Utsläpp av luftföroreningar

Utsläppen av kväveoxider, NO_x, har mer än halverats sedan 1990. Utsläppen var cirka 104 tusen ton år 2023 och mellan 2022 och 2023 minskade utsläppen med cirka 5 procent.

De största källorna till utsläpp av kväveoxider är inrikes transporter, industrin och jordbruket. Sverige påverkas också av utsläpp från den internationella sjöfarten, men den räknas inte in i statistiken över de nationella utsläppen.

Totalt sett har de samlade utsläppen minskat inom i princip alla sektorer. Främst inom transportsektorn, trots att utsläppen mellan 2010 och 2016 ökade utsläppen av NO_x från personbilar, men utsläppen har minskat efter år 2016. Mellan 2022 och 2023 minskade utsläppen från personbilar med cirka 6 procent. Den totala minskningen inom transportsektorn sedan 1990 beror framför allt på katalytisk avgasrening.

Avgiften på utsläpp av kväveoxider, den så kallade NO_x-avgiften, har bidragit till minskningen av utsläpp från el- och värmeproduktionen och industrins förbränning.

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen, NMVOC, har minskat med nästan två tredjedelar sedan 1990. Under 2023 var utsläppen cirka 138 tusen ton, vilket är en minskning sedan 2022 med cirka 1 procent.

De huvudsakliga utsläppskällorna för flyktiga organiska ämnen är produkter som innehåller lösningsmedel, industrin, framför allt raffinaderierna, samt jordbruk.

Vägtrafikens utsläpp av NMVOC har tidigare varit stora, men har minskat sedan 1990 och fortsätter minska kontinuerligt tack vare att avgaskrav har införts samt att avdunstning av bensin från bilar har minskat kraftigt.

Sedan 1990 har utsläppen av svaveldioxid, SO₂, minskat från 103 tusen ton till cirka 14 tusen ton år 2023, vilket är en minskning med 86 procent.

Svaveldioxidutsläpp kommer i dagsläget främst från industrin, som svarar för 77 procent av de totala nationella utsläppen. Utsläppen av svaveldioxid kommer främst från industrins processer. Utsläppen från förbränning minskar stadigt då bränslen med hög svavelhalt ersätts med lågsvavelhaltiga bränslen och biobränsle.

År 2023 beräknas de totala utsläppen av ammoniak, NH₃, till cirka 54 tusen ton, vilket motsvaras av en minskning med 13 procent jämfört med år 1990. Sedan 2022 är utsläppen närmast oförändrade. Jordbrukssektorn, där framför allt lagring och användning av stallgödsel är en stor utsläppskälla, svarar för 90 procent av de totala utsläppen under 2023.

Minskningen av utsläppen sedan 1990 beror framförallt på att antalet djur inom jordbruket har minskat och därmed minskar utsläppen från gödselhanteringen. En ökad import av mjölk- och köttprodukter medför att en ökande andel av utsläppen istället sker i andra länder.

Utsläppen av kolmonoxid, CO, har minskat från drygt 1,1 miljoner ton år 1990 till cirka 267 tusen ton år 2023. Det är en minskning med 76 procent.

De största utsläppen kommer från sektorerna arbetsmaskiner, egen uppvärmning av bostäder och lokaler samt inrikes transporter.

Vägtrafikens utsläpp av kolmonoxid har tidigare varit stora, men har minskat kraftigt tack vare den katalytiska avgasreningen som infördes på bilar under 1990-talet.

Utsläppen av små partiklar, PM2,5, var knappt 14 tusen ton under 2023, vilket är en minskning med 68 procent sedan 1990.

Den största källan till utsläpp av PM2,5 är egen uppvärmning av bostäder och lokaler genom vedeldning. Andra stora källor är industrin och inrikes transporter.

Inom inrikes transporter är vägtrafikens utsläpp av partiklar till luft från slitage av vägar, däck och bromsar den största källan. Dessa utsläpp har ökat med 92 procent sedan 1990 då den totala trafikmängden ökat. Samtidigt har utsläppen av partiklar från bränsleanvändning i vägtrafiken totalt minskat sedan 1990, tack vare striktare utsläppskrav.

Utsläppen av metaller som kvicksilver, arsenik, bly och kadmium har minskat sedan 1990. Utsläppen av till exempel kvicksilver beräknats till cirka 370 kilogram under 2023, vilket är en minskning med 76 procent sedan 1990.

De största källorna till utsläpp av kvicksilver är el- och fjärrvärmeproduktion samt industrin med 37 respektive 40 procent av de totala utsläppen.

Naturvårdsverket sammanställer och rapporterar nationella data om utsläppen av några organiska miljögifter: dioxiner, hexaklorbensen och polyklorerade bifenyler (PCB). Utsläppen av dioxin har minskat stadigt medans utsläppen av PCB har varit i stort sett oförändrade sedan 1990.

Naturvårdsverket sammanställer och rapporterar nationella data om utsläppen av luftföroreningar varje år. Redovisningen sker i enlighet med FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP) och EU:s takdirektiv.

Rapporteringen omfattar utsläpp av:

• kväveoxider (NOx)
• flyktiga organiska ämnen (VOC)
• svaveloxider (SO2)
• ammoniak (NH3)
• kolmonoxid (CO)
• partiklar av olika storlek samt sot
• polyaromatiska kolväten (PAH)
• vissa tungmetaller (Cd, Hg, Pb, Cu och Zn)
• organiska miljögifter.

I det svenska utsläppsregistret kan du söka efter utsläpp fördelade på län, kommuner och verksamheter.

Utsläpp i siffror

FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP)