grön infrastruktur.
Kartinformation om framtida potentiella lövskogar
Ett kunskaps- och beslutsunderlag inför planering och skötsel av områden som har potential att utveckla lövskog som bidrar till grön infrastruktur.
Insatser för grön infrastruktur
Handlingsplanerna innehåller också en del som beskriver var det finns behov av åtgärder, länets största utmaningar och förslag på åtgärder och insatser. Insatserna kan avse ett avgränsat geografiskt område eller större områden för att uppnå mer landskapsövergripande åtgärder. Åtgärderna kan vara av olika karaktär men utgår från redan befintliga regler och processer såsom hänsyn i brukande av mark och vatten, riktade naturvårdsinsatser eller hänsyn i prövning och planering.
Insatser som gäller mer avgränsade områden kan handla om till exempel att regelbundet sköta om sandmiljöer för att stärka möjligheter för störningskrävande arter att finnas kvar. Insatser som fokuserar på tematiska frågor som är viktiga för hela landskapet kan handla om att skapa eller restaurera våtmarker med syfte att öka den biologiska mångfalden, hålla kvar vatten i landskapet och skydda mot eventuella översvämningar. Det är också viktigt att vårda kulturbärande landskapselement som åkerholmar, stenmurar, alléer, öppna diken, synliga fornlämningar och ängslador.
Dialog och samverkan
Dialog och samverkan med landskapets aktörer är avgörande då arbetet med åtgärder huvudsakligen inte kan genomföras av myndigheter. Insatser och åtgärder kan genomföras av olika aktörer på frivillig grund och utifrån egna möjligheter och engagemang att bidra. Åtgärderna kan till exempel handla om att röja betesmark eller slåtteräng, bruka med särskild hänsyn och ge bättre förutsättningar i landskapet till pollinerare. Det kan också handla om att bygga ekodukter över vägar som kan utgöra barriärer för djur och växter. Ett annat exempel på en insats kan vara att på olika sätt öka möjligheten att bedriva tätortsnära friluftsliv.
Dialog och samverkan sker på många olika sätt och utvecklas ständigt. Länsstyrelserna är många gånger de som har rollen att bjuda in till möten och driva samverkansprocessen framåt men även andra aktörer kan initiera samverkan och genomföra åtgärder som stärker grön infrastruktur. Även centrala myndigheter, andra regionala myndigheter, kommuner, privata aktörer och ideella organisationer kan också driva processerna för att stärka grön infrastruktur.
Naturen känner inga administrativa gränser, och det är tillsammans som vi kan skapa sammanhängande nätverk av natur med fungerande livsmiljöer för växter, djur och människor.
Så kan olika aktörer bidra till grön infrastruktur
Alla kan bidra i arbetet med en grön infrastruktur utifrån sina egna förutsättningar och engagemang. Här är några exempel:
- Planerare kan hjälpa till att binda samman landskapet genom att se till att vägar inte blir barriärer för djur och växter, till exempel med hjälp av ekodukter, viltpassager och vägtrummor.
- Kommunerna kan använda de regionala handlingsplanerna vid framtagandet av översikts- och detaljplaner, till exempel genom strategiska grönplaner, vid förvaltning av parker och annan tätortsnära natur och klimatanpassning.
- Lantbrukare kan bidra till grön infrastruktur genom att sköta om och underhålla stenmurar och odlingsrösen, öka andelen buskar och lövträd i brynmiljöer och spara kantzoner mot vattendrag.
- Skogsägare kan bidra till grön infrastruktur genom att göra frivilliga avsättningar eller bruka skogen med särskild hänsyn. De kan exempelvis bevara lövskog och buskvegetation längs skogsbryn, vattendrag och sjöar så att det bildas spridningskorridorer för land- och vattenlevande arter.
- Entreprenörer som utför skötselåtgärder eller gör skogs- eller grävarbeten kan anpassa metoder så att den gröna infrastrukturen främjas.
- Allmänheten kan bidra genom att rapportera fynd av olika arter till exempelvis Artportalen, odla i sin trädgård och balkong eller sätta upp insektshotell.
- Miljökonsulter kan se till att grön infrastruktur-perspektivet får större utrymme i exempelvis tillståndsprocesser genom att visa på värdet av grön infrastruktur vid placering och utformning av tillståndspliktiga verksamheter.
- Fiskerinäringen kan använda skonsamma fiskeredskap för att bevara den biologiska mångfalden.
Här finns länsstyrelsernas handlingsplaner
Handlingsplanerna finns på respektive länsstyrelses webbplats:
Vägledning
Nyhetsbrev om grön infrastruktur och ekosystemtjänster
Vill du veta mer om arbetet med grön infrastruktur och ekosystemtjänster? Prenumerera på vårt nyhetsbrev! Här får du nyheter om grön infrastruktur och ekosystemtjänster, tips om aktiviteter, material, lärande exempel och forskning.