Geografiskt fördelade utsläpp
Naturvårdsverket tar årligen fram en geografisk fördelning av utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar.
Fördelningen utgår från den officiella statistiken för de nationella totala utsläppen som fördelas i rutor om cirka 1x1 km över hela Sverige, totalt drygt 1 miljon rutor.
Emissionerna presenteras uppdelade på nio huvudsektorer vilka överensstämmer med sektorerna för de nationella utsläppen. Huvudsektorerna är
- el- och fjärrvärme
- egen uppvärmning av bostäder och lokaler
- industri (energi och processer)
- transporter
- arbetsmaskiner
- produktanvändning (inklusive lösningsmedel)
- jordbruk
- avfall (inklusive avlopp)
- utrikes transporter.
De klimatgaser och luftföroreningar som fördelas geografiskt är:
Växthusgaser | Luftföroreningar | Partiklar | Metaller |
---|---|---|---|
CO2 (fossilt) | NOX | PM2,5 | Pb |
CH4 | SO2 | PM10 | Cd |
N2O | NH3 | TSP | Hg |
HFC | NMVOC | BC (sot) | As |
PFC | CO | Cr | |
SF6 | Dioxin | Cu | |
Benso(a)pyren | Ni | ||
PAH-4 | Se | ||
PCB | Zn |
Data är tillgängligt i tre olika format; diagram, excel samt i en kartvy. I diagrammen kan man välja en specifik undersektor och få hela tidsserien i ett överskådligt format för ett län i taget. Om man önskar en mer detaljerad nivå på data för ett län kan man ladda ner excelfiler för varje kommuns utsläpp. I kartvyn kan man välja län, undersektor, ämne och år för att snabbt får en överblick över varifrån utsläpp härstammar ifrån.

Figur 1: Figuren visar PM10 (partiklar <10 mikrometer) utsläpp ifrån transportsektorn i Stockholm län för året 2017.

Figur 2: Figuren visar fördelningen av växthusgasutsläpp för de olika huvudsektorerna för åren; 1990, 2000, 2005, 2010-2017, som ingår i geografisk fördelning. Observera att diagrammet har interpolerade värde för mellanliggande år.
Metodik för att fördela utsläppen geografiskt kan exempelvis vara:
- Koordinatsatta källor
- Exempelvis punktkällor, utsläpp från en viss industri.
- Sorteras direkt in i rätt rutor.
- Geografiska data
- Andel industrimark.
- Åkermark.
- Vägnät.
- Intensitetsdata (aktivitetsdata)
- Antal anställda inom järn- och stålindustrin.
- Antal kor (djurplatser) per kommun.
- Trafikarbete från TRV/SIMAIR.
Kvaliteten och därmed osäkerheterna varierar stort mellan olika sektorer och mellan olika geografiska nivåer. Mer information om den metodik som används finns i den årliga
Metod och kvalitetsbeskrivningen från SMED
Eftersom beräkningar av geografiskt fördelade utsläpp genererar väldigt många värden har publiceringen begränsats till att omfatta åren 1990, 2000, 2005, 2010–2017.
De geografiskt fördelade data används bland annat för
- rapportering till EU och Luftvårdskonventionen
- miljömålsuppföljning i län och kommuner
- publicering i UTIS för att göras tillgängliga för allmänheten enligt Århuskonventionen
- indata i luftkvalitetsmodellen Simair.
Ansvarsfördelning
- Naturvårdsverket finansierar och ansvarar för databasen samt de årliga publiceringarna.
- SMED (Svenska MiljöEmissionsData) genomför, på uppdrag av Naturvårdsverket, beräkningar som behövs för den geografiska fördelningen.
- SMHI förvaltar, på uppdrag av Naturvårdsverket, databasen.
- RUS bistår i kvalitetssäkringen och ger stöd till län och kommuner i användandet av data samt länkar till databasen ifrån sin egen domän.
Användarråd
Naturvårdsverket har ett användarråd som stöd i utveckling av arbetet med de geografiskt fördelade data. I rådet sitter representanter för RUS, kommuner, länsstyrelser, forskare, Trafikverket med flera.