Frågor och svar om ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster kan delas in i fyra kategorier: 

• Försörjande ekosystemtjänster: att ekosystemen tillhandahåller råvaror för produktion av exempelvis mat, dricksvatten, fiberråvara och bioenergi.  
• Reglerande ekosystemtjänster: till exempel luft- och vattenrening, vattenreglering, kolbindning och pollinering.  
• Kulturella ekosystemtjänster: att ekosystemen tillhandahåller naturmiljöer lämpliga för till exempel friluftsliv, rekreation, pedagogik, upplevelser av natur- och kulturarv.  
• Stödjande ekosystemtjänster: är förutsättningen för att övriga tjänster ska fungera, exempelvis fotosyntes, jordmånsbildning med mera. 

Naturvårdsverket har tagit fram en lista över ekosystemtjänster. Detta är en förenklad och kortad version av förteckningen över ett större antal ekosystemtjänster som finns i Naturvårdsverkets rapport 6797. 

Lista över ekosystemtjänster (xlsx 22 kb)

Ekosystemtjänstförteckning med inventering av datakällor

Begreppet ekosystemtjänster uppkom i början av 1990-talet, även om tanken om ekosystemens betydelse för människan funnits långt tidigare. Syftet var att visa hur människan är en del av och samspelar med ekosystemen, och att skapa förståelse för människans beroende av fungerande ekosystem. I början av 2000-talet fick begreppet större genomslag i och med att FN:s generalsekreterare Kofi Annan efterlyste en bedömning av den mänskliga inverkan på miljön,  Millenium Ecosystem Assessment (MEA). Begreppet har därefter integrerats i flera mål, strategier och policyer i Sverige och internationellt. 

Millenium Ecosystem Assessment (MEA)

Ibland används ”naturnytta” som ett bredare samlingsbegrepp i stället för ”ekosystemtjänst”, exempelvis av IPBES, FN:s plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services). Begreppet naturnytta har lanserats som ett mer inkluderande begrepp än ekosystemtjänster och ger utrymme för flera dimensioner av hur människan förhåller sig till naturen och inkluderar både sociala, kulturella och andliga perspektiv. Det stämmer väl överens med många urfolks traditioner och sedvänjor samt deras relation till naturen. Mer om begreppen:

Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster

Det är funktioner, strukturer och processer i ekosystemen som genererar de tjänster som skapar nyttor för oss människor. Dessa nyttor kan vi sätta ett värde på, antingen kvalitativt, kvantitativt eller monetärt. Den så kallade kaskadmodellen visar hur ekosystemen bidrar till vår välfärd genom en kedja av händelser. Den visar sambanden mellan ekosystemen och de nyttor och värden vi människor får genom ekosystemtjänster. I figuren ges ett exempel kopplat till ekosystemtjänsten vattenreglering: 

Figur: Kaskadmodellen (pdf 468 kb)

Kaskadmodellen är ett pedagogiskt sätt att illustrera samspelet mellan natur och människa. Ofta kan modellens olika delar inte avgränsas tydligt, exempelvis kan en trädstam ses som både råvara för pappersmassa (försörjande ekosystemtjänst), som en del av en organism som renar luften (reglerande ekosystemtjänst) och samtidigt som vacker att se på och ett potentiellt framtida konstverk (kulturell ekosystemtjänst)

Behovet av att skilja på begreppen tjänst, nytta och värde beror på sammanhanget. I vissa mer övergripande sammanhang kan det gå bra att använda alla tre begreppen så länge syftet är att uppmärksamma allt det vi får från naturen och öka medvetenheten kring ekosystemtjänster. I mer specifikt arbete som kartläggning, värdering eller i forskning bör man dock skilja på begreppen för att undvika risk för exempelvis dubbelkartering eller dubbelvärdering. 

En anledning till att skilja på tjänst och nytta är också att en nytta kan bero på flera olika tjänster. Genom att visa på både tjänster och nyttor kan ekosystemens mångfunktionalitet synliggöras. 

Läs mer under frågan ”Vad menas med att värdera ekosystemtjänster?”.

