Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Granskad: ‎den ‎17‎ ‎december‎ ‎2024

Årliga beräkningar för att följa Sveriges globala klimatpåverkan görs på tre olika sätt. Ett sätt för att följa upp klimatmålen, och två kompletterande sätt för att belysa olika aspekter av vår klimatpåverkan.

Klimatpåverkande utsläpp (utsläpp av växthusgaser) kommer från många olika delar av samhället. Praktiskt taget alla produkter och tjänster som används i Sverige bidrar någon gång till klimatpåverkande utsläpp.

De klimatpåverkande utsläppen kommer till exempel från användning av fossila bränslen, från djur som idisslar eller från marken när den brukas. Utsläppen kan också komma från kemiska reaktioner inom industrins olika processer, nedbrytningen av avfall eller från läckor i kylsystem.

De tre olika sätten att beräkna utsläppen skiljer sig i sin geografiska omfattning, samt gällande hur metoden för beräkningarna ser ut. När utsläppen beräknas måste en gräns sättas för vilka utsläpp som ska omfattas av beräkningen. Beroende på hur beräkningarna avgränsas, fångas olika aspekter av Sveriges klimatpåverkan. Främst skiljer sig beräkningarna i hur utsläpp som sker utanför Sveriges gränser omfattas.

De olika resultaten används för att förstå hur utsläppen uppstår och vilka åtgärder som har bidragit till minskade utsläpp. Detta blir sedan ett underlag till utformning av styrmedel för att ytterligare minska Sveriges klimatpåverkan.

Oavsett vilken gräns som sätts och hur vi räknar behöver de klimatpåverkande utsläppen minska.

Tre sätt att beräkna

Utsläpp inom Sveriges gränser. Beräknas bottom up (baserat på detaljerade data om aktiviteter som utförs inom Sveriges gränser) och används för att följa upp klimatmålen som satts upp för Sverige inom FN, EU och nationellt.

Utsläpp från svenska aktörer. Beräknas bottom up (baserat på detaljerad statistik om bränsleanvändning i kombination med de territoriella utsläppen). Statistiken omfattar utsläpp från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser, och följer samma avgränsning som gäller för nationell ekonomisk statistik – nationalräkenskaperna.

Utsläpp som tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder. Beräknas modellbaserat, vilket ger viss osäkerhet för utsläpp som bryts ned till en finare upplösning. Utsläppen i Sverige till följd av svensk konsumtion baseras på utsläppen från svenska aktörer, det vill säga de produktionsbaserade utsläppen. Utsläppen i andra länder är beräknade med hjälp av en modell och baseras på statistik om produktion i andra länder samt import och export.

Totala utsläpp

      Utsläpp innanför Sveriges gränser används för måluppföljning

      Det huvudsakliga måttet för klimatpåverkande utsläpp är de så kallade territoriella utsläppen. Beräkningarna baseras på detaljerad statistik och motsvarar utsläpp inom ett geografiskt område, till exempel Sverige. Men detta innebär att måttet inte tar hänsyn till om utsläppen flyttar någon annanstans. Därför behövs även de kompletterande måtten.

      Statistik som beräknas utifrån de geografiska gränserna visar hur fysiska utsläpp i Sverige utvecklas över tid. Territoriella utsläpp är del av Sveriges officiella statistik och bygger på internationellt överenskomna metoder och riktlinjer.

      Statistiken används till att följa upp klimatmålen som satts upp inom FN, EU och nationellt för Sverige. Statistiken fördelas även geografiskt för att möjliggöra regional och lokal uppföljning av miljömål. I december varje år publicerar Naturvårdsverket slutgiltig statistik för de territoriella utsläppen som används för uppföljning av klimatmålen.

      Kort om metoden för territoriella utsläpp

      Alla fysiska utsläpp räknas samman, vid dess källa. Utsläppen sammanställs för olika grupper av aktiviteter som utförs inom Sveriges gränser, till exempel transporter med personbilar eller utsläpp från djurs matsmältning inom jordbruket. Den här typen av metoder kallas för bottom up, då de utgår från data i detaljerna.

      Tillgången på statistik avgör hur osäkra uppskattningen av utsläppen blir och vilken detaljnivå som uppskattningarna görs på. I de flesta fall baseras utsläppsberäkningen på så kallad aktivitetsdata, som energianvändning (för utsläpp från industrier och uppvärmning) eller antal får (för utsläpp från jordbruk). Den svenska inventeringen av växthusgaser omfattar även upptag av koldioxid i skog och mark.

