Goda exempel
Här har vi samlat goda exempel på arbete med grön infrastruktur. Här finns även filmer kring Naturvårdsverkets forskningsprojekt om grön infrastruktur.
Länsstyrelsernas arbete med grön infrastruktur i praktiken
Samverkan mellan länsstyrelsen, markägare och övriga aktörer är avgörande för att skapa en fungerande grön infrastruktur. Rätt bit natur måste finnas på rätt plats och hänga ihop som i ett pussel. Det skapar livsmiljöer för växter och djur och ökad biologisk mångfald. När naturen hänger ihop i en grön infrastruktur får vi ut många olika funktioner i landskapet som viktiga ekosystemtjänster som till exempel virkesproduktion, vattenkvalitet och friluftsliv.
Viskans Park i Borås
"Win-win" är en av insikterna från projektet i Viskans Park, ett stadsbyggnadsprogram som antogs av Borås stad 2021.
Projektet handlar om att skapa ett grönt sammanhängande stråk genom hela staden och är ett gott exempel på hur man kan arbeta med grön infrastruktur i fysisk planering. Samarbetet har gått ut på att skapa flera olika funktioner och ekosystemtjänster på samma ytor med både sociala och ekologiska dimensioner. Projektet gynnar växter och djur, medborgare, näringsliv, fastighetsägare och besöksnäringen.
Markägarens betydelse för grön infrastruktur
Filmen handlar om samarbetet mellan länsstyrelsen och markägare för Hjälmarlandskapets lövmiljöer. Markägarna behöver både bruka och bevara lövskog för att bevara arter som är beroende av lövskog. Samarbetet visar på fungerande lösningar för både människor och natur.
Fältgentiana – projekt om livskraftiga gräsmarker
Länsstyrelsen Stockholm har tillsammans med markägare påbörjat skötsel av artrika gräsmarker i länet, där den sällsynta fältgentianan växer. Filmen presenterar varför grön infrastruktur är viktig för fältgentianan, vilka praktiska åtgärder som genomförs och vilka mervärden arbetet ger upphov till.
Skydda och bevara grunda havsvikar
Många grunda havsvikar är utsatta för ett hårt exploateringstryck, samtidigt som de har stor betydelse för både land- och vattenlevande arter. I Norrviken samarbetar därför Länsstyrelsen Stockholm, Värmdö kommun och markägare för att skydda och restaurera området. Viken är numera skyddad i form av ett biotopskydd och strandängen betas.
Restaurering av strandängar och ekhagar i Nyköping
I Nyköping har ett 20 hektar stort område av strandängar och en stadsnära ekhage restaurerats. Genom att rensa bort vegetation och låta djur beta marken har gröna korridorer bundits ihop så att människor och djur kan röra sig emellan dem. Det har gett positiva effekter både för natur, djur och boende i området.
Återställande av vattendrag i Lögdeälven
ReBorN är ett Life-projekt där man återställer 200 km vattendrag i Västerbotten och i Norrbotten. Restaureringen återskapar livsmiljöer för fiskar och andra vattenlevande djur. Roger Vallin, projektledare för ReBorN i Länsstyrelsen Västerbotten och Madelaine Jakobsson, kommunalråd i Nordmalings kommun berättar mer.
Återställande av vattendrag i Klingavälsån och Fyledalen
I Klingavälsån och Fyleån i södra Skåne har nästan sex kilometer vattendrag återställts för att främja livsmiljön för utrotningshotade musslor. Åtgärderna har genomförts inom det EU-finansierade projektet UC4Life. Genom restaureringen har musslor och fiskar kommit tillbaka och fler människor vistas i områdena för rekreation.
Fjärilslandskapet i Jämtkrogen
Det kalkrika Jämtkrogen, ett stort landområde i både Jämtlands och Västernorrlands län, är unikt. Här finns det ovanligt många sällsynta och rödlistade fjärilar. För att skapa en bra livsmiljö har man gjort åtgärder som att gräva fram näringsrik mineraljord för att gynna växter som fjärilarna tycker om. Projektet är ett lyckat samarbete mellan länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland och SCA.
Satsning på lövskog i Småland
Projektet Lövsuccé 2.0 är en satsning på lövskog i Småland. LRF, Södra Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen samarbetar för att inspirera markägare till att satsa på ett mer variationsrikt skogsbruk. Syftet är att få fler lövträd i landskapet och att binda samman lövträdsområden med varandra för att stärka grön infrastruktur.
Felles fjellrev
För 20 år sedan fanns det inte många fjällrävar kvar i svenska fjällkedjan, ca 30 – 40 stycken. I ett unikt Interreg/EU-projekt har länsstyrelserna i Jämtland och Västerbotten, Miljoedirektoratet, NINA, Stockholms universitet, Nordlands och Troendelags fylken och WWF har samarbetat för att bevara fjällräven i Norge och Sverige. Nu finns det ca 350 stycken.
Forskningsfilmer om grön infrastruktur
Forskning inom grön infrastruktur kan ge goda exempel på effektiva åtgärder som ger en win win situation för markägaren, till exempel när det gäller jordbruksproduktion, biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Scenarier för grön infrastruktur i skog
GreenFutureForest är ett forskningsprojekt som har undersökt huruvida man kan bygga upp en framtida grön infrastruktur, eller restaurera den gamla gröna infrastrukturen från ett hårt brukat skogslandskap. Forskarna har också undersökt varför vissa arter har svårt att fortleva i den brukade gröna infrastrukturen.
Värdet av trädbevuxen kantzon (forskning)
Crosslink är ett forskningsprojekt om värdet av trädbevuxen strandkantzon där fältstudier genomförts i fyra olika europeiska länder. Zonerna förbättrar den biologiska mångfalden och ger viktiga ekosystemtjänster som en stabiliserad vattentemperatur, sänkta närsaltsnivåer och nedbrytning av naturens avfall.
Funktionell konnektivitet i gräsmarker
LIM och Fungreen är två forskningsprojekt om grön infrastruktur och funktionell konnektivitet i gräsmarker. Nynäs naturreservat är ett av många landskap där forskarna har studerat biologisk mångfald och hur landskapsförändringar påverkar växters mångfald genom att gräsmarker har minskat och blivit mer och mer isolerade. Forskningen visar att det är viktigt är att gräsmarksytorna binds ihop med betesdjuren för att skapa den gröna infrastrukturen.
Planeringsverktyg för biologisk mångfald
Biologisk mångfaldsindikator är ett planeringsverktyg för att estimera biologisk mångfald på landskapsnivå. Verktyget använder sig av information om landskapets ekologiska strukturer; hur många olika typer livsmiljöer det finns, var livsmiljöerna finns, fragmenteringen av dessa och hur lätt det är för viktiga arter att sprida sig.
Forskningsprojektets målsättning är att indikatorn kan ingå som del i beslutsstöd för bästa användning av mark och de naturmiljöer som finns i ett landskap.