Ekosystemtjänstförteckning med inventering av datakällor 

Guide för värdering av ekosystemtjänster (naturvardsverket.se)

Biologisk mångfald är ingen ekosystemtjänst, utan en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att tillhandahålla flera olika ekosystemtjänster. Vissa ekosystemtjänster kan upprätthållas i ensartade ekosystem och av ett begränsat antal arter. Biologisk mångfald är således inte en förutsättning för alla ekosystemtjänster, men har en positiv effekt på produktionen av många ekosystemtjänster. Mer om begreppen:

Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster kan upplevas som positiva, negativa eller neutrala beroende på kulturellt, socioekonomiskt, tids- och rumsmässigt sammanhang. Ekosystemtjänster kan upplevas olika som en konsekvens av att vi värderar dem olika. Som exempel kan virkesproduktion ses som positivt av markägaren som bedriver skogsbruk, men samtidigt som negativt av de som utövar friluftsliv i skogen. I arbete med att främja ekosystemtjänster bör man därför reflektera över vem som drar nytta av tjänsterna och ur vilket perspektiv.

Ekosystemtjänsterna är ofta beroende av varandra. Därför behövs ekosystem som är robusta och motståndskraftiga. Det uppnås genom en stor variationsrikedom i form av landskap med många olika typer av ekosystem, livsmiljöer och arter, samt stor genetisk variation inom arterna. Vissa ekosystemtjänster kan upprätthållas i ett ensartat ekosystem och av ett begränsat antal arter.

Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Grön infrastruktur behövs för att stärka och bevara biologisk mångfald och fungerande ekosystem. Genom att främja grön infrastruktur och därmed hög biologisk mångfald, förbättras förutsättningarna för robusta ekosystem som kan ge många ekosystemtjänster i landskapet.

De regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur som tagits fram av länsstyrelserna ska fungera som kunskaps- och planeringsunderlag för pågående mark- och vattenanvändning, i prövning och planering och vid naturvårdsåtgärder. De beskriver bland annat var i landskapet viktiga ekosystemtjänster skapas och var det finns brister och utvecklingspotential.

Mer om grön infrastruktur

Naturbaserade lösningar är åtgärder som både utgår från och främjar ekosystemtjänster. Det är åtgärder som ska skydda, hållbart förvalta eller återskapa natur, och bidra till att främja ekosystemens resiliens, det vill säga motståndskraft mot förändringar. Målet är att bibehålla eller stärka biologisk mångfald och ekosystemtjänster och därmed adressera olika samhällsutmaningar kopplade till exempelvis klimatförändringar och mark- och resursanvändning. 

Naturbaserade lösningar kan handla om åtgärder för bevarande och restaurering, hållbar skötsel och förvaltning eller återskapande av hela eller delar av ekosystem. Det innebär att naturbaserade lösningar (åtgärder) använder naturens förmåga att generera ekosystemtjänster för att samtidigt bibehålla och stärka ekosystemtjänster. 

Några exempel på naturbaserade lösningar: Anläggning av våtmarker och restaurering av vattendrag hjälper oss att fördröja och reglera höga vattenflöden i landskapet; parker och stadsgrönska hjälper oss att reducera höga temperaturer och omhänderta dagvatten; restaurering av kustekosystem hjälper oss att minska erosion och översvämning från stigande havsnivåer; metoder i jord- och skogsbruket som främjar en långsiktigt hållbar produktion. 

Mer om naturbaserade lösningar

Hur vi använder mark och vatten, planerar och bygger avgör om vi kan bevara och utveckla ekosystemens kapacitet att tillhandahålla ekosystemtjänster. Genom att synliggöra och värdera ekosystemtjänster kan alla – myndigheter, kommuner, politiker, företag, organisationer och privatpersoner – fatta medvetna och hållbara beslut. Det finns flera argument för att arbeta med ekosystemtjänster: 

