Lagar och mål
Genom att använda lagstiftning, nationella och internationella mål som stöd i arbetet kan verksamhetens ansvar för ekosystemtjänster bli tydligare.
Ekosystemtjänster nämns inte som begrepp i miljöbalken men kan tolkas in i bland annat särskilda hänsynsregler i 2 kapitlet och hushållningsbestämmelserna i 3 kapitlet.
Miljöbalken ska användas så att:
- människors hälsa och miljön skyddas mot skador och problem orsakade av föroreningar eller annan påverkan.
- värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas.
- den biologiska mångfalden bevaras.
- mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas på ett långsiktigt hållbart sätt.
- återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas för att uppnå ett kretslopp.
Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 §, är också relevant. Där står att platsen för en verksamhet eller åtgärd ska väljas utifrån vad som är lämpligt för ändamålet såväl som för människors hälsa och miljön.
Hänsynsreglerna – kapitel 2 miljöbalken
Säkerställandet av förmågan att producera livsmedel och andra allmänna nyttigheter kopplade till bevarande av jordbruksmarken är inskrivet i miljöbalken 3 kap. 4 §: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Enligt skogsvårdslagen ska skogsägaren sköta skogen på ett sätt som ger en långvarigt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.
Nationella mål
Sveriges miljömål
I generationsmålets sju så kallade strecksatser nämns ekosystemtjänster.
”Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.”
Flera av miljökvalitetsmålen har med ekosystemtjänster att göra. Ett exempel är målet God bebyggd miljö. Men det miljökvalitetsmål som har allra tydligast koppling till ekosystemtjänster är Ett rikt växt- och djurliv.
I miljömålssystemet finns också ett etappmål för ekosystemtjänster:
”En majoritet av kommunerna ska senast år 2025 ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.”
Boverket och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram en metod och vägledning om hur ekosystemtjänster och stadsgrönska kan tas tillvara och integreras i planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön. Etappmålet innebär att en majoritet av kommunerna senast år 2025 ska använda metoden och vägledningen i sitt arbete.
Integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer (sverigesmiljomal.se)
Folkhälsomål
Folkhälsofrågor knyter an till de reglerande och de kulturella ekosystemtjänsterna. Av folkhälsopolitikens åtta målområden har mål fem ”Boende och närmiljö” och mål sex ”Levnadsvanor” en koppling till ekosystemtjänster. De handlar bland annat om boendemiljöer med förbättrad luftkvalitet, minskat trafikbuller och tillgång till grönstruktur, en god förskole- och skolmiljö samt tillgänglighet till hälsofrämjande produkter, miljöer och aktiviteter.
Nationella folkhälsomål och målområden hos Folkhälsomyndigheten
Friluftlivsmål
Friluftslivsfrågorna har en koppling till de kulturella ekosystemtjänsterna. Målet för friluftslivspolitiken på ett nationellt plan är att främja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten utgör grunden. Friluftslivet berör många politiska frågor såsom tillväxt, landsbygdsutveckling, folkhälsa, utbildning samt jord- och skogsbruk. Målet för friluftsliv har därför med både folkhälsomålen och miljömålen att göra.
Mål för kultur
Kulturmiljöfrågor har en nära relation till de kulturella ekosystemtjänsterna. Många av våra gröna miljöer i exempelvis städer och på landsbygden har en koppling till kulturmiljövärden. De nationella målen för kulturmiljö innebär att det statliga kulturmiljöarbetet ska främja ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas.
Målen omfattar även människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen.
Skogspropositionens målsättning
I mars 2022 beslutade riksdagen om propositionen ”Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund”. Skogspropositionen har kopplingar till de stödjande och försörjande ekosystemtjänsterna. Skogspropositionens målsättningar innebär att regeringen prioriterar åtgärder för att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. I propositionen står också att Sverige har ett ansvar internationellt och för kommande generationer att bevara, restaurera och utveckla den biologiska mångfalden samt nationella och internationella åtaganden för att skydda biologisk mångfald i skogen.
Internationella mål
Agenda 2030 – de globala hållbarhetsmålen
Av de 17 mål som finns i Agenda 2030, berör ekosystemtjänster främst åtta mål (mål nummer 2, 3, 6, 7, 11, 13, 14 och 15). Vissa av målen berörs mer direkt såsom ”Ekosystem och biologisk mångfald”, ”Bekämpa klimatförändringarna” samt ”Hållbara städer och samhällen”.
Andra mål berörs mer indirekt genom att stimulerande, accepterande, trygga och tillgängliga samhällsmiljöer skapas för alla människor med hjälp av ekosystemtjänster. Exempel på sådana mål är ”Jämställdhet” och ”Minskad ojämlikhet”.
I arbetet med ekosystemtjänster och med fysisk planering av gröna ytor är även mål 16 relevant ”Fredliga och inkluderande samhällen”, då medborgardialoger är ett viktigt sätt att kommunicera med kommuninvånarna om vad de tycker är viktigt.
Övriga internationella mål
Det finns fler internationella mål och ramverk som har med ekosystemtjänster att göra. Här finns länkar där du kan läsa mer om respektive område:
- Konventionen om biologisk mångfald (CBD) och arbetet med den nya nationella strategin och åtgärdsplanen
- EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 (europa.eu)
- The New Urban Agenda (habitat3.org)