Luftkvalitet i tätorter
Luften i Sveriges tätorter har förbättrats generellt under de senaste decennierna, men för vissa föroreningar har trenden nu avstannat. Ett fortsatt arbete med åtgärder är därför av stor betydelse.
Luftföroreningar i våra tätorter är även vid dagens haltnivåer fortfarande så höga att de orsakar skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Under de senaste åren har trenden varit positiv när det gäller vissa luftföroreningar, medan man för andra inte kunnat se någon direkt förbättring av luftkvaliteten. Ett fortsatt arbete med åtgärder är därför av stor betydelse.
Utsläppen måste minska
Partikelutsläpp från vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig vedeldning behöver minskas, liksom utsläpp av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen som bidrar till bildningen av marknära ozon.
Införande av krav på bränslen och reningsutrustning samt ytterligare minskning av användningen av dubbdäck skulle kunna bidra till en positiv utveckling av luftens kvalitet i många tätorter. En viktig regional källa till luftföroreningar är även sjöfarten.
Kommunerna är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten
Varje kommun är skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft följs inom kommunen. Kontrollen ska ske genom mätning, modellberäkning eller så kallad objektiv skattning, och kommunerna kan genomföra kontrollen antingen på egen hand eller i samverkan med andra kommuner, till exempel inom ramen för luftvårdsförbund.
Kommunernas skyldighet regleras enligt kraven i 5 kap miljöbalken, i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9).
Kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft
Naturvårdsverket övervakar luftkvaliteten i regional bakgrund, det vill säga i landsbygdsmiljö.
Luftkvaliteten 2023
De kommuner som i dagsläget har svårt att klara miljökvalitetsnormerna (MKN) för grova partiklar (PM10) och kvävedioxid riskerar att överskrida gränserna även framöver om inte verkningsfulla åtgärder sätts in. Under 2020–2021 var halterna generellt sett lägre än tidigare, delvis till följd av minskade utsläpp från trafiken under covid-19-pandemin, men även till följd av en successivt förändrad fordonssammansättning, där elbilar utgör en ökande andel. Under 2022–2023 har trenden för kvävedioxid varit fortsatt nedåtgående, medan man för partiklar (PM10) kunde notera en generell ökning av halterna och antalet överskridanden under 2022, följt av en minskning under 2023.
| Miljökvalitetsnorm/miljökvalitetsmål | Resultat från mätningar 2023 |
|---|---|
| Kvävedioxid | Under 2023 följdes miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid på samtliga mätstationer i landet. Miljömålets preciseringar överskreds i åtta större och medelstora städer. |
| Partiklar (PM10) |
MKN för PM10 överskreds på två mätstationer under 2023 (Visby och Östersund)
|
| Partiklar (PM2,5) | För fina partiklar (PM2,5) har halterna minskat och är idag låga. Miljökvalitetsmålets preciseringar överskrids på ett mindre antal platser. |
| Marknära ozon | Halterna av marknära ozon är generellt högre på landsbygden än i tätorter. Trots detta överskrids MKN för hälsa i urban bakgrundsluft årligen i flera svenska tätorter, främst i de södra delarna av landet. |
| Kolmonoxid | Resultat från mätningar av kolmonoxid har under de senaste åren endast rapporterats från två kommuner. Halterna är generellt låga, med undantag av enstaka tillfällen med förhöjda halter. Under 2023 överskreds MKN vid ett tillfälle i Stockholm. |
| Bensen | Halterna av bensen har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet och såväl MKN som miljömål följs i de tätorter som har utfört mätningar. |
| Metaller (As, Cd, Ni, Pb) Bens(a)pyren, B(a)P |
Resultat från mätningar av metaller och B(a)P visar på mycket låga halter, i synnerhet för metaller. Dataunderlaget är dock mycket begränsat och mätningar i andra miljöer än trafik skulle kunna ge högre halter. |
Partiklar
Marknära ozon
Kvävedioxid
Metaller
Kolväten
Kolmonoxid och Svaveldioxid
Läs mer om luft
Här kan du bland annat läsa mer om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och hur luftkvaliteten kontrolleras.