• Öka förståelsen för värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster 
  Genom att synliggöra och öka kunskapen om de tjänster som ekosystemen ger skapas både medvetenhet om att människan är beroende av naturen och ökad förståelse för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald och ekosystem.  
• Skapa synergier mellan och inom olika sakområden för mer hållbara beslut
  Ekosystemtjänster bidrar ofta till synergier i samverkan med andra tvärgående sakområden, exempelvis klimatfrågor och grön infrastruktur. Genom att arbeta med dessa områden på ett samordnat sätt kan vi synliggöra och främja naturens alla värden som helhet, vilket ger en god grund för de avvägningar som behöver göras och de beslut som fattas. 
• Främja ekosystemtjänster i hela landskapet
  Genom att beakta ekosystemtjänster i beslut och inom olika verksamheter kan vi främja ekosystemtjänster och därmed minska negativ påverkan på ekosystem och ekosystemtjänster. Detta bidrar i sin tur till att olika samhällsmål uppnås.

Arbete med ekosystemtjänster har stöd i både internationella konventioner, EU:s strategi för biologisk mångfald och nationellt från riksdag och regering, bland annat genom formuleringar i miljömålsarbetet. En viktig grund för arbetet med ekosystemtjänster är FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Ekosystemtjänster anknyter även till de flesta av de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030. 

Om agenda 2030

Om konventionen om biologisk mångfald

Om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030

För att leva upp till internationella målsättningar har Sveriges riksdag antagit miljömål och en strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 

Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)

Regeringens proposition 2013/14:141: En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som ska nås. Åtta av miljökvalitetsmålen innehåller preciseringar som handlar om att vidmakthålla ekosystemtjänster; Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Flera av etappmålen i miljömålssystemet har en tydlig koppling till och påverkan på förutsättningarna för ekosystemtjänster. 

Upprätthållande och utveckling av ekosystemtjänster är grundläggande för att uppnå även andra samhällsmål, såsom folkhälsomålen, friluftslivsmålen och mål för kulturmiljöarbetet. 

Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)

Begreppet ekosystemtjänster står inte uttryckt i svensk lagstiftning, men ekosystemtjänster finns med indirekt i exempelvis både miljöbalken, plan- och bygglagen och skogsvårdslagen på så sätt att många begrepp som står i olika bestämmelser innefattar ekosystemtjänster. Arbete med ekosystemtjänster stämmer överens med de avsikter som ligger bakom bland annat hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken och flera av de allmänna principerna i 2 kap.  i plan- och bygglagen. Befintlig lagstiftning ger därmed stöd för att ta tillvara och integrera ekosystemtjänster i olika verksamheter.

Människan har påverkat och påverkar landskapet, dess habitat och organismer på ett mycket omfattande sätt. Påverkansgraden har accelererat de senaste 50 åren. En fördubbling av den mänskliga populationen och en fyrfaldig ökning av den globala ekonomin de senaste 50 åren kräver mer och mer resurser av jorden. 

Biologisk mångfald påverkas av människan på mer eller mindre direkta sätt. Framför allt genom följande fem direkt drivande faktorer: 

1. Förändrad mark- och vattenanvändning
2. Direkt överutnyttjande av organismer (tex avverkning, jakt, överfiske)
3. Klimatförändringar
4. Föroreningar 
5. Invasiva arter

Hot mot den biologiska mångfalden 

Trots att tjänsterna utgör grunden för vår välfärd tar vi dem ofta för givna. Ekosystemtjänster kan undervärderas i beslutsfattande och de styrmedel som finns ger inte alltid tillräckliga incitament för att ta hänsyn till ekosystemtjänster.  Det är en utmaning för samhället att prioritera insatser för stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Dessa kan oftast inte köpas och säljas och har därför inte ett tydligt monetärt värde. Ekosystemtjänster är något som kommer till nytta för många samtidigt som kostnaderna för skapande och förvaltning ofta åläggs enskilda som inte alltid kan tillgodoräkna sig vinsterna. Ensidigt fokus på vissa ekosystemtjänster, som produktion av varor som har ett monetärt värde, kan leda till överutnyttjande av ekosystem.  