      Förutom den nationella inventeringen av växthusgaser, som genomförs av Naturvårdsverket, görs sammanställningar av många andra organisationer internationellt. Syftet med dessa sammanställningar är att ge en överblick för växthusgasutsläppen globalt. Sammanställningarna utgår från mindre detaljerade datakällor och har därför större osäkerhet än Sveriges nationella inventering. Detta kan innebära att olika organisationers siffror skiljer sig åt, trots att beräkningssättet är detsamma.

      Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser

      Klicka här för mer detaljer

          Kompletterande beräkningar av utsläpp från svenska aktörer

          Den ekonomiska utvecklingen är nära sammankopplad med de aktiviteter som ger upphov till klimatpåverkande utsläpp. Utsläpp från svenska ekonomiska aktörer (så kallade produktionsbaserade utsläpp) gör det möjligt att sätta utsläppen i direkt relation till landets ekonomiska aktivitet.

          Klimatpåverkande utsläpp från svenska ekonomiska aktörer sammanställs regelbundet av SCB:s Miljöräkenskaper. Miljöräkenskaperna är en del av den officiella statistiken och tas fram enligt internationellt överenskomna metoder och riktlinjer. SCB:s Miljöräkenskaper publicerar även kvartalsvisa och regionala utsläpp enligt denna avgränsning.

          Kort om metoden för produktionsbaserade utsläpp

          Beräkningarna omfattar både de utsläpp som skett utanför och innanför Sveriges gränser för svenska aktörer och fördelas på svensk näringsgrensindelning (SNI).

          Beräkningarna baseras på bottom-up-beräkningar från detaljerad statistik om bränsleanvändning i kombination med de territoriella utsläppen. För utsläpp inom Sveriges gränser ger de produktionsbaserade utsläppen i stort sett samma totalsumma som de territoriella utsläppen.

          En viktig skillnad jämfört med de territoriella utsläppen är att även internationella transporter (så kallad internationell bunkring) ingår som en skattning av de utsläpp som svenska företag och personer orsakar utomlands. Beräkningarna följer samma avgränsning som gäller för nationell ekonomisk statistik – nationalräkenskaperna.

          Kvartalsvisa utsläpp baseras på detaljerad bränslestatistik och antaganden om utvecklingen av viss årsvis statistik. Detta kan leda till avvikelser från den senare framtagna årsvisa statistiken.

          Miljöräkenskaper på Statistikmyndigheten SCB:s webbplats

          Kompletterande beräkningar för svensk konsumtion

          Sverige handlar varor och tjänster internationellt, däribland livsmedel, olika råmaterial för industriell produktion och andra detaljhandelsprodukter. Användningen (konsumtionen) av dessa varor och tjänster behöver läggas till i beräkningen för att bilden av Sveriges klimatpåverkan ska bli fullständig och inkludera den klimatpåverkan som Sveriges konsumtion orsakar utomlands.

          Till de konsumtionsbaserade utsläppen räknas en produkts alla utsläpp, som skett i alla tidigare led innan den konsumeras, oavsett var dessa utsläpp sker.

          Det är även möjligt att i ett större perspektiv följa de konsumtionsbaserade utsläppen för exporterande företag som producerar sina varor och tjänster i Sverige. Även för dessa har bland annat insatsprodukter importerats, vilket gett utsläpp i andra länder i en tidigare del av kedjan.

          Läs gärna mer om vad konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser innebär och hur beräkningarna går till på sidan:

          Klimatet och konsumtionen

          Kort om metoden för konsumtionsbaserade utsläpp

          Beräkningen av utsläpp som beror på svensk konsumtion utgår från ekonomisk statistik om branschers inköp och försäljning. Utsläppen i Sverige till följd av svensk konsumtion baseras på utsläppen från svenska aktörer, det vill säga de produktionsbaserade utsläppen.

          För det som importeras uppskattas utsläppen med en modell baserad på den ekonomiska transaktionen och emissionsfaktorer som motsvarar utsläppen i det land som Sverige handlar med. Dessa antaganden om andra länders utsläpp gör uppskattningarna osäkra.

          De konsumtionsbaserade utsläppen anses därför ha en högre osäkerhet än beräkningen av de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. E-handel och övrig direktimport från privatpersoner ingår inte.

          Hitta vidare