Global utvärdering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Klimatförändringarna påverkar ekosystemen och den biologiska mångfalden och därmed även förmågan hos ekosystemen att tillhandahålla ekosystemtjänster. Förutom stigande havsnivåer, längre perioder av torka och fler skyfall innebär det förändrade klimatet att en rad processer i ekosystemen förändras, vilket kan få flera negativa konsekvenser som är svåra att överblicka idag. 

Samtidigt behövs fungerande ekosystemtjänster för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Genom att stärka olika ekosystemtjänster kan negativa effekter av klimatförändringarna minskas. Det handlar exempelvis om tjänster som reglerar lokal temperatur och lokala och regionala vattenflöden och tjänster som påverkar odlingsmarkens vattenhållande kapacitet och bördighet. Genom att anpassa metoder för jord- och skogsbruk kan marken binda större mängder kol och på så vis minska klimatpåverkan samtidigt som markens kvalitet för produktion ökar. 

Sveriges naturmiljö i ett förändrat klimat

Naturbaserade lösningar – ett verktyg för klimatanpassning och andra samhällsutmaningar

En ekosystemtjänstanalys kartlägger, analyserar och visualiserar ekosystemtjänster inom ett område. Syftet är att skapa en mer effektiv och hållbar förvaltning av ekosystemen. Utifrån rumsliga och ekologiska data om området analyseras vilka typer av ekosystemtjänster ett visst område kan tillhandahålla och vilka nyttor eller värden tjänsterna ger.

En ekosystemtjänstanalys syftar till att underlätta bedömningar om vilka ekosystemtjänster som påverkas av en viss verksamhet och vilka hänsyn som kan tas för att minska negativ påverkan. Ekosystemtjänstanalyser kan också ge förslag på lösningar för att utveckla befintliga eller skapa nya ekosystemtjänster i det aktuella området. 

Mer om ekosystemtjänstanalys

Kartläggning av ekosystemtjänster utgår från underlag om ekosystem, grönstruktur, grön infrastruktur och biologisk mångfald. Även exempelvis berg- och jordarter samt topografi har betydelse för leverans av ekosystemtjänster. 

Ekosystemtjänster kan kartläggas, men ofta handlar det om att kartlägga områden som har förutsättningar att tillhandahålla olika ekosystemtjänster. Det innebär samtidigt att vi gör vissa antaganden, och att vi inte alltid kan visa till vilken grad ett område genererar ekosystemtjänsten eller kvaliteten på en enskild ekosystemtjänst. 

En avgränsning av de ekosystemtjänster som bedöms vara mest relevanta behöver göras. Avgränsningen beror på syfte, mål och prioriteringar inom verksamheten i fråga. Kartläggning av förutsättningar för ekosystemtjänster kan göras i olika geografiska skalor. Vissa ekosystemtjänster kan kartläggas på länsnivå eller på nationell nivå, andra blir inte relevanta förrän de kartläggs på lokal nivå. 

Det finns många exempel på kartläggningar av ekosystemtjänster, framförallt på kommunal nivå. Dessa kan fungera som inspiration för kartläggning även på regional nivå. Läs mer om kartläggning av ekosystemtjänster och vilka befintliga underlag som finns att använda i vägledningen om grönplanering. 

Vägledning om grönplanering

Underlaget från en kartläggning visar på de ekosystemtjänster som finns i ett område eller vilken potential som ekosystemen har att tillhandahålla ekosystemtjänster. En ekosystemtjänstanalys ger även underlag för bedömning av en viss verksamhets påverkan på ekosystemtjänsterna, där även påverkan av olika alternativ kan belysas. Analysen kan se olika ut beroende på verksamhet.

Både kartläggning och analys kan visa var det finns brist på ekosystemtjänster, vilket i sin tur kan användas som underlag för åtgärder. Oavsett om det gäller kartläggning eller analys kan det vara bra att välja ut ett par ekosystemtjänster som bedöms vara mest relevanta att fokusera på. 

Vägledning om grönplanering 

Ekosystemtjänstförteckning med inventering av datakällor 

Ekosystemtjänster finns i hela landskapet. Alla ekosystem har förmåga att tillhandahålla flera ekosystemtjänster samtidigt, dvs de är multifunktionella. Vilka ekosystemtjänster som tillhandahålls, och till vilken grad, påverkas bland annat av skötsel och förvaltning av området, mark- och vegetationsstruktur och årstid.

Många ekosystemtjänster, framförallt de reglerande, är mer eller mindre beroende av en sammanhängande grönstruktur, biologisk mångfald och även av de stödjande ekosystemtjänsterna som sådana. Hela landskapet har betydelse för produktion av många av de ekosystemtjänster som samhället är beroende av. Ett område som genererar få ekosystemtjänster kan ha stor betydelse beroende på läge, behov på platsen eller risk för negativ påverkan på ekosystemtjänsten i fråga. 

För att främja och förvalta ekosystemtjänster på ett effektivt sätt krävs en förståelse för var och hur de produceras och vilka nyttor de bidrar till. Det handlar om så kallade ekosystemtjänstflöden, alltså hur vissa ekosystemtjänster flödar från platsen där de produceras till den plats där nyttan erhålls av människor. Till exempel bidrar en kommun uppströms som äger mark som naturligt reglerar vatten till att en kommun nedströms inte drabbas av översvämning. Kunskap om detta innebär att insatser för att bevara och stärka ekosystemtjänster koncentreras till rätt områden.

Mer om ekosystemtjänster i landskapet

Att värdera ekosystemtjänster är att uppskatta nyttan vi människor får från ekosystemen. Eftersom tjänsterna ger oss många, ofta osynliga nyttor, är det ett sätt att synliggöra värdet. Ofta är det nyttan som är möjlig att värdera, inte själva ekosystemtjänsten. Värdet kan uttryckas kvalitativt, kvantitativt eller monetärt. 

Att värdera ekosystemtjänster kan bidra till att minska människans negativa påverkan på ekosystemen. En värdering ökar kunskapen om hur en viss verksamhet påverkar och/eller är beroende av ekosystemen och dess tjänster. En värdering kan underlätta möjligheten att göra mer medvetna avvägningar och fatta långsiktigt hållbara beslut. 

Exempel på syften med en värdering kan vara: 

• Att underlätta avvägningar mellan olika mål, åtgärder eller alternativ. Det kan handla om att underlätta vid beslut om hur mark- och vattenanvändning kan utformas för att bidra till, och inte försämra, ekosystemens förmåga att generera ekosystemtjänster. 
• Att ligga till grund för att förbereda verksamheten för framtida risker förknippade med påverkan på miljön eller för att stödja ett företags arbete med att bidra positivt till samhällsnytta. Vilka ekosystemtjänster verksamheten är beroende av och hur eventuella affärsrisker och affärsmöjligheter med koppling till ekosystemtjänster ser ut. 
• Att hjälpa till att kommunicera värdet av en hotad ekosystemtjänst (”kostnaden av att inte göra något”) eller värdet av ett projekt som förbättrar ekosystemens förmåga att generera samhällsnytta, genom exempelvis restaurering eller återskapande av naturmiljöer. 

Guide för värdering av ekosystemtjänster 

Vilka ekosystemtjänster som är relevanta att arbeta med beror på syfte, mål och prioriteringar för en viss verksamhet. Naturvårdsverket har tagit fram en lista över ekosystemtjänster att utgå från. Detta är en förenklad och kortad version av förteckningen över ett större antal ekosystemtjänster som finns i Naturvårdsverkets rapport 6797.

Lista över ekosystemtjänster (xlsx 22 kb)

Ekosystemtjänstförteckning med inventering av datakällor

Olika aktörer kan vara ansvariga eller bidra för att förbättra förutsättningarna för ekosystemtjänster på olika sätt. Många av åtgärderna kräver samverkan mellan i första hand länsstyrelse, kommun, företag och markägare, både vid utveckling och genomförande. Men även enskilda kan främja ekosystemtjänster genom att exempelvis odla sin trädgård eller balkong eller sätta upp bihotell.  

Några exempel på vad som kan förbättra förutsättningarna för ekosystemtjänster: 

• Beakta ekosystemtjänster i forum för dialog mellan aktörer inom offentlig, ideell och kommersiell sektor (exempelvis i syfte att samordna åtgärder eller hantera målkonflikter mellan olika ekosystemtjänster och andra intressen).
• Beakta ekosystemtjänster i prövning, tillsyn, vägledning och tillsynsvägledning.
• Beakta ekosystemtjänster i arbete med översiktsplan, detaljplan och andra relevanta regionala och kommunala planer och program. 
• Beakta ekosystemtjänster i planering, skötsel och förvaltning kopplad till exempelvis infrastruktur, jord- och skogsbruk eller annan verksamhet som påverkar ekosystemtjänster. 
• Återskapa och restaurera områden som tillhandahåller ekosystemtjänster. 
• Klimatanpassa områden värdefulla för ekosystemtjänster som kan påverkas negativt av klimatförändringen och dess effekter.
• Ta del av befintligt kunskaps- och planeringsunderlag om ekosystemtjänster. 

För mer specifika insatser som främjar ekosystemtjänster, se exempelvis goda exempel.

Goda exempel inom grön infrastruktur

Genom att visa på en viss verksamhets koppling till ekosystemtjänster kan det tydliggöras vilka fördelar verksamheten kan innebära inte bara för ekosystemen, utan även för människor. Det kan i sin tur ge verksamheten ökad legitimitet och acceptans hos olika aktörer. Det kan exempelvis handla om att kommunicera värdet av de ekosystemtjänster som främjas eller tydliggöra vilka ekosystemtjänster som påverkas positivt och/eller negativt av verksamheten. 

Det finns stöd att få i arbetet med att kommunicera ekosystemtjänster. Läs mer här:

Kommunikationsmaterial

Vägledningar, verktyg och lärande exempel

PowerPoint-presentation om ekosystemtjänster (pptx 16 mb)

I Sverige arbetar många aktörer på olika sätt med ekosystemtjänster. Hur arbetet ser ut skiljer sig beroende på verksamhet och målgrupp. Alla som verkar i landskapet och påverkar mark och vatten kan bidra i arbetet med att främja alla de ekosystemtjänster vi är beroende av. Viktiga aktörer är statliga myndigheter, regioner, kommuner, entreprenörer, markägare, allmänhet och föreningar.

Kommunerna har en särskilt viktig roll i att skapa förutsättningar för ekosystemtjänster eftersom de ansvarar för planläggning av mark och vatten och kan vara stora markägare. Markägare har en viktig roll i och med att olika former av skötsel och förvaltning av mark och vatten har stor påverkan på ekosystemen och därmed ekosystemtjänster. 

Naturvårdsverket arbetar med ekosystemtjänster på olika sätt: 

• Sprider kunskap om värdet av ekosystemtjänster 
• Tar fram och tillgängliggör kunskapsunderlag, informationsmaterial, verktyg och vägledning om ekosystemtjänster 
• Samverkar med olika aktörer för inspirations- och erfarenhetsutbyte  

Arbete med ekosystemtjänster bygger på dialog och samverkan med alla som verkar i och påverkar landskapet. Utan samverkan kan vi inte få fungerande ekosystem som kan ge de ekosystemtjänster som vi människor är beroende av. Genom dialog och samverkan kan landskapets olika aktörer utifrån sina respektive verksamheter, förutsättningar och ambitioner dela med sig av sin kunskap och få inspiration och underlag för att bidra i arbetet med att främja ekosystemtjänster. 

Det finns erfarenhet och material att ta del av hos både nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner, företag och konsulter. 

Kommunikationsmaterial

Vägledningar, verktyg och lärande exempel 

Naturvårdsverkets lista över ekosystemtjänster (xlsx 22 kb)

Listan ovan är en förenklad och kortad version av förteckningen över ett större antal ekosystemtjänster som finns i Naturvårdsverkets rapport 6797.

PowerPoint-presentation om ekosystemtjänster (pptx 16 mb)

Facebook-gruppen Jobba (mer) med ekosystemtjänster (facebook.com)